Fågelsjö ökar Holmöns biologiska mångfald

Degersjon-presentation-1
Uppdaterad 2015-07-28 se kommentarer sist på sidan
Enligt FN är de största hoten mot människors hälsa global uppvärmning, sociala orättvisor, konflikter och förlust av biologisk mångfald. Om vi fokuserar på det sistnämnda visar det sig som allt större monokulturer av grödor, husdjur och människor. Förutom en allmän utarmning av arter innebär förlusten av biologisk mångfald även stora risker för framtida sjukdomsutbrott och epidemier.

Det kan tyckas långsökt att bristen på biologisk mångfald skulle kunna ha något med sjukdomar att göra, men förklaringen är ganska enkel. När vi förlorar djur och växtarter i vår närhet ökar andra arter på de försvunnas bekostnad. Utspädningseffekten på grund av en hög biologisk mångfald försvinner och det innebär att om sjukdomsalstrande mikroorganismer, exempelvis Borrelia eller TBE, föredrar en expanderande djurart kommer mikroorganismen öka i naturen med ett ökat antal sjukdomsfall bland djur och människor.

Vad har då detta med Holmöns framtid att göra? Om vi bortser från vindkraften och vilka synpunkter vi har på den, är nog de flesta överens om att Holmön under de senaste decennierna tappat i biologisk mångfald. Det pågår en kraftig igenväxning som driver ut slättlandets varierade fågel, växt och fjärilsrikedom mot några få arter som kan leva i ett igenväxande landskap.

Som ett exempel; när jag började vara på Holmön i början av 1980 talet fanns det gott om storspov, sånglärkor, svalor och andra arter kopplade till det öppna landskapet. Jag har dessutom som den förste stationschefen för Stora Fjäderäggs fågelstation en djup inblick i fågelfaunan på Holmön. Idag, med endast ett, kanske två par, är storspoven snart utrotad från Holmön. De flesta andra arter kopplade till odlingslandskapet går samma öde till mötes.

Det andra hotet är invasiva arter. Under de senaste veckorna har det debatterats om lupinerna har något att göra i den svenska naturen. Vackra eller inte, så är de invasiva och tränger ut andra växtarter, med följd att exempelvis, fjärilar, humlor och bin får det allt svårare. Det mest märkbara exempel på invasiva arter på Holmön är minken som invaderat på bred front. Idag sker minkföryngringar på många platser med stora effekter på kustfåglar i allmänhet och på tobisgrissla och svärta i synnerhet. De minneskunniga kommer nog ihåg hur stora svärmar tobisgrisslor från Trappskär mötte båtfararen som precis rundat trappen på väg mot östersidan eller Stora Fjäderägg. Det var det närmaste ett fågelberg som Holmön någonsin kunnat komma. Nere på Malgrundet, öster om Holmögadd, fanns bara för något årtionde sedan Skandinaviens största tobisgrisslekoloni. Idag är de borta.

Vad kan vi göra när det gått så långt? Det första är naturligtvis att hålla landskapet öppet. När några åkrar plöjdes i våras skapades en dramatisk kontrast i landskapet och fåglar av allehanda slag flockades. Det visar dels hur små åtgärder dramatiskt kan förändra djurlivet i byn, men det är också ett sorgligt exempel att en plöjd åker under en kort tid är Holmöns i särklass bästa fågellokal.

Det andra är att aktivt utrota minken. Det kan inte göras med fällor. Försöken är alltför många och misslyckandena lika många. Istället bör man göra som gjordes i Upplands skärgårdar. Använd minksökande hund, rök ut dem med lövblås med tillhörande rökaggregat och skjut de minkar som kommer upp. Vi måste arbeta för att Länsstyrelsen ger landstigningstillstånd att jaga på öar som omfattas av fågelskyddet. Å andra sidan har minken i stort sett gjort rent hus där så just nu har fågelskyddsområdena knappast något syfte.

Det tredje vi med enkla medel kan åstadkomma är ett skapa biotoper, exempelvis en fågelsjö, som ökar den biologiska mångfalden. Idag finns bidrag att söka från Länsstyrelsen för delfinansiering. Erfarenheter från södra och Mellansverige visar att en bygds attraktionskraft ökar dramatiskt när en fågelsjö är etablerad. På så sätt kan antalet och spektrum av besökare öka som utnyttjar Holmöns infrastruktur och som dessutom ofta är villiga att donera pengar till en av byn inrättad fågelsjöfond. Dessa medel kan finansiera arrenden, iordningställande och daglig skötsel.

Läs om Myllrande våtmarker på Naturvårdsverkets hemsida

20150721-NV-Myllrande_vatmarker

Fler våtmarker behövs i odlingslandskapet anser Länsstyrelsen i Västerbotten

Sjösänkningar och utdikning har utarmat odlingslandskapet på våtmarker. Genom att återskapa våtmarker kan vi få ökad biologisk mångfald, en rikare kulturmiljö, renare vatten, starkare näringsliv och vackrare landskap.

Läs om den lyckade restaureringen av Hemmesta våtmark

Sjön omges av breda promenadstigar och två fågeltorn med informativa skyltar gör att alla kan njuta av både fisk- och fågelliv. Jo, man ser gäddorna leka uppifrån tornet!

Vi har tidigare på denna sida visat vilka positiva effekter en restaurerad Degersjö kan få. Kritiken från FV har stundom varit hård även mot en restaurerad sjö. Argumenten har varit, ”vi vill inte ha några konstgjorda ankdammar, det finns så många våtmarker på Holmön att det inte behövs några nya”. Förvisso är det sant att det ständigt avsnörs våtmarker som småningom blir myrar. Gemensamt för dessa och i skarp kontrast mot en anlagd fågelsjö, är att de är näringsfattiga, innehåller få växt och djurarter samt är otillgängliga för dagbesökaren. Dessutom kan får och eventuellt framtida kor användas för att hålla en anlagd våtmark öppen, gödsla den och samtidigt dra nytta av näringsrikt bete. Klövarnas och mularnas kraft är stor. Med andra ord ett vinnande koncept för alla parter.
______________

Vi har lyssnat på kritiken och har istället inventerat andra alternativ som inte kommer i konflikt med de som bor nära Degersjön. Vi kommer småningom och om förarbetet lyckas, sammankalla till ett informationsmöte och samla in synpunkter från Holmöbor för att inom en snar framtid skapa en fågelsjö.

En fågelsjö med hög tillgänglighet, handikappanpassade spångar och fågeltorn. Dessutom finns flera ornitologer på Holmön som kan stå för guidade visningar av sjön och dess djurliv. En fågelsjö bidrar till att öka den biologiska mångfalden men sist men inte minst skulle den bidra till att Holmön fortsätter vara en levande bygd. Vindkraft eller inte.

Björn Olsen

Klicka på Read more för kommentarer till inlägget

———————————————————————————–

I inlägget Fågelsjö ökar Holmöns biologiska mångfald beskriver Björn Olsen alla fördelar med en anlagd våtmark. Som värdet för fågellivet och besöksnäringen, genom exempel bland annat från Hemmesta på Värmdö i Stockholm.

Björn har redan berättat om Degersjön som ett tänkbart fågelsjöområde, men han nämnde också att det finns andra lämpliga alternativ som kommer att beskrivas inom kort.

I inlägget diskuterades även kritiken från FV som stundom varit hård även mot en restaurerad sjö. Argumenten har varit, ”vi vill inte ha några konstgjorda ankdammar, det finns så många våtmarker på Holmön att det inte behövs några nya”.

Visst är det underligt att FV som i andra sammanhang säger sig värna om Holmöns fåglar plötsligt intar en motsatt ståndpunkt och kritiserar ett projekt som skulle vara till så stor nytta för dessa? Fågelskådaren Per Hansson, numera hemmahörande på Holmön och flitig debattör på FV, har dock inte offentligt kritiserat planerna på våtmarker för fåglar, vilket vi ser som positivt.

Några citat från kommentarer till FV artikel ”JO DÅ SÅ ATT!”

Sign Torbjörn E

Behov av ytterligare våtmarker finns inte! Vi som vandrar runt en del på Holmön och Ängesön VET detta, det kan även älgjägarna och småviltsjägarna intyga. Varför slösa kapital på onödiga åtgärder? Varför inte satsa engagemang och kapital på att föriktigt muddra kanalen mellan Holmön och Ängesön. FV säger blankt NEJ till vindkraft och till konstgjorda våtmarker.
______________

Sign: J Strom

I vildmark och ung urskog anlägger man inte konstgjorda dammar. Sådana lämpar sig ibland i stadsmiljö som kan behöva lite vattenplask och änder att mata.
_______________

Sign: Återskapa Degersjön

Har läst igenom inlägget på holmon.info. Förstår dock fortfarande inte hur myggodlingen ska inbringa någonting annat än fåglar till bygden, och såklart fågelskådare då. Jag är vindkraftsförespråkare, inte träskförespråkare. ett eventuellt bygdemedel måste kunna göra bättre nytta än att dämma upp ett surhål som bara retar upp folket som bor i närheten. Muddra kanalen, gör något åt stranden i byviken eller köp och driv panget- Holmö havsbad ekonomisk förening ?
_______________

Sign: Torbjörn E

Till anonyma träsk- och vindkraftsdiggare. Hoppas ni förstår att era kommentarer är tämligen ointressanta när ni inte vågar använda era riktiga namn.
______________

Sign: Good morning

Håller med! Finns det pengar till projekt ska de användas till vettiga projekt. Muddring av kanalen är ett sådant.
______________

Sign: Torbjörn E

Björn, varför förespråkar du inte muddring av kanalen framför konstgjorda våtmarker. En muddrad kanal gynnar ju många fler än bara ”andmatare”!
______________

Sign: Redaktionen

Efter visfestivalen kommer FV att kontakta länsstyrelsen och påpeka att en muddring av kanalen är att föredra framför konstgjorda fågelsjöar!
______________

Sign: Björn Olsen

Vad vet du, Torbjörn Eriksson om vad som är slöseri med pengar? Om du läst på en liten aning innan du går ut med kategoriska uttalanden skulle du märka att en våtmark/fågelsjö betalar sig bra för bygden och om det sköts i samarbete med ett jordbruk är en ”win-win” situation. Dessutom lockar en fågelsjö människor under en lång period, längre tid än vad visfestivalen och sommaren räcker. Om länsstyrelsen avsätter medel för detta och om frivilliga lägger ner tid och besökande ger bidrag, vad har du då att klaga på?

Vad anser då Länsstyrelsen i Västerbotten om återskapade våtmarker? Vi läser på hemsidan:

20150726-Lst-AC-Vatmarker

Länsstyrelsens uppfattning är tydligen att ökad biologisk mångfald, en rikare kulturmiljö, renare vatten, starkare näringsliv och vackrare landskap är önskvärt och kan åstadkommas bland annat genom återskapade våtmarker.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet ska bidra till lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Så kan regeringens målsättning och utgångspunkt sammanfattas för det nya landsbygdsprogrammet.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 administreras via Jordbruksverket och där kan vi läsa:

20150725-Jordbruksverket-Landsbygsprogrammet
—————————
20150725-Landsbygdsutv-allmant

FV försöker skapa en falsk motsatsställning mellan en återskapad fågelsjö och muddring av kanalen mellan Holmön och Ängesön. Självklart är bägge projekten viktiga för Holmön, både för kulturmiljön och turistnäringen. Istället borde vi på Holmön nu söka samarbeta om utveckling och inte tvärtom!

För muddring av kanalen, för vilken Naturvårdsverket tycks sakna medel, skulle möjligen Landsbygdsprogramet kunna användas. Vid en preliminär kontakt med Länsstyrelsen Västerbotten framkommer dock att muddringsprojektet troligen inte ryms inom ramarna för detta stöd som fastställts i samarbete med EU och knappast är något som Länsstyrelsen kan påverka. Men detta får naturligtvis bedömas efter att en ev anslagsbegäran lämnats in.
________________

Vi på Holmöns Framtid föreslår nu att FV driver projektet ”Muddra kanalen mellan Ängesön och Holmön”. Vi kommer självfallet att bidra med allt stöd vi kan. Och naturligtvis kommer vi aldrig att motarbeta projektet med det som annars är favoritargumentet nämligen att ”Naturen här ute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig!” (citat från FV).

Jag kan också nämna att Holmöns Byamäns samfällighetsförening gör vad den kan för att bevara kulturmiljön i området. Se detta inlägg Holmöborna överklagar till Regeringen

Det är också intressant att notera att FV inte ens tycks ha uppfattat vad som är Holmöns akuta problem när det gäller att bygga t.ex nya bostäder och fritidshus, nämligen vattenfrågan. I dagsläget beviljas inga bygglov av Umeå kommun så länge vattenfrågan inte är löst. Och även här agerar samfällighetsföreningen för en lösning.

Det vi behöver nu för att behålla Holmön som en utvecklingsbygd är inte en allmänt negativ inställning till nya verksamheter eller att bara luta oss tillbaka ”och börja, som vi andra, att njuta av naturen här ute precis så fin som den är” (citat från FV). Det räcker tyvärr inte.

Utvecklingsprojektet med en våtmark för fåglar på Holmön är inte tillräckligt för att på sikt trygga Holmön och vi kommer att inom kort presentera ytterligare satsningar, denna gång inom ledande forskning.

Forskning på Holmön har ofta framförts som en framtidsbransch. Och en stilla förhoppning nu är att vi tillsammans kan lotsa detta projekt till framgång, vilket skulle kunna sätta Holmön på ”kartan”.

Trots att större projekt som vindkraft enligt vår uppfattning är absolut nödvändiga för att ekonomiskt trygga Holmöns fortlevnad med åretruntboende, en fungerande transportlösning, skola, äldreboende och service innebär det inte att vi inte ska satsa på alla möjligheter att dra viktig verksamhet till Holmön!

Sven Nordblad

Comments are closed.