Sveriges minsta museum

Museum-1
1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming.

Holmö Sommarteater spelade 2016 familjedramat ”Salta Vindar” som Sävar Hembygdsförening dokumenterat.
Radio Västerbotten gjorde ett reportage.

Världens minsta film-museum men världens största Hasse & Tage-museum i Tomelilla är 15 kvm stort. Här är Starke Tufves stuga i Ödåkra där ändå hela 8-12 personer får plats. Amelie-Posse museet känns rymligt. Strömmuseet väger in på 8 kvm!

Holmön var tidigare Sveriges minsta kommun. Nu utmanar Holmön med Museet i Salteriet inrymt i en gammal nödtelefonkiosk på endast 3 kvm om titeln ”Sveriges minsta museum”.

Välkomna in på ett besök – men inte alla på en gång!

 

 

Rapport-Salteriet-green-ON.jpg
Fiskförädling och fiske på Holmön i ett historiskt perspektiv

Ett kompendium sammanställt av Olle Nygren från en diskussionsgrupp bestående av Gullan Dahlberg, Åke Karlsson, Gun och Melker Kriström, Olle och Jon-Olle Nygren.

Efter samtal med personer som vi vill tacka för att de så frikostigt delat med sig av kunskap, erfarenheter och minnen av verksamheten och livet vid Salteriet nämligen Tage Brakander, Karl W Edlund, Adrian Nilsson, Åke Sandström, Anna-Greta Wejdmark och John Vikander.

Där kan man t.ex läsa om ett försök att exportera surströmming till USA …

Avsnitt

Inledning
Fiske
Fiskförädling vid Salteriet på Holmön
Säljakt
Bilagor

Tändkulemotorn Pythagoras

Salteriet-01
Bild 1. Salteriet sett från sjön.

1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming, vilket gav en tryggare avsättning av fisken.

I bakgrunden till höger kan du ana vindmöllan som försåg salteriet med ström.

Salteriet-02-03
Bild 2. Grosshandlaren J.AD. Forsberg från Umeå övertog andelsslakteriet 1918

Här poserande vid surströmmingstunnorna

Bild 3. Salteriet sett från luften.

Bilden är tagen från vindmöllan som levererade ström till anläggningen. Personalen står uppradad vid väggen

Klicka på Read more för att fortsätta …

Salteriet-04
Bild 4. Baksidan av Forsbergs salteri vid Gäddbäckssund.

Personal på väg in till arbetet

Notera rälsen för vagnar och trätunnorna
Salteriet-05
Bild 5. Efter leverans av fisk till Salteriet.

Visst ser de rätt nöjda ut?
Salteriet-06-07
Bild 6. Hela personalen vid personalbostäderna

Personalbostaden brann samtidigt med Salteriet 1950.

7. Rökmästare Tycko Brakander (1893 – 1963)

På sågtrappen till Forsbergs salteri
Salteriet-06-namn
6a. Hela personalen
Salteriet-08
Bild 8. Efter 1918 började lax rökas och även läggas in.

Tycko Brakander (1893 – 1963) till vänster och Andreas Palmgren (1882 – 1953) – de enda fast anställda – framför en ugn med rökt lax.
Salteriet-09-10
Bild 9. Forsberg utökade fabriken 1928 med ett rökeri och nya arbetsutrymmen

Utrustning för iläggning och övrig hantering av strömming och lax införskaffades

Bild 10. Nya arbetsuppgifter

Att rengöra hinkar, kärl och annan utrustning ingick också i arbetet. Det kunde gunga och kännas osäkert under fötterna

Salteriet-11-12

Bild 11. Forsberg med en del av den flitiga personalen

Bakom de fint uppstaplade konserverna syns bl a Vera Fredriksson, Emmy Grubbström och Anna Wikander

Bild 12. J.Ad Forsberg med fiskkonserver i långa rader.

90 000 – 100 000 burkar producerades per år under 1940-talet och mycket gick t o m på export

Vid branden 1950 då hela salteriet brann ner förstördes 45 000 burkar och 40 ton strömming – halva årsproduktionen

Salteriet-telefon

Den gamla nödtelefonkiosken som används för museet ställs till förfogande av Holmön Byamäns samfällighetsförening. Telefonnumret var Umeå 55 061 men är numera urkopplad.

Sven Nordblad

Comments are closed.