Utsira


Holmön den 5 januari 2022
FÄRJELÖSNINGAR TILL HOLMÖN OCH UTSIRA

Vid milennieskiftet infördes nya strängare regler av EU för passagerarfartyg, vilket innebar att många färjeleder antingen måste bygga om den befintliga färjan eller bygga nytt.

Ösamhällena Holmön i Sverige och Utsira i Norge är på många sätt jämförbara, man måste ha en färja som går över öppet hav. Restid för Holmöns del 45 minuter och för Utsira 70 minuter enkel väg. På Holmön bor 70 personer och på Utsira bor det ca. 200 personer (Norges minsta kommun). Färjorna är livsavgörande för öarnas överlevnad, vilket i sig innebär att de måste klara året runt trafik med rätt kapacitet. Samhällets utveckling på Utsira ligger avsevärt före utvecklingen på Holmön.

Subject: foto fra Utsira

Hei Thorbjörn,
Du kan bruke foto fra denne lenken. Gjelder ikke videresalg eller kommersiell bruk (kun vederlagsfri bruk av bilde i artikkel om Utsira)

mvh
Atle Grimsby
Miljø- og jordbruksjef

Vägverket, ansvariga för färjan till Holmön, vidtog ingen åtgärd när man blev informerad om regeländringarna vid sekelskiftet. Ikraftträdandet sattes till 2010. Först 2005 började Vägverket fundera på en svävarlösning till Holmön. En lösning som efter några år nekades av miljöskäl. Sedan hände inget konkret så när reglerna infördes 2010 klassades den gamla färjan ned, vilket innebar att passagerarantalet minskades från 173 till 59. Det blev ett dråpslag mot samhällets utveckling. En liten svävare inköptes från Kanada för vintertrafik, vilken haft haverier vid ett flertal tillfällen, dessutom tar den minimalt med last. Fyra år senare lyckas Trafikverket (som bytt namn från Vägverket) hitta en utrangerad färja i Finland. En färja som är åtta år äldre än vår gamla färja, men 10 meter längre, vilket ökar lastmöjligheten. Trafikverket investerade kraftigt i denna olämpliga färja, som besvärades av många haverier. Slutligen var man tvungen att byta motor i färjan, vilket blev kostbart, men den kan i alla fall inte bryta lite grövre is. Att bryta is är något man inte behöver oroa sig för på Utsira, vilket måste tas i beaktande vid jämförelsen mellan lederna.

Ansvariga för Utsirafärjan ställdes inför samma problem som Vägverket i Sverige vid sekelskiftet. Där valde man i stället efter något år att bygga en ny färja baserat på de nya regler som beslutats skulle gälla i framtiden. Bakom beslutet stod det kommunala driftbolaget för färjan, Utsira kommun och Rogalands fylke. Färjan beställdes i Norge och kunde tas i bruk redan våren 2005. Den nya färjan kostade 70 miljoner norska kronor. Färjan ät 48 meter lång och 12 meter bred tar, 20 personbilar och 150 passagerare. Farten är 14 knop. Färjan är stationerad på Utsira och går 4 dubbelturer per dygn. Färjan är utrustad med ett par slingerdämpande system, eftersom det ofta blåser kraftigt på och runt Utsira.

Ovan jämförelse mellan två ösamhällen talar för sig själv, frågan är vilka slutsatser vi kan dra ur redovisningen.

I Sverige sköts trafiken centralt av Trafikverket, som förankrar sina beslut vid förhandlingar med kommunen, regionen och länsstyrelsen bakom lykta dörrar, öborna är inte välkomna, förrän beslut om investeringar/upplägg fattats.

På den norska sidan är det kommunala driftbolaget för färjan och Utsira kommun direkt beroende av färjan, med stöd av fylket (motsvarar vår Region Västerbotten). Vilket innebär att de kan fatta ekonomiska/funktionella beslut på ett helt annat sätt än i Sverige om färjeinvesteringar.

Ekonomiskt och funktionellt är det norska beslutet klart vinnare i jämförelsen, där Utsira samhället fått en mycket bra service till en rimlig kostnad.

Trafikverkets bristande förmåga att framsynt planera Holmöns trafik, har inneburit att servicen har fungerat bristfälligt samt att utgifterna skenat. Holmöns samhälle har inte kunnat utvecklas på ett önskat bra sätt.

Mitt förslag är att vi nu anammar den norska modellen. Umeå kommun blir ansvarig för trafiken, ett kommunalt färjebolag bildas samt region Västerbotten stödjer upplägget med statens goda minne. I färjebolaget skall minst två personer från Holmön representera öborna.

FÖRÄNDRA OCH FÖRBÄTTRA!

Ulf T. Lindberg

Bifogat förslag skickade jag till Landshövdingen i Västerbotten samt till Umeå kommuns ledare och VK

Bakgrundsartikel från 2006 i Svenska Dagbladet

Comments are closed.