Tips från våra läsare om Kramfors

Här en insändare i Örnsköldsviks Allehanda om vindkraft i Kramfors.

20151022-Kramfors-vindkraft

Den här typen av insändare utlöser naturligtvis en febril aktivitet från de som hellre ser att andra energislag prioriteras. Att lokal vindkraft skulle innebära fördelar för bygden vill man gärna förneka. Här reder en representant från Vindkraftscentrum.se ut begreppen för ett annat projekt:

Svar till Finnmarkens bygdeförening och Initiativet Värna Finnmarken, ”Vindkraft på Finnmarken var fel från första början”, Ordet fritt 23 oktober.

Debatten runt vindkraft är tyvärr ofta baserad på påståenden som saknar faktabakgrund. Såväl motståndare som förespråkare för vindkraft kan, om de vill, ta del av en mängd information som tagits fram av oberoende källor. Information finns som baseras på forskning, finansierad av staten, och undersökningar som inte är beställda av branschen. Allmänheten förtjänar en debatt om faktiska förhållanden och inte känslomässiga uttalanden som inte kan beläggas med fakta, i detta fall gäller det antalet arbetstillfällen.

Nätverket för Vindbruk och Vindkraftcentrum.se har på Energimyndighetens uppdrag undersökt utfallet i arbetade timmar på tre större vindkraftprojekt som byggts och färdigställts de senaste två åren. Undersökningarna har kartlagt alla inblandade företag vid dessa vindparksbyggen ända ned på timnivå. I dessa rapporter som publicerats finns dessutom en lista på alla inblandade företag så att de som anar en konspiration eller att branschen beställt fabricerade siffror själva kan kontakta dessa företag och informera sig om informationen stämmer.

Ett exempel från en av dessa undersökningar som alltså inte är en teoretisk modell: Skogberget i Piteå kommun med 36 vindkraftverk gav 42 procent regional arbetskraft motsvarande 158 regionala årsanställningar under byggtiden. 92 stycken regionala företag fick leverera varor och tjänster till parken.

Skogbergets vindkraftpark är i drift och sysselsätter för närvarande cirka tio lokalt anställda personer, jobb som ska utföras de närmaste 25 åren. Övriga undersökta parker hade högre andel regionala jobb.

Om man använder utfall i utfört arbete i gjorda undersökningar och omsätter detta till Vitbergets vindkraftpark kommer det projektet att generera ungefär lika många årsanställningar under byggtiden och ge cirka tio fasta lokala anställningar per år i de 25 år som är parkens tekniska livslängd. Dessa arbetstillfällen skulle dessutom generera runt 55 miljoner kronor i kommun- och landstingsskatt. Projekt Vitberget kommer också att överlämna 8,75 miljoner kronor till berörd bygd som utvecklingsmedel under driftsperioden.

Vindkraftcentrum.se kommer gärna till Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken och presenterar dessa undersökningar och hur vi kommit fram till dessa siffror.

Christer Andersson
Utredare Vindkraftcentrum.se

En annan aktuell fråga är larmandet om den effektbrist man befarar när våra fyra äldsta kärnkraftreaktorer planeras för nerläggning. Detta har föranlett Svenska Kraftnät att ge sin uppfattning om detta.

Klicka på Read more för att läsa mer …


Generaldirektör Mikael Odenberg säger så här i en intervju i Second Opinion den 28 oktober 2015:

Kommer systemet verkligen att klara av att leverera tillräckligt med effekt när våra fyra äldsta reaktorer stängs och nästan 3 000 MW försvinner från södra Sverige?
– Vår bedömning är att vi kommer att kunna hantera situationen men det är klart att marginalerna krymper och att systemet blir mer sårbart än det är i dag, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska kraftnät …

Här kan man påminna om Sydvästlänken på 1200 MW som snart tas i drift och planerna på förstärkta utlandsförbindelser t.ex med Tyskland. Eller att det är sällsynt att samtliga reaktorer O1, O2, R1 och R2 är i drift samtidigt.

Är kärnkraften koldioxidfri?

Ett kärnkraftverk som producerar el släpper inte ut några växthusgaser men det gör däremot brytning och produktionen av det kärnbränsle som är förutsättningen för elproduktionen visar en artikel i Svenska Dagbladet den 23 oktober:

Den isotop (U235) som utgör kärnbränslet finns i oerhört små mängder i uranmalmen vilket i sin tur innebär att enorma mängder berg måste grävas fram och krossas för att få fram kärnbränsle. 1 kilo kärnbränsle kräver brytning av cirka 1,5 miljoner ton malm vilket motsvarar krossning av en jättekub berg med 80 meters sidor! Det kan jämföras med tornet i Stockholms stadshus som är ca 100 meter högt. De svenska kärnkraftverken förbrukar cirka 225 ton kärnbränsle per år vilket innebär att gigantiska gruvhål – och landskapsförstörelse – uppstår i de länder där uranbrytningen sker (Australien, Canada, USA, Uzbekistan) enbart för att försörja svensk kärnkraftproduktion med bränsle …

Kärnavfall ska inte lämnas över till framtiden

Vi avslutar för den här gången med ytterligare en artikel från Svenska Dagbladet:

Har vi verkligen den moraliska rätten att kräva att framtidens medborgare ska vakta våra radioaktiva bajspåsar i 100 000 år? Det frågan ställer riskkapitalisten och konstnären Lennart Grebelius i en personlig text om kärnkraften …

Slut

Comments are closed.