Holmöns framtida utveckling

Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag. Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år? Det skriver Thorbjörn Lindberg.

I min debattarikel av den 2/7, ”Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö”, försökte undertecknad peka på vikten av att vi alla enas om att stödja alla typer av seriösa företag som vill satsa på Holmön.Min vädjan har tydligen klingat ohörd i vissa kretsar om jag får tro de 274 synpunkter som kommenterat artikeln till dagens dato.

Sedan 2002 har jag bearbetat myndigheter, både regionala och nationella, med vederhäftiga/professionella synpunkter om transporterna till och från Holmön. Arbetet har öppet redovisats för allmänheten under dessa år, tyvärr har det inte lett fram till en färja som klarar alla kriterier vilka ett levande samhälle bör kunna kräva. Regionalt pekar man på varandra när det gäller att satsa på Holmön (Region Västerbotten/Umeå kommun/ Länsstyrelsen och Landstinget).

Börjar man nämna ordet transporter till och från ön pekar alla med hela armen på Trafikverket, som i sin tur åberopar Holmöns befolkningsutveckling, som de anser omöjliggöra en utökad satsning på Holmöns färjeservice till den nivå vi önskar. Där står vi nu! Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag.

Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år?

Vad jag kan se på kommentarerna till min tidigare artikel framkommer inte några fungerande förslag på satsningar. De förslag man framför kräver hela tiden att ”man” eller ”någon” skall utföra uppgiften, men förslagen på bioodlingar och dylikt ryms på ön oavsett andra satsningar.

Men andra storskaliga satsningar behövs, för närvarande läs ”vindkraft”, där även andra större satsningar välkomnas.

Får vindkraften möjlighet att bygga en park på ön, kan man under planeringsfasen lägga in en utvecklingsmöjlighet för ön även efter vindbyggnationen. Där arbetsvägar läggs så att besöksnäringen ges maximal tillgänglighet till öns sevärdheter. Våtmark anläggs.

20140724-182136-pic-677461610

Arbetarbostäderna byggs på attraktiva områden till mycket hög standard som lätt kan omvandlas till turistbostäder.

Umeå kommun/region Västerbotten kan här bli medfinansiärer. När nya elkablar dras över Kvarken kommer man samtidigt att kunna få efterlängtad fiber ut till ön. Den nya lämpliga färjan kommer då att kunna beställas.

Vi vill öppna skolan, ålderdomshemmet samt låta affär och annan samhällservice leva vidare, detta kommer bara att vara möjligt med ett större antal människor boende på ön.

Välkomna företagssatsningen!

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en ny debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Den mest läsvärda kommentaren stod Kurt Edlund för när han med anledning av att det nu är 61 personer mantalsskrivna på Holmön säger så här:

Egentligen är jag inte särskilt lockad av att diskutera statistiksiffror om Holmöns befolkningstrend, men statistik kan man alltid använda för att visa på det som gynnar ens egna intressen.

Folkbokförda är definitivt inte detsamma som de som är stadigvarande ÅRETRUNTBOENDE. Jag bor här året runt och vet ungefär hur många som finns kvar som boende när vintern nalkas, och det är definitivt inga 61 personer.

Husen i byn är sorgligt mörka om man åker ner till färjan under vinterhalvåret. Att fler vill skriva sig här spelar ingen som helst roll, låt mig se när de ska försöka pendla till jobbet (de som nu har ett jobb, eller kanske det är mest pensionärer som flyttar ut) på vinterhalvåret i kuling ibland.

Vad är det man är så rädd för i förändring, alla dessa som så rabiat känner sig hotade av vindkraft, vad är det man ser ska ödelägga deras idyll ”som alltid ska va som den varit”?

Jag kan inte bli klok på det, för de gamla Holmöbor som jag växte upp med var definitivt inga bakåtsträvare som ville bevara ”status quo” på ön, långt därifrån. Annars hade vi varken haft el, färja eller någon annan kontakt med resten av den civiliserade världen idag.

Nu har jag stuckit ut hakan ordentligt, men jag hävdar min rätt att ge min åsikt i sakfråga utan att förfalla till personangrepp. Tack för ordet.

Kurt Edlund
___________________

Ska Holmön bli inget annan än en turistö

Det en sak som blir allt tydligare. Det verkar inte längre finnas någon egentlig vilja från motståndarna till vindkraft att behålla en fastboende befolkning med åtföljande service, färjetrafik året runt och i förlängningen skola och äldreboende.

Var finns t.ex utvärderingen av Leaderprojektet 2000 där många tusen frivilliga arbetstimmar var nerlagda av Holmöborna och som finansierats via EU? Förväntningarna var högt ställda. År 2000 fanns 90 bofasta på Holmön men målet för 2010 var 180 st. Så blev det inte. Nu år 2014 finns ca 60 bofasta och skolan och äldreboendet är stängda. Leaderprojektet 2000:

Presentation

Vi formar framtiden

Var finns de konkreta planerna på ett EKO-jordbruk som det talats så mycket om. Och hur gick det med biogasprojektet som skulle kunna ersätta vindkraften?

Kanske har vindkraftsmotståndarna nu insett att deras recept inte håller och de ändrar därför sin målsättning. Läs det här citatet från signaturerna ”Gunnar” och ”Icke förenligt” som signalerar mycket trista framtidsutsikter för Holmön. Märkligt nog har ingen heller ifrågasatt uttalandena:

Det är inte motståndsrörelsen som har ansvaret att ta fram ett alternativ …

Att Holmön fortsätter att vara en begränsad plats för åretruntboende är nog faktiskt i grunden bra utifrån ett svenskt helhetsperspektiv – även om några förespråkare tycker motsatsen. Att ön blir mer av en turist-ö är det många som läser ut fördelar med, dvs. helt på tvärs med artikelförfattarens vision.

Från ett svenskt helhetsperspektiv vore det tvärtom bra att ur energi- och klimatsynpunkt bygga vindkraft på en plats med utomordentliga vindförutsättningar, utpekat som riksintresse för vindbruk, och där det finns lämpligt utrymme för detta. Den ev uppoffring det innebär är klart försvarbar och dessutom till avgörande nytta för Holmöns överlevnad!
___________________

Vindkraft och Bisfenol A

Debatten med Dag Blomqvist om den förmenta risken med Bisfenol A (BPA) från vindkraft gick vidare. Tidigare har vi konstaterat att Kemikalieinspektion uppger att halten BPA i glasfiber från vindkraftsvingar uppgår till ca 1 ppm vilket motsvarat 60 gram totalt för ett verk eller lika mycket BPA som i en tub vanligt epoxilim.

Till Dag i VK:

Jag läser med stigande förvåning i ditt inlägg längre ner att du framhärdar med påståendet att särskilt vindkraftverk är ”giftspridande maskiner” och att du med detta menar Bisfenol A. Hade vi inte avlivat den myten bl.a genom de uppgifter du lämnat från Kemikalieinspektionen som visar att halten uppgår till endast 1 ppm i vindkraftsvingar. Osäkert hur mycket som alls löses ut.

Vi kan jämföra med andra uppgifter om Bisfenol A. Den här gången hämtade från Naturvårdsverket litteratursammanställning NV Diarienr. 721-1173-03Mm:

I en studie gällande urlakningen av BPA från livsmedelskonserver befanns hälften av burkarna innehålla BPA och livsmedlet innehålla 0,080 ppm BPA. Spad från konserverade grönsaker har också visat sig innehålla BPA. Enligt EU-direktiv är det tillåtet med en urlakning av 3 mg BPA/kg föda [European Commission, 2000a].

Notera särskilt att tillåten halt Bisfenol A i spad från konserverade grönsaker är 3 ppm dvs 3 ggr högre än halten Bisfenol i vindkraftsvingar som är 1 ppm!

En annan intressant studie avser förekomst av Bisfenol A i termokvitton, Jegrelius Jämtlands Läns Landsting 2010 där användningen först beskrivs så här:

I huvudsak används bisfenol A inom den kemiska industrin samt inom bygg-, konstruktions-, järn-, metall-, plast- och serviceindustrin. 71 % av all bisfenol A används i produktionen av polykarbonater och 25 % i produktionen av epoxiharts, endast 0,16 % används till tillverkning av termopapper. Polykarbonater används exempelvis vid tillverkningen av dryckesflaskor, nappflaskor, muggar, tallrikar och mobiltelefoner och epoxiharts används till limprodukter, färger, lacker och skyddshöljen för burkar.

Fyra familjer har under två månader samlat kvitton från all sin konsumtion exklusive livsmedel, t.ex. kläder, elektronik, sportartiklar, leksaker, smink m.m. Analyserna visade att dessa kvitton innehöll i snitt ca 1,4 % bisfenol. För att komplettera dessa kvitton har andra kvittoliknande produkter av termopapper också analyserats så som parkeringsbiljetter, fruktdisketiketter, kölappar, uttagskvitton, utskrift från arbetsförmedlingen, ATG-kvitto, flyg-, tåg- och bussbiljetter. Bisfenol A återfanns i alla dessa termopapper med en genomsnittlig halt på 1,6 %.

Våra analyser visade att fodren från de två plånböckerna innehöll 2000 mg/kg (0,2 %) respektive 910 mg/kg (0,09 %) samt att sedlarna hade en genomsnittlig halt på 74 mg/kg. Detta tyder på att det bisfenol A som finns på kvitton lossnar mycket lätt och kontaminerar andra material i vår vardag.

Varje år konsumerar i snitt varje EU-medborgare därmed ca 300 g termopapper med ett innehåll på ca 3300 mg bisfenol A.

Och vidare:

Jag hoppas Dag, att dessa siffror kan ge dig lite perspektiv på tillvaron så att du i fortsättningen kan ägna dig åt verkliga frågor istället för inbillade och nu sluta sprida falsk information om vindkraften.

Det ordspråk jag närmast tänker på när jag läser dina inlägg om Bisfenol A (BPA) är ”sila mygg och svälja kameler”. Det passar bra för att beskriva ditt lätt parodiska fälttåg mot glasfiber – men bara sådan som används i vindkraftverk.

Och även om du menar att jag skriver ”dumma” inlägg så noterar jag att du numera instämmer i att vindkraftens utsläpp av BPA ”är liten”. Det är trevligt att se att vetenskapliga fakta ibland kan tränga fram!

Fakta som man också kan komplettera genom att nämna att BPA är mycket lättnedbrytbart. Halveringstiden vid aerob nedbrytning i jord uppgår till endast 1-3 dagar så spridningsrisken från ett vindkraftverk är mycket liten. Vid normala temperaturer är avdunstning till och transport av BPA i luft minimal.

Det du fortfarande missar är de stora vinster för samhälle och klimat som vindkraften innebär. Vindkraftsparken på Holmön kommer att ersätta 180.000 ton CO2 per år från utsläpp av fossila bränslen. Och klimatfrågan är bland de allra viktigaste just nu. Det måste du väl hålla med om?

Sedan förstår jag inte hur du överhuvud taget har tänkt att lösa Sveriges framtida energiförsörjning. I inlägg på andra sidor säger du t.ex att ”kolkraften är förödande för klimatet” och att du ”är ingen förespråkare för kärnkraft”. Du hoppas däremot på mycket osäkra och ej utvecklade alternativ som kall fusion. Det känns inte alls seriöst!

___________________

Sven Nordblad

Comments are closed.