Energiöverenskommelsen 2016

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Energiöverenskommelsen innebär att elcertifikatsystemet förlängs och att det mellan 2021 och 2030 sätts ett mål om ytterligare 18 TWh (terawattimmar) förnybar elproduktion. Den så kallade effektskatten på kärnkraft avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

– En bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken är något som vi i Centerpartiet drivit länge. Därför är det mycket glädjande att en sådan nu kommer på plats. Långsiktighet och stabilitet är bra för jobben, miljön och konkurrenskraften, säger Annie Lööf i en kommentar.

– Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

Liberalernas Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna i förra veckan, twittrade när överenskommelsen presenterades: ”’100 procent förnybart 2040’. Kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!”

– Det nya målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften. Ambitionsnivån på 18 TWh fram till 2030 räcker dock inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040, säger Linda Burenius Magnusson, head of public affairs på vindkraftsbolaget OX2.

Veckans klimatnyheter 4-10 juni 2016

Citatet ovan är en bra sammanfattning av Regeringens Energiöverenskommelse 2016. De tongivande partierna i svensk politik har nu gemensamt bestämt färdriktningen för energipolitiken. Målet är 100 % förnybart år 2040 vilket skall nås genom förlängt och utökat stöd för elcertifikat.

20160611-Energioverenskommelsen-2

Men möjligheten från 2009 års uppgörelse att ersätta dagens kärnkraftverk med nya på samma plats finns kvar. Detta är alltså inget nytt liksom att subventioner från svenska staten inte ska ges. Försäkringsansvaret för olyckor skall också höjas (visserligen blygsamt) samt ska kärnkraftsägarnas fulla ansvar för omhändertagandet av kärnkraftsavfallet fortfarande gälla.

I praktiken omöjliggör detta ny kärnkraft, vad än förespråkarna hoppas.

Genom att effektskatten slopas kommer sannolikt endast fyra kärnkraftreaktorer att läggas ner dvs O1, O2, R1 och R2. Hade effektskatten verkligen varit avgörande för fortsatt drift hade detta inte skett, men tyvärr är anläggningarna för gamla och olönsamma för att driften ska fortsätta. Fastighetsskatten för vattenkraft kommer också att minskas. För att kompensera för skattebortfallet höjs energiskatten istället med 4 öre.

20160611-Energioverenskommelsen-0

Slutsatsen att ny kärnkraft inte kommer att byggas framförs också av Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg redan 2014-09-18 i en artikel i SVD kallad Ny svensk kärnkraft är en utopi där han bland annat säger:

– Det här gör att det mycket väl kan vara så att två reaktorer stängs av i närtid. Men inte för att Åsa Romson kräver det, utan av strikt kommersiella skäl, säger Mikael Odenberg.

Samtidigt tar det minst 15 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Därefter ska reaktorn vara i drift i omkring 60 år, följt av 20 års nedmontering. I praktiken handlar det om ett perspektiv på 100 år – en väldigt lång tidsperiod ur ett kommersiellt företags perspektiv. Och detta samtidigt som teknikutvecklingen inom andra energislag går mycket snabbt.

– Mot den bakgrunden är detta med ny kärnkraft också en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år, säger Mikael Odenberg.

Läs också Naturskyddsföreningens artikel DN där man skriver:

Lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera i stället på att utveckla ett helt förnybart elsystem.

Underskott i kärnavfallsfonden

Genom avvecklingen av fyra reaktorer uppstår nu också ett nytt problem, nämligen att Kärnavfallsfonden blir underfinansierad. Eller redan är det, anser många. Kärnavfallsavgiften som bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer. Avgiften måste höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. I framtiden kanske uppemot 10 öre per kWh. Genom de förtida stängningarna minskar nämligen de förväntade inbetalningarna kraftigt och det skapar ett hål i finansieringen som förr eller senare behöver täckas. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan.

Läs förslaget 2015-12-02 från Strålsäkerhetsmyndigheten till Regeringen där man analyserar betydelsen av förtida avställning av vissa kärnkraftsreaktorer.
____________________

Och storsatsningen på förnybart – särskilt vindkraft – pågår redan. VD i Vattenfall Magnus Hall säger så här i en artikel i SVD med rubriken Nu storsatsar vi på förnybart från 2015-11-30:

Vår målsättning är att vi om tio år ska vara en av de största producenterna av förnybar energi i ­Europa och ha tredubblat den installerade vindkrafts­kapaciteten. Under perioden 2016–2020 vill vi vara drivande i investeringsprojekt i förnybar produktion i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien omfattande över 50 miljarder kronor.

Sven Nordblad

Comments are closed.