Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö

Ingen av nuvarande verksamheter på Holmön möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. En modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder är nödvändig. Fler engagerade företag behövs. Det företag som vill bygga vindkraft bör få göra detta. Detta kan tillföra byn stora belopp årligen. Utveckling innebär förändring. Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten som i dag till stor del är boende på Holmön. Han är också tidigare ledchef på färjeleden till Holmön.

Den 21 april 2014 hade bybor, fritidsboende och andra intresserade inbjudits till ett möte i Holmöns Gamla prästgård. Syftet med mötet var att mångsidigt belysa hur vi gemensamt kan finna utvecklingsvägar, så att Holmöns samhälle kan överleva och växa.

Tyvärr utföll mötet inte som många av oss hade hoppats. En mindre gruppering använde mötet för att ensidigt och aggressivt argumentera mot vindkraft. De goda framtidsförslagen fick inte det utrymme som flertalet önskade. Hur vill vi att framtiden ska te sig? Framtiden är redan här, vi måste nu omgående skapa grunden för kommande generationer att njuta av denna mycket speciella miljö.

Utan fast boende Holmöbor finns ingen färja i framtiden, ej heller en året runt öppen butik. Under senare årtionden har man på Holmön, genom bidrag, skapat företag, bland annat snickeri och fiskodling. Dessa och andra försök har tyvärr inte lyckats överleva mer än kortare tidsrymder. Affären, vandrarhemmen och restaurangen får i huvudsak sin intäkt under två månader på sommaren, vilket inte heller fungerar på sikt.

Ingen av nuvarande verksamheter möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. Vissa förslag finns att återuppliva basnäringarna, jordbruk och fiske, vilket i stort sett är omöjligt både av ekonomiska och praktiska skäl. Fiske kan i dag inte bedrivas kommersiellt. Biogasanläggning ger ej heller någon ekonomi eller inflyttning. Både jordbruk- och fiske är näringar som i hela världen har stora lönsamhets/miljö problem.

EU:s jordbruksstöd är under omarbetning, vilket kan innebära reducerat stöd framgent. Turistsatsningar har en möjlig framtid på Holmön, den förutsätter framför allt bättre transporter, aktiviteter samt bra boende. Holmöns kultur har en given plats i framtidsperspektivet. En skärgårdssatsning från Umeå kommun är viktig, för att Umeås ökande befolkning skall få möjlighet att besöka Sveriges soligaste ö.

Eftersom Holmöns befolkning i dag är liten till antalet med hög medelålder måste en inflyttning komma till stånd. Det kan ske med en kombination av två saker, där det första är en modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder – efter en kundanpassad turlista.

20120711-Holmon-Transportfragan

Det andra som behövs är verksamheter på ön som kan utveckla samhället och samtidigt ge byn intäkter. Vi behöver fler engagerade företag.

För närvarande finns det bara ett stort företag som under flera år satsat stora belopp för att etablera verksamhet på Holmön. Om detta företag får tillstånd att bygga vindkraft, planerar de att investera i vägar, bygga hus och investera i samhället på ett utvecklande sätt. Ett företag som tillverkar miljömässig el och kan tillföra byn stora belopp årligen.

Läget är nu akut för Holmöns överlevnad. Holmöns boende, markägare, fritidsfolk och andra besökare måste här göra gemensam sak och enas om att Holmöns samhälle skall fortleva som ett året runt bebott samhälle. Det gör vi genom att på alla nivåer stödja företag som vill satsa på vår ö.

Holmöns invånare har i alla tider varit vana att klara sig själva, det vill vi även i framtiden genom att samarbeta med vindkraftföretaget och stödja andra företagssatsningar på ön. Målsättningen är då att även staten/kommunen inkluderar Holmön i den pågående samhällsutvecklingen som fortgår i resten av landet.

Holmöborna har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till bevarandet av Holmöarnas unika miljö genom att ge Naturvårdsverket möjlighet att skapa Sveriges största skärgårdsreservat. Genom ett klokt samarbete mellan alla inblandade kan vi skapa möjlighet att satsa på vindkraft och samtidigt ta tillvara vår unika miljö. Utveckling innebär förändring.

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en vild debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Hur ska beslut och skötselplan från 1980 för Holmöns naturreservat tolkas

Somliga i debatten menar att bestämmelserna skall tolkas som att all mark på Holmöarna i praktiken ingår i naturreservatet med påföljd att vindkraft inte kan byggas någonstans. Mot detta synsätt kan anföras att det både i beslut och skötselplan poängteras att förutsättningar för fortsatt fast bosättning skall finnas och att därför all mark inte skall ingå i reservatet.

I Beslutet upprättat 1980-12-15 dnr 11.1211-1699-78 sid 4 står följande:

Med hänsyn till att förutsättningarna för fortsatt fast bosättning på Holmöarna inte skall rubbas har emellertid länsstyrelsen ansett att nu beslutad avgränsning av naturreservatet är en lämplig avvägning …

I Skötselplanen upprättad 1980-12-15 sid 7 står följande:

3.3 Markanvändning. Idag återstår endast ett fåtal aktiva jordbrukare på Holmön. Det öppna landskapet kring Holmö by upprätthålls genom slåtter och fårbete. Kulturmarken inom reservatet hävdas ej längre. Fårbete förekommer förutom i byn även på Grossgrundet.

Skogsbruk, främst i form av husbehovsavverkning och brännvedsfångst bedrivs på den enskilda marken.

Fisket har alltjämt stor betydelse för de fast bosatta på Holmön. Ett 30-tal personer bedriver fiske som yrkesmässig binäring eller för husbehov.

Sid 9:

1.1 Övergripande mål. Den övergripande målsättningen för områdets vård och disposition skall vara att uppnå och upprätthålla det tidigare beskrivna syftet med reservatsbildningen. Härvid skall hänsyn tas till strävandena att vidmakthålla en bofast befolkning på Holmöarna.

Med hänsyn till att förutsättningarna för fortsatt fast bosättning på Holmöarna inte skall rubbas har emellertid länsstyrelsen ansett att nu beslutad avgränsning av naturreservatet är en lämplig avvägning …

19801215-Holmon-Reservat-Beslut

19801215-Holmon-Reservat-Skotselplan

Det är tydligen en känslig fråga att beslutet och skötselplanen innebär att en bofast befolkning på Holmöarna skall finnas kvar. Holmöarna skall alltså inte förvandlas till en sommarö.

Tidigare fanns jordbruk och fiske att försörja sig på och möjliggöra underhåll och vård av kulturmark och byggnader. Idag existerar inte dessa möjligheter och skogsbruk på lågpresterande skogsmarker med hårt älgbete tillsammans med vindbruk – utanför Natura 2000 och naturreservat – blir den enda framkomliga vägen. För att behålla en levande året runt bygd med bofast befolkning.

Vindbruksområden på Holmön

Energimyndigheten, som arbetar på uppdrag av Sveriges Riksdag och Regering, har utsett två områden på Holmöarna som riksintresse för vindbruk. Detta därför att vindförhållandena är exceptionellt goda vilket gör alternativa likvärdiga placeringar i det närmaste omöjliga att finna. Områdena ligger på östra Holmön och norra Ängesön. Ett tredje område på västra Holmön undantogs dock.

I debatten framfördes uppfattningen att den viktiga remissinstansen Länsstyrelsen i Västerbottens län i sitt remissvar 2013-11-04 ärendebeteckning 408-7292-2013 till Energimyndigheten avstyrkt ärendet. Vilket inte stämmer.

20131104-Lst-Remiss-Vindbruk

Däremot har Umeå Kommun gjort detta eftersom kommunen fortfarande har Holmöarna som Utredningsområde för vindkraft. Kommunens ställningstagande till projektet väntas när alla detaljer och utredningar blir tillgängliga vilket sker först vid en formell tillståndsansökan. Kommunens svar innebär alltså att man varken har sagt ja eller nej till projektet.

Man bör också nämna att Boverkets sk ”stoppområden” för vindkraft gällande norra Ängesön togs bort omkring 2009.

På Holmön och Ängesön berörs två riksintressen direkt av vindkraftsprojektet. Det är riksintresset för vindbruk och riksintresset för friluftsliv. Eftersom vindkraft och friluftsliv inte anses vara motstående intressen torde intresset för vindbruk ha företräde. Men självklart kommer också påverkan på Natura 2000 och naturreservatet liksom andra överväganden att ingå i den slutliga bedömningen av projektet.

Känner man inte till dessa sammanhang blir myndigheternas och företagets hanteringen av ärendet obegriplig.

Vindkraften som energiproducent

Med stor envishet framfördes åsikten att vindkraften är en dålig elproducent som innebär stora risker för elnätet, särskilt om den byggs ut ytterligare.

Mot detta kan man invända t.ex med följande exempel. På Julafton 2013 sattes nytt rekord i el från den nordiska vindkraften. Den producerade då 8.300 MW motsvarande full produktion från 8 st kärnkraftsreaktorer. Poängen är att nätet klarade utmaningen. Till och med fast strömpriset tidvis var negativt.

Om man vill leta efter problemkällor bör man tyvärr istället titta närmare på kärnkraften. Svenska Kraftnät har sammanställt ett par rapporter som behandlar de problem som kan uppstå i nätet när en kärnkraftsreaktor måste stänga ner på grund av fel.

Den 23 september 2003 inträffade ett fel i reaktorn O3 i Oskarshamn som beskrivs så här av SVK. Rubrikerna är ganska talande, eller hur:

4. Störningsförloppet

4.1 Kl. 12.30 – Fel i Oskarshamn block 3 (O3)
4.2 Kl. 12.35 – Fel i Horred
4.3 Inledande pendlingar
4.4 Sjunkande spänningar
4.5 Kl 12.36 – 12.37 – Sammanbrottet

Felet i O3 som ledde till sammanbrott i nätet beskrivs så här:

Ett ventilfel detekterades internt i blocket, vilket ledde till manuell nedstyrning av blocket. Generatorns effekt sjönk därmed från 1176 MW till 800 MW under 10 sekunder.

Nedstyrningen följdes sedan direkt av snabbstopp som innebar att effekten gick ned till 0 MW efter ytterligare 10 sekunder. Ett par sekunder senare slogs generatorbrytaren ifrån.

Produktionsbortfallet gav en obalans i systemet och därmed en frekvenssänkning ned till 49,66 Hz.

Sammanbrottet i elförsörjningen 2003

Men det slutar inte där. I samband med felet i Horred stoppades också reaktorerna i Ringhals. Ringhals 4 lyckades då gå över i sk husturbindrift men inte Ringhals 3. En reaktor i husturbindrift kan återstarta direkt när stamnätet tillåter det. Annars tar det allt från 4 till 24 timmar att återstarta reaktorn.

Husturbindrift av kärnkraftsreaktor

Genom följdfel i ställverket i Horred försvann sedan strömförsörjningen för 1,5 miljoner människor under 1-5 timmar i södra Sverige och även Danmark påverkades.

Sammanfattningsvis kan man säga att små men många elproducenter som vindkraft sammantaget utsätter elnätet för långt mindre störningsproblem än få och stora elproducenter som kärnkraft.

Myrskyddsplanen 5669 för norra Ängesön

Det är naturligtvis viktigt att de hydrologiska förhållandena för våtmarker inte påverkas negativt av ett vindkraftsprojekt. Detta tar man därför mycket stor hänsyn till när vägar och verksplaceringar bestäms i samråd med prövningsmyndigheten.

Projektet på Holmön omfattar ca 40 ha mark varav 20 ha på Ängesön. Det är alltså mycket små arealer det handlar om och i storlek närmast att jämföra med en enda normal skogsavverkning med tillhörande skogsbilvägar.

De vägar som anläggs för verken kommer också att vara till mycket stor nytta vid framtida skogsbruk och minska körskador och urlakning vid avverkning, markberedning, plantering och gallring.

Förutom att de ger möjlighet att besöka idag svårtillgängliga områden – även för rörelsehindrade.
___________________

Sven Nordblad

Comments are closed.