Remissvaren om Pyhäjoki

Fennovoima-pyhäjoki-arlima_mw980

Många på Holmön är oroliga för de finska planerna på att i samarbete med ryska Rosatom bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i Bottenviken nära Holmön. Förslaget har gått på remiss till Sverige och Naturvårdsverket har sammanställt remissvaren som överlämnades den 8 maj 2014 till det finska Miljöministeriet.

Om detta har vi skrivit i tidigare artiklar t.ex Tjernobyl 29 år senare. Den här gången handlar det om vad som sagts i olika remissvar och som knappast lugnar. Slutsatserna är ofta citerade men följande utdrag på ofta torr kanslisvenska beskriver kanske tydligare de olika problem och risker projektet innebär. Läs särskilt det avslutande remissvaret från Robertsfors kommun!

Och nya problem dyker hela tiden upp som till exempel det senaste jordskalvet i mars 2016 som var det kraftigaste på 100 år och med epicentrum endast 10 mil från Pyhäjoki.

Eller omvärderingen av små doser av joniserande strålning som under lång tid kan vara farligare än man trott. Det visar en stor studie bland över 300 000 anställda inom kärnkraftsindustrin.

Naturvårdsverket summerar:

Vi konstaterar att remissvaren ger uttryck för en övervägande kritisk inställning till projektet som sådant …

Tryck på Read more för att läsa valda delar av remissvaren …


Är projektet alls affärsmässigt?

Att bygga kärnkraft idag är mycket dyrt. Finlands andra projekt Olkiluoto 3 blir ett decennium försenat och mångdubbelt dyrare än utlovat när det möjligen står klart 2018. Här är det Frankrike som får betala merkostnaderna eftersom man offererat anläggningen till fast pris. Tur för finnarna!

Men även för Pyhäjoki finns det gott hopp om stöd till bygget även om endast ett (1) svenskt bolag SSAB valt att satsa i projektet:

Ryska staten skjuter till pengar för att Rosatom ska kunna erbjuda lägre priser än de privata bolagen. Samtidigt har vi kärnkraftsbyggen i Ryssland som har frusits ned, eftersom statskassan är tom. Bygget i Novovoronezj har försenats med flera år. Ett annat kärnkraftverksbygge i Kaliningrad står helt stilla. Men Rosatom bara fortsätter bygga kärnkraftverk utomlands, projekt som egentligen inte är marknadsekonomiskt lönsamma, säger Aleksej Sjtjukin som är kärnfysiker och kärnkraftsexpert på miljöorganisationen Bellonas kontor i S:t Petersburg. (SVD 2014)

På liknande sätt byggdes den svenska kärnkraften. Genom lågräntelån från ATP-fonderna blev kapitalkostnaderna för utbyggnaden mycket låga men det innebär också att pensionerna blir lägre. Denna artikel ger en bakgrund. Idag är sådana subventioner till kärnkraftsutbyggnad inte möjliga.

I UK försöker man med mycket stora subventioner (1 kr/kWh under 35 år för elströmmen garanteras) förmå franska EDF att bygga en kärnkraftsanläggning kallad Hinkley Point C. Men de ekonomiska riskerna är stora och beslutet att bygga anläggningen som nu kostnadsberäknas till ca 180 miljarder kronor skjuts hela tiden på framtiden bland annat därför att de franska teknikerna och fackföreningarna vid EDF är tveksamma till projektet.

Och drömmen om utveckling av ny svensk 4G-kärnkraft förblir just en dröm.
______________________________________

Utvalda delar av remissvaren om Pyhäjoki
______________________________________

havs-och-vattenmynd-logo

Havs- och vattenmyndigheten har tidigare framfört att gränsöverskridande konsekvenser kan uppkomma till följd av kylvattenplymens utbredning vilken kan påverka lekvandringen av fisk upp i Svenska och Svensk-finska älvar. En temperaturökning på över 2 grader kan enligt modelleringarna i genomsnitt som mest sträcka sig 2-3 km från utloppsplatsen. Med detta i beaktande anser Havs- och vattenmyndigheten att ett långsiktigt uppföljningsprogram som följer upp påverkan på migrerande fiskbestånd är viktigt.

Fennovoima har redovisat ett 190 hektar stort havsdeponiområde som ligger i havet cirka 9,5 km väster om Hanhikivi. De massor som avses att dumpas där anges vara rena massor bestående huvudsakligen av grov och fin sand. Det anges vidare att lax och vandringssik sannolikt passerar detta område vilket kan leda till ändade vandringsrutter. Havs- och vattenmyndigheten finner ingen information om mängden massor som avses att dumpas. Myndigheten vill upplysa om förbudet att dumpa massor i havet enligt svensk lagstiftning (15 kap. miljöbalken). Dumpning av avfall är även förbjudet enligt Londonprotokollet. Havs- och vattenmyndigheten har en restriktiv syn på dumpning av massor i havet och anser att dispens endast kan medges om det kan visas att så kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Myndigheten saknar redovisning av alternativ till dumpning till havs. Risk finns enligt MKB:n att massorna kan föras från platsen med bottenströmmar även efter dumpningen. Detta tyder på att platsen inte är en ackumulationsbotten. Det bör därför även redovisas alternativa dumpningsplatser till havs där det kan säkerställas att massorna inte sprids från platsen efter utförd dumpning. Myndigheten anser inte att dumpning till havs ska tillåtas under de perioder då störningar kan uppkomma på fisklek eller fiskvandring.
__________________________

lst-ac-logo

Även den normala driften av kraftverkets utsläpp av kylvatten kan påverka fiskreproduktion och fiskerinäring. Reproduktionsområden i närheten av verket kan bli otjänliga. Det gäller till exempel lekområden för kallvattensarter som sik och strömming. Siken är den mer hotade arten som kan behöva kompensation. Länsstyrelsen Västerbotten har undersökt kustlekande harr och vill påtala att den kan komma att påverkas negativt. Enligt vad som framgår i MKBm påträffas kustlevande harr i området, det är dock oklart om de leker i havet runt den aktuella udden eller om den går upp i åama för att leka. Harren som leker i havet är starkt hotad och eventuella lekområden är mycket viktiga att bevara. Det är därför viktigt med kompensation för eventuellt bortfall av lekområden för harr eftersom fiskstammarna i havet är mer eller mindre gemensamma. Det händer nu som då att märkta fiskar ex. öringar från Finland dyker upp i de svenska fångstema.

I MKB:n redovisas konsekvenserna av en olycka av INES-klass 6 och INES-klass 7 samt vilka följder detta kan medföra utanför Finlands gränser. Det nämns att begränsningar i användningen av insjö-fisk och renkött i norra Sveriges kustland kan komma att behöva begränsas till följd av höga strålvärden. Den redovisning som görs av stråldoser och påverkan på olika livsmedel redovisas endast för olycka av INES-klass 6. Någon redovisning av motsvarande värden för olycka av INES-klass 7 ges inte.

Konsekvenser för rennäringen måste analyseras beträffande olika scenarion för nedfall av framför aUt Cs-137. Ärmu idag lämnar nedfallet från Tjernobylolyckan 1986 spår efter sig i vardagen för rennäringen och livsmedelsindustrin. Rennäringen i Sverige skiljer sig från djurhållningssystemet för ren i Finland. I Sverige är djurhållningen extremt extensiv, och renarna naturbetar från kust till fjäll, vilket gör dem väldigt känsliga för kontaminafion av och upptag i växter och lavar, som utgör deras huvudsakliga foderstat. Alltsedan 1986 och framtill idag, men även framgent, sker levandedjurmätningar avseende radioaktivitet för att kunna sålla vilka djur som kan gå direkt till slakt, vilka som under en övergångsperiod kan hållas i hägn för utfodring med utfodring med pellets för att minska haltema av radioaktivitet i köttet och vilka djur som en sådan utfodring inte skulle resultera i tillräckligt låga halter radioaktivitet för att utgöra säkra livsmedel. Den senare kategorin får gå tillbaka till hjorden för att möjligen kunna slaktas nästa slaktsäsong, om de sjunkit under gränsvärdena avseende radioaktivitet. Det sker även provtagning av slaktkroppar för att säkerställa att kontaminerat kött inte når konsumenterna.

Vid ett nedfall där det finns risk för kontaminering av foder och därigenom mjölk skulle mejerinäringen i hela norra Sverige drabbas hårt. En stor del av den norra mejerinäringens upptagningsområde, och merparten av mjölkkobesättningama finns i Västerbotten. Mjölkgårdama är i huvudsak koncentrerade till kustbandet. Ett radioaktivt nedfall i detta område skulle få stora konsekvenser för branschen. Kontaminering av mjölk är ett riskabelt scenario, i och med att det då finns risk för direkt överföring till människor. (Näringskedjan foder-ko-mjölk-människa intar en särställning på grund av att de radioaktiva ämnena transporteras mycket snabbt i denna näringskedja samtidigt som mjölkprodukter är viktiga baslivsmedel.) Således drabbas både branschen som sådan och livsmedelsförsörjningen i den norra delen av landet.
__________________________

Vad är INES-skalan och varför redovisar man i MKB:n inte det värsta alternativet INES-klass 7 ”Stor olycka” som både Tjernobyl och Fukushima klassificerades som:

20160424-DN-Ines-skalan

Dagens Nyheter
__________________________

sks-logo

Avsnittet om allvarliga olyckor vid anläggningen är utförligt. Den här typen av analyser är mycket komplexa och det går inte att bedöma kvaliteten i resultaten utan att ha mer detaljer om de antaganden som görs i modelleringen. Det skulle också behövas utförlig information om anläggningens utformning. Resultaten känns dock erfarenhetsmässigt rimliga.

Resultaten illustrerar väl den diskrepans som finns mellan den allmänna föreställningen om vad ett allvarligt reaktorhaveri skulle innebära för tredje man och vad det finns anledning att tro skulle bli konsekvensen. Denna diskrepans illustreras också väl av de olyckor som inträffat.
__________________________

smhi-logo

SMHI anser att miljökonsekvensbeskrivningen som rör en etablering av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland saknar viktiga klargöranden hur resultat och slutsatser tagits fram. SMHI anser även att miljökonsekvensbeskrivningen inte inkluderar alla risker som kan komma att drabba Sverige vid en större olycka. SMHI anser att brister och frågetecken som berör följande punkter måste klargöras innan processen för projektet kan fortsätta framåt …
__________________________

em-logo

Statens energimyndighet har inga synpunker att redovisa.
__________________________

karnkraftsfrittbottenviken-logo

Vi är många som är mycket oroliga för planerna att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki invid Bottenviken. Bara i kustkommunerna i Norrbotten och Västerbotten bor det totalt ca 345 000 invånare. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Hapa-randa, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Endast 100 km till kapellet på Malören i Kalix skärgård. Detta är inget långt avstånd för radioaktiva utsläpp att spridas med vinden eller vattnet. Kärnkraften är på alla sätt gränslös och inga gränser i världen kan stoppa radioaktivitet.

Hittills har kommunfullmäktige i sex kommuner i Norrbotten och Västerbotten sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet. Dessa är Kalix, Piteå, Överkalix, Övertorneå, Boden och Robertsfors. I Skellefteå har kommunstyrelsen gjort ett uttalande mot att kärnkraft-verket byggs. I dessa kommuner bor det mer än 172 000 människor (31 december 2013).

Från att ha levt i en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kärnkraftens påverkan på miljön. Förutom kärnkraftverket skulle det byggas bassänger vid kärnkraftverket där det livsfarliga högradioaktiva avfallet skulle mellanlagras 40 år. Här skulle dessutom bli hantering, lagring och slutförvaring av stora mängder låg- och medelaktivt kraftverksavfall. Till detta kommer hantering och slutförvaring av byggnadsavfallet när kärnkraftverket ska läggas ned.
__________________________

greenpeace-logo

Greenpeace Sverige ser med stor oro på de allvarliga risker som en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki innebär för människor och miljö i regionen och Greenpeace avråder därför från en nybyggnation.
__________________________

foi-logo

Vid kärnkraftsolyckan i Fukushima tog Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten ett gemensamt beslut om att rekommendera intag av jodtabletter for de svenskar som befann sig inom en radie av 250 km från kärnkraftverket redan i ett läge innan man hade kunskap om utsläppets blivande omfattning. Den nu planerade anläggningen i Pyhäjoki ligger ca 150 km från Skellefteå eller ca 130 km från BJuröklubb och en liknande osäkerhet kring ett eventuellt utsläpps omfattning kan komma att råda vid en framtida ”allvarlig kärnolycka”. Det hade därför varit önskvärt att man i remissen mer specifikt definierat vad som avses med ”befolkningsskyddsåtgärder” eftersom dessa kan variera från land till land. 1 Sverige har dessutom varje enskild länsstyrelse (21 st) formellt en rättighet att ta beslut om intag av jodtabletter.
__________________________

ssm-logo

SSM konstaterar att utsläppen under normaldrift från den aktuella reaktorn enligt anläggningsspecifikationen i de allra flesta fall förväntas bli högre än utsläppen från befintliga reaktorer i Finland. SSM är förvånad över denna tillsynes låga ambitionsnivå och ifrågasätter om detta är förenligt med tillämpningen av bästa möjliga teknik (BAT) för att begränsa utsläppen enligt artikel 3, punkt 3 i Helsingforskonventionen (Convention on the Protection of the Marine Environment of the Baltic Sea Area, 1992, HELCOM).
__________________________

lycksele-logo

Utifrån de synpunkter som vi har är Lycksele kommun negativ till etableringen.
__________________________

wwf-logo

WWF:s slutsats och rekommendation att inte etablera en kärnkraftsanläggning i Pyhäjoki grundar sig därmed i att lönsamma och kloka investeringar innebär nationella och globala satsningar på förnybar energi redan idag. Världen har nu ett gyllene tillfälle att faktiskt välja väg – 100 % förnybar energi är WWF:s vision och ett långsiktigt mycket bättre alternativ ur alla aspekter.
__________________________

sametinget-logo

Sametinget motsätter sig att det ska uppföras ett kärnkraftsverk endast ca 150 km från det svenska renskötselområdet. Sametinget bedömer att en eventuell kärnkraftsolycka kommer att ge konsekvenser för den samiska kulturen och livsmiljön. Sametinget anser att Fennovoima AB i miljökonsekvensbedömningen inte utrett konsekvenserna tillfredsställande i händelser av eventuella kärnkraftsolyckor. Sápmi drabbades hårt av kärnkraftshaveriet i Tjernobyl 1986 vilket ledde till att man det året var tvungen att kassera 27 000 renar på grund av höga bequerelhalter i köttet. Fortfarande lider renskötseln av sviterna efter olyckan 1986 eftersom man fortfarande, på vissa ställen, är tvungna att utfordra renar innan slakt för att bequerelhalten ska komma ner till tjänlig nivå. Hela den samiska livsmiljön inom det område som 1986 drabbades av cesium-nedfall påverkades av olyckan, renar måste kasseras, fisk och svamp innehöll höga halter av cesium förutom de för renen så viktiga lavarna.

Sametinget artikel: 30 år efter Tjernobyl
__________________________

robertsfors-logo

Pressmeddelande: Robertsfors kommun vill av anledning av det planerade kärnkraftutbyggandey i Pyhäjoki, Finland, endast 20 mil från vår kust markera att vi tar tydligt avstånd från dessa planer.

Enligt vår uppfattning skulle konsekvenserna av en olycka mycket allvarligt förändra hela norra Skandinaviens framtid och förutsättning. Erfarenheter från tidigare olyckor i Tjernobyl och Fukushima har bidragit till detta ställningstagande.

Robertsfors kommun har idag 7 mil kust och är strategiskt placerat mellan Umeå och Skellefteå. Vi ser vår kust som en enorm tillgång och tillväxtdel av kommunen. Det är vår bedömning att ett kärnkraftsbygge skulle inverka negativt på denna tillväxtfaktor.

Vi arbetar varje dag för en attraktiv kommun och vi vill utvecklas ännu mer. Vårt moderna samhälle behöver energi. Robertsfors kommun anser att satsningen ska ligga på förnyelsebara energikällor. Inom det området finns stora framtida möjligheter och norra Skandinavien: Norge, Sverige och Finland ska vara en föregångare inom det området.

Utifrån detta säger vi tydligt nej till planerna på en kärnkraftsanläggning i Pyhäjoki.

Robertsfors
2014-03-05

__________________________

Sven Nordblad

Comments are closed.