Uranstaplar i Lappland

19460225-uranstaplar-i-lappland

I en gammal VK från 1946 finns en artikel ”Uranstaplar i Lappland ge kraft och lyse”. Prof Erik Hulthén uttalar sig sålunda i en radioserie kallad ”På tröskeln till atomåldern” medan prof Edy Velander replikerar att våra vattenkraftstationer inte riskerar att bli utkonkurrerade av ”atombränslet”.

Men vad är en ”atomstapel” kan man undra. På en sida i Teknisk Tidskrift från 1947 finns svaret (klicka på bilden) dvs en ”kärnreaktor”:

atomstapel-runeberg

Hur det sedan gick vet vi också. Varken Lappland eller något av de nordliga landskapen har begåvats med någon ”atomstapel”. Här regerar vattenkraften men numera också någon vindkraft även om de södra delarna av Sverige har mycket mer av den varan [*].

Däremot satsar Finland nästgårds alldeles i närheten av Holmön på ”atomstaplar” från Rosatom i Pyhäjoki som bekostas av Ryssland genom frikostiga lån:

Kirill Komarov, vd för Rosatom, säger i ett pressmeddelande:

– Den erfarenhet vi får i Finland är mycket viktigt för oss, även om den blir dyrköpt. Även om Rosatom är en erkänd ledare inom kärnkraftsindustrin kan vi alltid lära oss nya saker och utvecklas.

Kärnkraftverket finansieras genom lån och den största långivaren är den ryska statliga välfärdsfonden, som står för 2,4 miljarder euro av projektkostnaden. Det är kontroversiellt och sticker många i ögonen att denna fond används till att bekosta ett kärnkraftbygge i ett litet rikt västeuropeiskt land.

I södra Sverige har det dock byggs ett antal ”uranstaplar” men lönsamheten är tveksam och fyra av dem har man bestämt att avveckla inom kort. Internationellt har franska Areva och EDF stora problem med lönsamheten men också japanska Toshiba rapporterar miljardförluster från sin kärnkraftsverksamhet.

Kanske skulle heller aldrig de svenska kärnkraftverken byggts, åtminstone inte om normala lönsamhetskrav tillämpats. De bekostades nämligen av frikostiga lågräntelån från pensionsfonderna. Nationalekonomen Åke Sundström uttalar sig så här:

Finansieringen när den svenska kärnkraften byggdes upp skedde med statliga lånegarantier, pengar ur ATP-fonderna till mycket låg ränta och gynnsamma avskrivningsregler. Nationalekonomen Åke Sundström, som länge arbetade på finansdepartementet, har beräknat att landets skattebetalare och ATP-fonderna under 40 år gått miste om upp till 200 miljarder kronor, omräknat i 2010 års penningvärde.

Comments are closed.