Elhandel över gränserna ökar snabbt

En populär missuppfattning – som gärna sprids av de som motarbetar förnybar energi och vindkraft i synnerhet – är att Sverige har den el ”vi behöver nu och för överskådlig framtid” och att vi därför kan sitta still i båten.

Man bortser då ifrån inte bara avvecklingen av våra kärnkraftsreaktorer O1, R1 och R2 inom cirka 10 år utan framför allt den pågående nätutbyggnaden som ökar möjligheten att handla med el över Sveriges och Nordens gränser. Eftersom europeiska kontinenten generellt har produktionskapacitet med högre marginalkostnader än Sverige, kommer en ökad marknadsintegration att ha en prishöjande effekt här hemma.

Här följer en genomgång av projekt som snabbt kommer att ändra spelreglerna för elhandeln med risk för ökande elpriser om man möter utmaningen på fel sätt – till exempel genom ett tokstopp för utbyggnaden av vindkraft.

Men hur fungerar det rent tekniskt? Här en bild från projekt NorthConnect som visar den kommande HVDC-förbindelsen mellan Skottland och Norge:

North-Connect-1

Den här bilden visar hur elström från vindkraftverken i Skottland transporteras nattetid till Norge och under torrår och omvänt. Rätt utnyttjat kan detta vara till stor fördel för bägge parter vilket även svenska Vattenfall insett som är en av deltagarna i projektet:

North-Connect-2

Inom EU:s gemensamma marknad pågår nu en integration av elmarknaden. Oavsett vad man anser om denna så kommer följande att inträffa enligt en analys som Energimarknadsinspektionen gör:

Om överföringskapaciteten är tillräcklig, jämnas priserna ut mellan områdena. Om inte, uppstår prisdifferenser mellan områdena.

Det är samma mekanism som gör att elpriset i Finland, Estland och Litauen i stort sett är lika med det svenska under låglast medan det rusar iväg 10-60% under höglast på grund av bristande handelskapacitet. Jämför det låga svenska elpriset på 27 €/MWh med 44 €/MWh i våra östra grannländer inom den gemensamma nordiska elmarknaden:

20150220-1018-SVK-Elproduktion

Finland som misslyckats med sin kärnkraftsutbyggnad står och faller faktiskt i hög grad med den svenska vindkraftsproduktionen och till Finland går också den allra största delen av svensk elexport – inte till exempelvis Tyskland.

20150220-1020-SVK-Elproduktion

Norge bygger ut kraftigt

I Norge pågår just nu en exempellös utbyggnad av handelskapaciteten:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Norge/UK NSN (1) 2020 1.400 MW
Norge/Skottland NorthConnect 2021 1.400 MW
Norge/Tyskland Nordlink (2) 2020 1.400 MW
Norge/Danmark Skagerrack 4 2014 700 MW

(1) Världens längsta undervattenskabel för el kommer detta att bli med en beräknad kostnad på upp till 18,5 miljarder kronor.

(2) Svenska ABB har fått i uppdrag att leverera en HVDC-förbindelse mellan Norge och Tyskland med ett ordervärde på hela 7,8 miljarder kronor. Ett exempel på att svensk industri med företag som ABB och SKF drar nytta av utbyggnaden av förnybar elenergi.

Men även Sverige bygger utlandsförbindelser

Norge är det land i Norden som satsar mest på att bygga ut handelskapaciteten. Men även i Sverige pågår och planeras en kraftig utbyggnad:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Sverige/Litauen Nordbalt 2015 700 MW
Sverige/Tyskland Hansa Powerbridge 2025 1.400 MW

Danmark

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Danmark/Nederländerna Cobra 2019 700 MW
Danmark/Tyskland Kasso/Dollern (3) 2020 1.000 MW

(3) En förstärkning av förbindelsen mellan Danmark och Tyskland för överföring av 2.500 MW vindel mellan ländernas planeras.

Summa planerad ökad överföringskapacitet 8.700 MW motsvarande hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen!

När särskilt Norges handelskapacitet ökar så mycket och inom så kort tid finns det stor risk att Sverige inte kommer att kunna importera billig el från Norge – som är vårt främsta importland – med ökande elpriser som följd. Dvs om Sverige inte kan kompensera sig genom en ökande inhemsk produktion där vindkraft är det enda realistiska alternativet.

Och vad kommer att hända med det svenska elpriset när överföringskapaciteten till Litauen genom Nordbaltförbindelsen – planeringen av denna startade redan 2004 – på 700 MW öppnas redan detta år:

2015-Nordbalt-Nybro-Klaipeda

Eller vad händer om planerna på en andra kabelförbindelse till Polen, parallellt med SwePol Link på 700 MW som finns idag, blir verklighet? I så fall ökar handelskapaciteten till hela 8.400 9.100 MW.

Överföringsförluster

Men är det nu bra att Sverige satsar på utbyggnad av vindkraften i Norrland? Omöjliggör inte överföringsförlusterna genom avståndet till kontinenten att resultatet blir negativt?

Nej, ingalunda. Vindkraftsmotståndaren Per Nilsson, Timbro, ger svaret i en kommentar som förtjänar att spridas och som vi tidigare kommenterat:

Dagens vindkraft påminner bara till utseendet om våra förfäders väderkvarnar med turbiner, bromsar, cylindrar och kopplingar. Utvecklingen har gått snabbt, ett normalstort vindkraftverk är idag upp till tio gånger mer effektivt än motsvarande verk 1995.

I Sverige står stamnätet för 2% av de totala nätförlusterna (källa Vattenfall) vilket ska jämföras med effektivitetshöjningen för vindkraften som alltså är ca 1.000% under de senaste åren och fortgående. Utbyggnaden av vindkraft i Norrland är alltså befogad och stamnätsförlusterna är i sammanhanget obetydliga.

2012-Vattenfall-Overforing-LCA-s23

SydVästlänken

För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige bestämde Svenska Kraftnät redan 2005 att den 43 mil långa SydVästlänken skulle byggas vilken:

* syftar till att förstärka överföringsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet.
* är en viktig del i den nödvändiga utvecklingen av stamnätet som krävs för att möjliggöra den produktion av förnyelsebar energi som planeras i enlighet med Sveriges och EU:s energipolitiska mål.
* bidrar till att begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden.

Överföringskapaciteten är 1200 MW och driftstart 2016. Utan tillskott av elenergi norrifrån kommer satsningen på SydVästlänken inte att nå sitt mål.

Totala samhällsekonomiska effekter

Konsultbolaget SWECO har i en rapport sammanställt olika scenarier för den svenska energipolitiken. Som framgår av denna bild har vi i praktiken detta att välja mellan och valet är enkelt:

+1.200 MSEK vid förnybar tillväxt med ökad marknads-integration
   -200 MSEK vid låg förnybar tillväxt med marknads-integration
-1.500 MSEK vid låg förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
-5.000 MSEK vid förnybar tillväxt med mindre marknads-integration

20141216-Sweco-Scenarier-1

Att nu fem över tolv yrvaket försöka hejda den nordiska utbyggnaden av handelsförbindelser och ny energiproduktion är alldeles för sent påtänkt. Denna utveckling har redan pågått under mer än ett decennium. Skulle man ändå lyckas stoppa utbyggnaden av förnybar energi i Sverige kommer den utbyggda exportkapaciteten att innebära stora risker för ett höjt elpris – för vanliga elkonsumenter och den elintensiva exportindustrin.

Sven Nordblad

Comments are closed.