Archive for 01. Allmänt

Aktuellt

aktuellt

God Jul!

2016-god-jul-1280
Holmögadd Juldagen 2016 +1 grader varmt:

20161225-09-51-gadden-1

Julafton 2015.

Alternativa verkligheter

Som en motvikt till den ovetenskapliga propagandan på nätet som påstår att inget utom naturliga klimatförändringar pågår finns t.ex den utmärkta sidan Uppsalainitiativet. Här återger vi en artikel om den nyvalde presidenten i USA Donald Trump och kopplingen till klimatförvillarna.

poll-trump-msnbc

”Många Trump-väljare verkar leva i en alternativ verklighet. Det visar en opinionsundersökning från Public Policy Polling. MSNBCs Rachel Maddow i videon ovan (klicka på bilden) redovisar en del av de stundtals bisarra missuppfattningar och åsikter som många Trump-väljare har enligt undersökningen. T ex så tror 40% av dem att Trump fick flest röster i valet – i verkligheten fick Clinton över 2 miljoner röster mer. Och 29% av dem tycker inte att röster från Kalifornien, en av USAs mest liberala delstater, ska räknas med när man beräknar det totala röstutfallet. 14% av Trumps väljare tror att Clinton m fl driver ett pedofilnätverk utifrån en Pizzeria i Washington D.C. (Pizzagate), och 32% är osäkra.

Det här är resultatet av åratal av desinformation och propaganda, från Fox News, från högervridna radiostationer över hela USA, och från ”nyhetssajter” som Drudge Report och Breitbart. Man har samtidigt försökt skrämma bort folk från ”main stream media” som visar en annan och mer balanserad bild av verkligheten. Etablerade media har visserligen sina brister och det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. Men det är inte vad Amerikanska högern eftersträvar: i stället vill man hålla kvar folk i den egna desinformationsbubblan. Trump höll veritabla hat-sessioner mot närvarande journalister på en del av sina valmöten. Det republikanska partiet har blivit allt mer beroende av en fördummad väljarkår som villigt stoppar i sig all propaganda som man serveras, och detta har kulminerat i Trumps kampanj och valseger.

Det finns stora likheter med klimatförvillarna. Även de bygger upp en alternativ verklighet utifrån en politisk ideologi. Man misstror både etablerade medier och vetenskapliga tidskrifter och organisationer och hämtar istället mycket av sin ”information” från lobbygrupper och konservativa tankesmedjor samt från rena antivetenskapliga dårbloggar som WattsUpWithThat och Hockeyschtick. Man hetsar mot klimatforskare och hejar på politisk förföljelse av dessa. Man framför allehanda konspirationsteorier och pseudovetenskap. Sanningen är tyvärr inte något som hålls särskilt högt inom dessa kretsar.

Dessa likheter är inga tillfälligheter – den amerikanska högern har prånglat ut klimatförvillelse en lång tid, och de senaste åren har de flesta vetenskapligt orienterade politikerna drivits ut ur det republikanska partiet bl a av den anti-intellektuella Tea-Party-rörelsen. Trump, som sannolikt kommer att vara den minst vetenskapligt kunniga presidenten i modern tid, liksom den minst läskunniga, har tagit till sig detta. Som chef för Amerikanska Miljövårdsverket (EPA) ämnar han utse Scott Pruitt, justitieminister (Attorney General) i Oklahoma och inbiten motståndare till miljövård. Trumps utrikesminister blir troligen Rex Tillerson, som för närvarande är chef för ExxonMobil, ett av världens största oljebolag som bl a har avtal om att borra i ryska Arktis. Den verksamheten ligger visserligen nere nu p g a de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, men med tanke på Trumps och Tillersons goda öga till Putin och Ryssland kan den kanske snart komma igång igen. Det är en viss ironi att det är den smältande arktiska isen som ger nya tillfällen till oljeborrning i regionen.

Många klimatförvillare verkar se Trump som en frälsare, som mannen som ska rädda världen från de inbillade konspirationerna och skapa ett lyckorike med olja och kol. På den svenska klimatförvillarbloggen Klimatupplysningen (sic!) har man haft rena hyllningsinlägg om honom. Klimatförvillare ligger ofta långt till höger politiskt – även så i Sverige – och Trumps rasism, unkna kvinnosyn, mobbarmentalitet och ständiga ljugande verkar man ha överseende med eller kanske rent av uppskatta.

Men medan dessa individer lallar runt i sina fantasivärldar så kommer den riktiga världen att fortsätta enligt naturens lagar. Atmosfärens koldioxidhalt kommer att fortsätta stiga och kommer långsiktigt att ta den globala temperaturen med sig. Människor, djur och växter kommer att fortsätta skadas av föroreningar. Men samtidigt är det viktigt att alla rationella människor – i USA, Sverige och resten av världen – som förstår och uppskattar vetenskapen och som kan tänka längre än näsan räcker fortsätter att kämpa för ett stabilt klimat och en ren miljö.

Lars Karlsson”

Vattenfrågan på Holmön (2)

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I ett tidigare inlägg på vår sida beskrevs hur vattenledningsnätet på Holmön byggdes ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.

Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.

Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

Tidigare UMEVA – numera från 1:a januari 2016 VAKIN (Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB) som är ett samägt bolag mellan Umeå och Vindelns kommuner har ett uppdrag som beskrivs så här:

– I ett modernt samhälle är det självklart att ha tillgång till friskt dricksvatten i kranarna. Likaså är det självklarheter att kunna duscha, bada, tvätta, diska, bli av med sitt avfall på ett enkelt sätt. Listan kan göras lång. I själva verket ligger hårt arbete, stor kompetens och många års erfarenheter bakom att våra kunder har tillgång till Norrlands godaste kranvatten i kranarna. Att man kan spola toaletten utan att vara orolig för miljön. Att man kan sortera sitt avfall och vara säker på att det tas om hand på ett miljöriktigt sätt, oavsett om avfallet återvinns, går till energiutvinning eller deponeras.

Vår uppgift är alltså att förse medborgarna i Umeå och Vindelns kommun med ett gott och högkvalitativt dricksvatten samt att hantera hushållens avfallsprodukter, såväl avloppsvatten som fast avfall och återvinningsmaterial — allt med miljön i fokus.

Verksamheten är taxefinansierad och taxorna är enligt lag baserade på självkostnadsprincipen.

Vattentjänstlagen

UMEVA skickade under 2015 ut en enkät till Holmöborna med frågor om hur dessa ville att vattenförsörjningen skulle lösas i framtiden. Alltför få svar inkom dock och en ny enkät skickades ut efter anmodan från bl.a Samfällighetsföreningen och resultatet blev följande:

– Det har under 2015 gjorts ett enkätutskick i syfte att få besked hur samtliga bostadsfastigheter får sitt dricksvatten. Svarsfrekvensen var 87 %. Utredningen visar att ca 134 fastigheter får sitt dricksvatten från UMEVA:s vattentäkt; 73 via vattenföreningar och 61 direkt. Omkring 70 bostadsfastigheter har enligt undersökningen eget vatten alternativt inget vatten, av dessa har 16 uttryckt önskemål om att få ansluta.

Info till UMEVA:s styrelse 2015-12-11

Vidare sammanställdes en Rapport om vattensituationen på Holmön. Nedan en bild från denna över Holmöns vattenföreningar förutom direktanslutna abonnenter:

20151211-Umeva-Rapp-Vattenforen

Sammanfattningsvis måste vattenförsörjningen dimensioneras för endast 26 m3/dygn vilket inte räcker till de större evenemangen om sommaren och fler anslutningar till de som önskar:

Holmon-vattenforbrukning

Det innebär t.ex att de byggklara kommunala tomter som Umeå kommun disponerar samt områden som planeras för fritidsbebyggelse och övriga som önskar ansluta sig får vänta. Beslutet som fattades i UMEVA:s styrelse den 11 december 2015 var nämligen detta:

– att UMEVA kvarstår som vattenleverantör på Holmön på avtalsrättslig grund

– att ge tjänstemannaorganisationen i uppdrag att under år 2016 göra en översyn och uppdatering av avtalen för vattenanslutning på Holmön

– att besluta om att UMEVA inte ska medge någon ytterligare vattenanslutning på Holmön med ny avtalspart eller inom ramen för befintliga avtal.

Av utredningen som UMEVA gjort framgår också att underhållsbehovet för nuvarande vattenanläggning för att klara en trygg och säker dricksvattenförsörjning uppgår till 2-3 miljoner kronor och en utbyggnad för högre kapacitet 3-4 miljoner kronor, sammanlagt kanske 7 miljoner kronor.

Beträffande det försök med en vattenledning från fastlandet till Holmön som misslyckats så kommer kostnaderna för denna inte att överföras på Holmöborna.

Om det ökade behovet av vatten på Holmön skall tillgodoses behöver ett verksamhetsområde inrättas och då kommer den ordinarie taxemodellen för anslutning av vatten att tillämpas. Som man gjort t.ex i Stöcksjön med höga avgifter som följd beroende på särtaxa enligt artikel i Folkbladet.

– Det torde dock vara så att UMEVA kan välja att fortsätta med en avtalslösning, men i så fall bör beaktas hur vattenleveransen på ön finansieras. Vattentjänstlagen torde innebära ett förbud mot att blanda samman ekonomin för Holmöns vattenleverans med va-kollektivets eller i vart fall att låta den ena delen finansiera den andra.

Men VA-chef Per Grünhagen är dock noga med att framhålla att beslutet om framtida VA-lösningar på Holmön är upp till Holmöborna att bestämma om – kanske mot bakgrund av de höga kostnader (109.000 kr per abonnent för avlopp och 24.000 kr för vatten i 2008 års penningvärde) som drabbade invånarna i Stöcksjön:

– Vad som händer framöver vad gäller förutsättningar, verksamhetsområde, utbyggnad, ansvar och finansiering är ett ärende som inte kommer att lyftas av Umeva. Frågeställningarna ligger i dagsläget hos Holmöborna som får ta ställning till behovet av kommunal vattenförsörjning.

För Holmön är kostnaden för ny abonnent med enbart vatten mycket preliminärt beräknad till 60.000 kr enbart för servis fram till fastigheten.

Återstår nu att se om Umeå Kommun t.ex genom ett särskilt tilläggsanslag till VAKIN kan bidra till den utveckling man beslutat om 2013-01-15 i Strategier för Holmön där siktet är inställt på 100 bofasta inom en snar framtid …
20130115-Strategier-1
… vilket innebär omkring 75 nya permanentbostäder enligt UMEVA:s uppskattning. Eller om det blir Holmöns vattenabonnenter som ensamma får ta den fulla kostnaden enligt Vattentjänstlagen för en utbyggd och moderniserad vattenförsörjning på Holmön till nytta för Holmöborna och turistnäringen.

Från att ha varit en fråga i skymundan – den behandlades t.ex inte alls i Strategidokumentet från 2013 – har vattenförsörjningen utvecklats till en nyckelfråga för Holmöns utveckling.

Sven Nordblad

Fjällvind

agda8-bild-3

Jaha – det skeppas renar hit? En hjord på flera hundra?
Holmön häpnar givetvis, och fortsätter att undra:
Vad händer när dom rusar fram där det planterats tall?
Blir alla lavar uppätna? Står trädgårdarna pall?

Är det en bagatell att betesmarken ägs av andra?
Går det att hålla koll på alla renar som vill vandra?
Hur känner älgarna för renar? Vad tror bävrarna i bäcken?
Vinter fylld av dramatik och många frågetecken!

Ägarna till renarna har helt enkelt sagt
att i vinter blir det stopp för er småviltsjakt.
Den må va en tradition, men är du rädd om hunden,
som vi har rätt att skjuta, så får du ha den bunden.

Drabbad utav nackdelar blir man förstås besviken.
Krångligt att få klara svar på den här kritiken.
Ja, det hade varit bättre om det funnits dialog.
Men renen kommer säkert trivas, här finns inga tåg.

Gratis färja, gratis mat – klart renarna vill testa.
Ingen varg och sällan björn, nu så ska vi festa!
En massa gödsel i present – och en fördel till:
Fler människor på Holmön, precis som alla vill.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7

När katterna slutade äta döda möss

KULTUR-23s04-tjernobyl-896_438

SVETLANA ALEKSIJEVITJ om Tjernobyl, katastrofen som förändrade allt

Klockan 01.23 den 26 april 1986 totalförstördes reaktor 4 i Tjernobyl i Ukraina av två explosioner. Katastrofen fick enorma följder och ännu är det inte över: människor blir sjuka, resterna av reaktorn läcker radioaktivitet. Vad har hänt med våra liv, med livet?

SVETLANA ALEKSIJEVITJ, vitrysk författare som givit ut bland annat Bön för Tjernobyl, skriver här om en ondska som inte följer några lagar; och om katastrofens offer och hjältar.

Jag är ett Tjernobylvittne.

Den händelse som var den mest ödesdigra på 1900-talet – trots de ohyggliga krig och revolutioner man också kommer att minnas detta århundrade för.

Tjernobyl är först och främst en tidskatastrof.

De radionuklider som spreds över vår jord kommer att leva kvar i femtio, hundra och två hundra tusen år. Sett i den enskilda människans perspektiv är de eviga.

Natten till den 26 april 1986.

Över en enda natt förflyttades vi till en annan plats i historien. Någonstans högst upp fattades något slags beslut, det skrevs hemliga instruktioner, skickades upp helikoptrar i himlen och transporterades enorma mängder materiel på vägarna, medan vanliga människor väntade på besked och var rädda, man levde i en flora av rykten, men det allra viktigaste höll man tyst om: Vad var det egentligen som hade hänt? Man fann inga ord för de nya känslorna och inga känslor för de nya orden, men så småningom sjönk man in i en atmosfär av nytt tänkande. Det var fråga om en chockeffekt.

Jag sökte människan som hade utsatts för chocken. Rösterna trängde ibland fram som från en parallell värld, genom sömntillstånd eller yrande. Upplevelsen av Tjernobyl fick alla att börja filosofera. Vi blev filosofer. Återigen fylldes kyrkorna av folk. Av både troende och människor som nyss var ateister. Man sökte svar som varken fysiken eller matematiken kunde ge. Det hade skett en förskjutning i den tredimensionella världen, och man stötte aldrig mer på någon som vågade svära vid materialismens bibel. Evigheten hade blixtrat till. Tystnad hade brett ut sig bland filosofer och författare som drivits upp ur kulturens och traditionens invanda hjulspår.

Det intressantaste de första dagarna var inte samtal med forskare, ämbetsmän och guldgalonerade militärer utan med gamla jordbrukare. I deras tillvaro förekommer varken Tolstoj, Dostojevskij eller internet, men på något sätt rymdes den nya världsbilden i deras medvetande. Det var ofördärvat.

Det är troligt att vi alla snarare hade klarat av en atomkrigssituation, ett Hiroshima – det var i grund och botten en sådan vi hade förberetts på. Men nu hade katastrofen inträffat i ett ickemilitärt atomobjekt, trots att vi som barn av vår egen tid trodde på vad vi blivit itutade, nämligen att de sovjetiska kärnkraftverken var världens säkraste, man skulle rentav ha kunnat uppföra ett på Röda torget. ”Den militära atomen” – det var Hiroshima och Nagasaki, men den fredliga – det var glödlampan i varje hem. Då hade ännu ingen en aning om att den militära och den fredliga atomen är tvillingar, medbrottslingar. Vi blev klokare sedan, hela världen blev klokare, men först efter Tjernobyl. Som livs levande ”svarta lådor” registrerar vitryssarna i dag information för framtiden. För alla människor.

Mitt första besök i Zonen.

Trädgårdarna stod i blom, det späda gräset glänste glatt i solen. Fåglarna kvittrade. Så invant och välbekant allting var – samma jord, samma vatten, samma träd. Både formerna och dofterna är eviga, ingen är i stånd att förändra något här. Men redan första dagen blev jag tillsagd att inte plocka blommor, inte sätta mig ner på marken, inte dricka källvatten. I kvällningen såg jag några herdar som försökte vattna en koflock i en flod, men korna vända genast om vid vattenbrynet. På något sätt anade de faran. Man berättade att katterna slutat äta döda möss, det låg sådana överallt ute på fälten och gårdsplanerna. Döden lurade överallt, men det var en död av annat slag. Maskerad på ett nytt sätt. I en okänd skepnad.

Människan hade överrumplats, hon var oförberedd som biologisk art. Ögon, öron och fingrar dög inte längre, de kunde inte hjälpa till eftersom strålning inte syns, inte luktar och inte låter. Så länge vi har levat har vi haft krig eller förberett oss för krig … Men så, plötsligt! Plötsligt hade fiendens ansikte förändrats. Gräset som mejats var dödsbringande, liksom den metade fisken. Det fångade villebrådet.

I Zonen och runtomkring Zonen… Särskilt frapperande var de oändliga massorna av militär materiel. Soldater kom marscherande med skinande nya kpistar. Vem kunde man skjuta mot och vem behövde man försvara sig mot där? Mot fysikerna? Mot de osynliga partiklarna? Mot den förgiftade marken eller träden? Vid själva kraftverket var KGB i verksamhet. De var på jakt efter agenter och sabotörer, det gick rykten om att haveriet hade planerats av hemliga utländska spionorganisationer i syfte att underminera socialistlägret. Det gällde att se upp.

Denna krigsföreställning, denna krigskultur, rasade ihop mitt för ögonen på mig. Vi hade hamnat i en ogenomskinlig värld där det onda inte förklarar sig, inte röjer sig och inte vet av några lagar.

Jag såg den pre-tjernobylska människan förvandlas till den tjernobylska.

Jag hörde folk säga att brandmännen som släckte elden i atomkraftverket den första natten, och de som röjde upp efteråt, sysslade med något som liknade självmord. Röjarna arbetade ofta utan skyddsdräkt och det är inget tvivel om att de gav sig i väg till ställen där robotarna ”dött”. De hade undanhållits sanningen om vilka höga doser de fått i sig och de fann sig i det, och senare gladdes de dessutom åt de regeringsdiplom och medaljer som överräcktes till dem innan de dog. Av någon anledning har det med tiden fallit i glömska att de räddade sitt land. Räddade Europa. Försök bara för ett ögonblick att föreställa er hur det skulle ha sett ut om de andra tre reaktorerna hade exploderat.

De var den nya historiens hjältar. De jämförs med hjältarna från slagen om Stalingrad eller Waterloo, men det var inte bara sitt eget land de räddade – de räddade livet självt. De räddade det levandes tid.

Folk erinrade sig hur de åkt genom evakuerade byar där de ibland hade stött på ensamma gamlingar som inte velat ge sig av med de andra eller som återvänt från främmande trakter. På kvällarna var deras enda belysning ett stickbloss, de slog med lie, mejade med skära, högg ned träd och tillbad vilda djur och andar – som för två hundra år sedan, trots att det flög rymdskepp någonstans ovanför dem. Tiden hade bitit sig i svansen, början och slut hade förenats.

Tjernobyls hjältar har sitt monument. Det är den av människor uppförda sarkofag där atomelden begravts. En 1900-talspyramid.

På tjernobylsk jord är det synd om människan. Men än mer synd är det om djuren. Människan räddade bara sig själv och övergav alla andra; efter att hon gett sig av från byn kom soldater eller jägare och sköt djuren. Hundarna kom springande när de hörde människoröster. Katterna kom också. Och hästarna kunde inte för sitt liv fatta någonting. Oskyldiga vilda djur och fåglar – de dog utan ett ljud, vilket är så mycket otäckare. Indianerna i Mexiko och till och med människorna i det förkristna Rus bad djur och fåglar om förlåtelse för att de måste döda dem för födans skull. I forntidens Egypten hade ett djur rätt att anklaga människor för brott. I en papyrusrulle som man hittat i en pyramid står: ”Intet klagomål från tjuren finnes emot N.” Inför avfärden till dödsriket läste egyptierna en bön med följande ord: ”Jag har icke förgripit mig på någon varelse. Jag har icke berövat något djur vare sig säd eller gräs.”

När Jesus steg in i templet i Jerusalem fick han syn på offerdjur med blod strömmande ur de avskurna struparna. Då utropade han: ”Ni har förvandlat Guds hus till en rövarkula.” Han kunde ha tillfogat ”och till ett slakthus”. De hundratals djurkyrkogårdar som man lämnat efter sig i Zonen framstår för mig som avgudatempel av samma slag. Men åt vilken gud är de helgade? Åt vetenskapens och kunskapens gud eller åt eldens? I det avseendet överträffar Tjernobyl både Auschwitz och Kolyma. Överträffar Förintelsen. Stödd mot intet räcker det fram en hjälpande hand.

Jag minns en annan historia också. Berättaren var en gammal biodlare: ”När jag kom ut i trädgården på morgonen var det något som fattades, ett invant ljud. Inte ett bi syntes till …. Inte ett bi hördes! Va? Vad var det frågan om? Dagen därpå kom de inte heller flygande … Sen fick vi besked om att det hade varit ett haveri på kärnkraftverket i närheten. Men länge visste vi ingenting alls. Bina visste – men inte vi.”

Ett annat exempel. Jag hade slagit mig i slang med några fiskare vid en flod. De mindes: ”Vi väntade oss att man skulle förklara i tv vad som hänt. Att man skulle tala om hur vi skulle skydda oss … Titta bara på maskarna. Vanliga, enkla maskar. Dom hade grävt sej ner djupt ner i jorden, kanske en halvmeter eller meter ner. Det begrep inte vi. Vi grävde och grävde efter dom. Men inte en enda metmask hittade vi.”

Två katastrofer sammanföll: en social katastrof (inför våra ögon kollapsade Sovjetunionen, den väldiga socialistiska kontinenten sjönk i havet) och en kosmisk – Tjernobyl. Två globala explosioner. Den förstnämnda var närmare och begripligare för oss. Folks bekymmer gällde det dagliga brödet: Vad kan man köpa, vart kan man åka? Vad skall man tro på? Under vilka fanor skall man tåga, eller gäller det att man lär sig leva på egen hand, sitt eget liv? Tjernobyl däremot skulle man helst vilja glömma, eftersom det är en medvetandekatastrof. Om vi verkligen hade övervunnit Tjernobyl eller trängt till botten med alltsammans skulle vi ha funderat och skrivit mycket mer om saken.

Fortfarande använder vi oss av de gamla ordparen ”nära – fjärran” och ”vi – de”. Men vad innebär fjärran eller nära efter Tjernobyl när molnen därifrån redan efter tre dygn drev in över Afrika och Kina? Jordklotet visade sig vara så litet, det är inte alls detsamma som på Columbus tid. Inte ändlöst.

I stället för de vanliga tröstande orden säger läkaren i dag till den döendes hustru: ”Ni får inte vara i närheten av honom. Ni får inte kyssa honom. Inte smeka honom. Han är inte er älskade längre utan ett desaktiveringsobjekt.” Här överträffas till och med Shakespeare. Och den store Dante. Att krama eller inte krama – det är frågan. Att kyssa eller inte kyssa. En av min boks kvinnliga huvudpersoner gick, trots att hon var gravid, fram och kysste sin man och sedan stannade hon kvar hos honom tills han dog. Det kostade henne hälsan och deras lilla barns liv. Men hur väljer man mellan kärlek och död? Mellan det förflutna och ett okänt nu? Och vem dömer de hustrur och mödrar som inte satt hos sina döende män och söner?

Ödet är en enskild människas levnad, historien är allas vårt liv.

Svetlana Aleksijevitj, född 1948, lever och verkar i Minsk, men bor för närvarande i Göteborg. Hennes böcker är översatta till flera språk och på svenska finns bland annat Bön för Tjernobyl – framtidskrönika (Ordfront 1997) och Förförda av döden – ryska reportage (Ordfront 1998). År 1996 belönades hon med Svenska PEN-klubbens Tucholskypris.

Texten är något förkortad. Översättning från ryskan av Hans Björkegren.
__________________

Särtryck från Aftonbladet 2006-04-23

Vindkraften är nödvändig – även på Holmön

20140925-Samrad-Gasflotan-NO-Holmon

Kommer in med färjan, ser ut över Kvarken mot ön i solen. Den smala remsan som darrar i diset är mitt hem, där vill jag bo till döddagar.

För en liten stund drömmer jag och ser en syn – tjugo stora vindkraftverk svingar sina vingar. Solen blixtrar i dem. Det är vackert. Holmöns möjligheter att överleva som åretruntö har fått en rejäl skjuts. Vi har fått arbetstillfällen som vi så förtvivlat väl behöver. Vi har garanterade kommunikationer som vi är helt beroende av. Det kan vara värt att offra något för, om vi till exempel skulle höra vingsus någon gång när det är ostliga vindar.

Och inte bara det. Vi lever i framtiden, inte i det förgångna. Vi bidrar till en beboelig planet, vi är del av en rörelse bort från den ohållbara livsstil som för varje dag blir ett allt större hot.

Sverige och världen står inför gigantiska omställningar av sina energisystem. I dag får vi hälften av vår energi från kärnkraften. Den ska avvecklas, det har börjat så smått. Elpriserna är låga nu. Det kommer att förändras vartefter de livsfarliga kärnkraftverken läggs ner. De borde aldrig ha byggts, de var följderna av den oändliga teknikoptimism och omedvetenhet om miljön som behärskade världen under rekordåren.

I dag vet vi bättre. Kärnkraft är ett ”dyrt, ineffektivt och fullkomligt livsfarligt sätt att värma vatten.” (Åsa Moberg) All energiproduktion måste vara hållbar och kärnkraften räknas inte dit. De ”säkra” kärnkraftverk som vissa drömmer om finns inte och inga tecken tyder på att de skulle vara i antågande. Det finska tilltaget att bygga kärnkraftverk alldeles intill våra gränser borde orsaka en diplomatisk kris.

Sveriges riksdag har fattat beslut om att inte subventionera nya kärnkraftverksbyggen och utan massiva subventioner – framför allt garantier för att slippa stå för kostnaderna om det smäller – kommer ingen att investera. Kärnkraften är helt enkelt inte lönsam längre.

Olja och kol är naturligtvis inget alternativ, det kan vi väl vara överens om? Tvärtom, den energi som i dag förbrukas i bilar – för att inte tala om gräsklippare och vattenskotrar – måste till stor del ersättas av elkraft. Det allra mesta av de fossila bränslena måste ligga kvar där de är, jordens atmosfär tål inte att de används.

Även annat kan bidra, det går att göra bränsle av matavfall och skogsråvara. Men hur mycket vi än effektiviserar går det aldrig att spara in all den energi som vi i dag får från kärnkraft, olja, kol och naturgas.

Det är bara vindkraften som under överskådlig tid kan fylla bortfallet från kärnkraftverken. Solenergi tillhör också framtiden, men kan i dagens läge inte producera tillräckliga mängder. Gigantiska solcellsparker kommer förstås också att medföra sina problem och sina motståndsrörelser.

Vi kommer att leva med vindkraften framöver. Är det då inte bättre att se hur vackra de är, kan man rentav tycka att de gör glädjesprång i luften? Det är ju så här i världen att man måste se lite längre än till den egna horisonten – även om den är vid, som på Holmön.

Göran Burén
Holmön

Görans hemsida
_______________

Artikeln är tidigare publicerad i VK den 14 september 2015. Klicka på Read more för att se några av alla kommentarer …
Read more

Vattenfrågan på Holmön ständigt aktuell

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I reportaget nedan i VK från 1991 beskrivs hur vattenledningsnätet på Holmön byggs ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.

Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.

Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

19811008-VK-vattenfragan-1r

19811008-VK-Vattenfragan-21 Vatte-19911008-VK-vattenfragan-2

I dagsläget är dilemmat snarast att Holmön är välbesökt under sommarmånaderna då ett antal stora begivenheter som t.ex Visfestivalen äger rum. Vattnet räcker inte till och man måste spara på öns vatten och ibland till och med stänga av tillförseln. Den här bilden beskriver tydligt problemet. Vattenåtgången nära nog 10-dubblas under evenemangen jämfört med den normala förbrukningen:

Holmon-vattenforbrukning

Att vattentillgången inte kan garanteras under hela året leder också till att bygglov för nya fastigheter inte beviljas för den utveckling av Holmön som är nödvändig. Detta beskrivs i Samfällighetens brev till UMEVA och några av kommunens politiker och här är UMEVA:s svar.

Lite tillspetsat kan man säga att som vattensituationen ser ut idag kan inte stora evenemang som Visfestivalen samsas med en fortsatt utbyggnad av permanent- och fritidsbebyggelse på Holmön!

UMEVA genomför just nu en enkät för att få reda på förhållanden och önskemål om den framtida vattenförsörjningen på Holmön. Det är viktigt att alla som ännu inte svarat på enkäten gör det. Har du fastighet på Holmön och inte skickat in enkäten går det bra att skriva ut den och skicka in den senast den 18 september till:

UMEVA
Att: Matthias Grimm
901 84 Umeå

Enkäten kan också fyllas i på internet.

Observera att om du endast tittat på enkäten på internet en gång utan att fylla i den får du ett meddelande nästa gång du går in att den redan är ifylld. I så fall kan du istället skriva ut den på papper, fylla i den och skicka in.

Efter sammanställning kommer UMEVA att presentera sin utredning med förslag på olika framtidslösningar för Holmön att ta ställning till för Umeå kommuns politiker. Där finns olika möjliga scenarier:

1) Holmön blir ett eget så kallat ”verksamhetsområde” och kommer då sannolikt att drabbas av ”särtaxa” vilket innebär att kostnaderna för vattenförsörjningen fullt ut faller på Holmön. Det är nämligen inte tillåtet för UMEVA att subventionera särskilt kostnadskrävande delar av vattennätet. Så har det blivit t.ex i Stöcksjön.

2) Ett avtal liknande det idag träffas för Holmöns vattenförsörjning. Detta innebär att Umeå kommun tillskjuter medel så att en godtagbar vattenlösning erhålls för fastboende och fritidsboende året om, dvs även under de speciella tillfällen då förbrukningen är mångdubblad som t.ex under Visfestivalen, och utan att detta drabbar Holmöborna genom en förhöjd vattentaxa. Utrymme skall givetvis också finnas i detta alternativ för en fortsatt utbyggnad av bebyggelsen på Holmön. Detta alternativ rimmar också bra med visionerna för Holmöns framtid som beskrivs i Umeå kommuns av kommunfullmäktige beslutade Strategier för framtiden 2013 på detta vis:

2013-Strategier-for-framtiden-utveckling

3) Umeå kommun överlåter till Holmöborna själva att lösa vattenfrågan …

Sven Nordblad

Motvindar

agda-7b

Är ”Fria vindars” medlemmar ett elakt mobbargäng?
Det verkar visserligen så, men var inte för sträng:
Förmodligen skrev många på, utan att ha kastat
en blick på deras sida, ja det blev lite förhastat!

Så skämskuddar och skygglappar kom fram och skymde sikten,
när människor blev angripna i rådande konflikten.
Att ändamålet helgar medlen finns det dom som tänker
– men den som tiger samtycker, och ser när andra kränker.

En redaktion som inte rensar, bara eldar på.
Med vetskap om att våran sida inte alls vill slå
tillbaks på samma sätt mot några utvalda personer
så får dom hållas, trollen, med sina ful-fasoner.

Vindkraftverk där vinden finns? Ett rimligt val av plats.
Och vägen fram en spännande och lärorik strapats!
Kärnkraftverk i Pyhäjoki? Ingen bra idé.
Rysk teknik som nu för tiden redan känns passé.

Bottenviken vill helt enkelt inte ta den risken.
Uppvärmt vatten pumpas ut – det gillar inte fisken.
Muddermassor ska dom dumpa en mil ut i Kvarken.
Ett bekymmer värre än er oro för monarken!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5 och 6

Utvecklingsmöjligheter för Holmön

På Nöbble Gård i Småland finns ett jordbruk med ekologisk inriktning. Parallellen med Holmön är tydlig även om Nöbble har större arealer att bruka. Särskilt intressant är att Nöbble tar tillvara de möjligheter för miljövänlig energiproduktion som bland annat vindkraften erbjuder. Att vara motvalls är inte ett koncept som lönar sig i längden!

Nobble-Gard-1
Nöbble gård fakta

Nöbble Gård har också en uppskattad Facebooksida där man beskriver sin verksamhet så här – Nöbble Gård, norr om Kalmar. Ett ekologiskt lantbruk med mjölkkor, energiproduktion och egen tillverkning av rapsolja. Följ oss i vårt dagliga arbete! Här finns många goda tips för Holmön!

LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) har också uppmärksammat exemplet Nöbble som ingår i en skrift kallad Entreprenörerna vilken beskriver sex olika exempel på entreprenörer med stark tro på vindens möjligheter.

I tidigare artiklar på vår sida finns fler exempel på de möjligheter som vindkraften innebär för en bygd genom bygdemedel, markarrenden och arbetstillfällen:

Erfarenheter från Lillhärdal
Vindkraften ger arbeten lokalt
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland

Turism och vindkraft

En noggrann undersökning från Gotland visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt. Se denna bild som visar att hela 99 % inte reagerar mot vindkraft. Och där 22 % tvärtom uppfattar vindkraften som en positiv faktor för ett återbesök:

2013-Gotland-First-time-comers

Många turister vill gärna besöka en vindkraftspark i studiesyfte vilket tvärtom skulle kunna innebära mer turism:

2013-Gotland-Interest-visiting-wind-farm

De pessimister som främst oroar sig för turismen bör lugnas av beskeden från Gotland!

För Holmön beräknas vindkraftsprojektet ge utvecklingsmedel om ca 700.000 kr per år vilket genom olika stöd kan växlas upp till det dubbla vid en självfinansieringsgrad om 50 % vilket är ett normalt krav. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad detta skulle kunna innebära för Holmöns utveckling!

Sven Nordblad

Vårvindar på Holmön

20150414-Agda-4

Att åka ut till Holmön när det är gropig sjö,
det skulle kännas bättre om det på denna ö
fanns nån som tog tillvara all vinden på nåt vis.
Och kunde alstra elström, när det är mer än bris.

Så visst behövs det vindkraftverk, gärna på en gång.
Det händer inte mycket här, när det är lågsäsong.
Utan tvekan anser många att det vore rätt
om Holmön fick en produktiv och hållbar silhuett.

Jag tycker även våran tid ska få sätta spår.
Faktiskt är rätt mycket bättre än det var igår!
Alla kan ju fortsätta att plocka svamp och bär,
på alla andras marker och vara motionär.

Men skrämselpropagandan mot vindbruk rullar på.
I samma gamla hjulspår, och på så låg nivå.
Med selektiva fakta – plus politikerförakt.
Mobbning av dom framsynta som redan har kontrakt.

Det fattas överblick och det saknas källkritik.
Hos några skapar ändrad vy verkligen panik.
Om ärendet får prövas, om förnybart får ny fart,
så hoppas vi att byggandet snart kan få en start!

Agda

Agda 1 och 2 och 3

WWF Earth Hour 2015

WWF_Earth_Hour_2015
Läs mer om WWF Earth Hour

WWF arbetar bland annat för förnybar energi. Läs denna intressanta broschyr med titeln Busting the myths about renewable energy som avslöjar några av myterna kring t.ex vindkraft.

Vindbruk vid Dragaliden och Stor-Rotliden

Uppsala-Univ-Energimynd-Proj-32437-1 KTH-Ice-on-rotor-blades-2012-s1

– Långtidsmätningar av ljud från vindkraftverken i Dragaliden visar att Naturvårdsverkets regler uppfylls även för så kallat amplitudmodulerat ljud.

– Undersökningar från Stor-Rotliden visar att reglerna uppfylls vintertid även när problem med is undantagsvis uppkommer.

Dragaliden

 
Vi får ibland höra att de ljudberäkningar för vindkraftverk som utförs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinjer inte är tillförlitliga och inte kan ligga till grund för att bevilja t.ex vindparken på Holmön.

En långtidsundersökning i forskningssyfte för att bedöma hur verkliga mätdata från en vindpark i Dragaliden i Piteå kommun och Ryningsnäs i Hultsfreds kommun står sig mot beräknade värden har utförts av Uppsala Universitet och presenteras i rapporten Ljud från vindkraftverk, Conny Larsson.

I undersökningen beskrivs svårigheterna med att i förväg beräkna exakt hur ljud från en vindpark sprids på grund av markförhållanden och väderleksfenomen. Men slutsatsen blir ändå att Naturvårdsverkets modell för ljudberäkning står sig mycket väl genom att den utgår från ett förmodat värsta fall. Man konstaterar (se även figur 17 nedan) nämligen att:

Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.

Särskilt intressant är att även motståndare till vindkraft i olika sammanhang refererar till denna undersökning som tydligen inte anses vara kontroversiell och därför bör vara användbar även för Holmön. Genom att undersökningen är gjord vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten torde också förtroendet för dessa båda nu vara återupprättat hos motståndarna efter tidigare ifrågasättande av de fågelundersökningar på Holmön som bedrivs i deras regi.
_____________________

Fler utdrag ur rapporten

Denna mätkurva visar uppmätt ljud från Dragaliden och Ryningsnäs jämfört med beräknade:

Ljud-C-Larsson-fig-6

Naturvårdsverkets modell, SEPA – Swedish Environmental Protection Agency, se figur 6, gäller strikt bara för medvind och vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd, vilket troligen har valts ut för att representera ett förmodat värsta fall.

Observera också Naturvårdsverkets bedömning om maskering genom bakgrundsljud:

Naturliga ljud, som vind i trädkronor eller bruset av vatten, döljer ofta ljudet av vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 dB(A) lägre än bakgrundsljudet. Normalt är det naturliga ljudkällor som kan dölja ljudet på detta sätt. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft.

Kontrollmätningar


Mätningarna ger oss en möjlighet att studera om vi kan göra förenklingar så det är möjligt att utföra kontrollmätningar. Om vi utnyttjar resultatet presenterat i figur 6 så ser vi att det rör sig om ganska stora variationer i ljudnivån för denna plats. Ljudnivåer för förhållanden med uppåtböjning, dvs. negativa ljudhastighetsgradienter, är betydligt lägre än de vid nedåtböjning, s.k. positiva ljudhastighetsgradienter. Dessutom så är spridningen betydligt större. Detta innebär att vi kan utnyttja nedåtböjning som kan vara medvind och/eller vertikalt temperaturtilltagande som ett lämpligt mätförhållande. För att möjliggöra relativt många mättillfällen så bör mätförhållande uttryckas i termer av ljudhastighetsgradient eller nedåtböjning snarare än att begränsa till vissa medvindshastigheter och vertikala temperaturförhållanden. Om vi nu lägger in vissa begränsningar på tillåtna mätförhållanden, se figur 14, där vi har valt ett smalt intervall som 0,05 ≤ ljudhastighetsgradient ≤ 0,1 så får vi väldigt liten spridning av uppmätta ljudnivåer vid barmark.

Kontrollmätningar av ljudnivå från vindkraftverk skall utföras i medvind (0,05 ≤ ljudhastighetsgradient (120-0 m) ≤ 0,1).

Ljud-C-Larsson-fig-14

Här visas uppmätta ljudnivåer i procent av tiden vid långtidsmätning:

Ljud-C-Larsson-fig-17

Rapporten ger också ett förslag till ny förenklad formulering av bullerkrav mot bakgrund av de värden som uppmätts:


Formuleringen av förslaget till nytt riktvärde kan då uttryckas som:

Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40 dBA. På motsvarande sätt kan 40 dBA bytas ut mot 35 dBA om det rör sig om områden med lågt bakgrundsljud eller vid rena toner. Genom denna formulering kommer vi ifrån en diskussion om att ett riktvärde aldrig får överstigas eller att ett riktvärde skall vara medelförhållande eller att det är definierat vid ett visst förhållande som t.ex. 8 m/s uppmätt på 10 m höjd. Det viktiga är egentligen att riktvärdet skall beskriva ljudnivån vid en bostad och att olika ljudutbredningsförhållanden kommer att medföra att ljudnivån varierar över ett ganska stort område. De allra högsta ljudnivåerna uppkommer så sällan så det knappast kan ge upphov till återkommande störning. För att förenkla både beräkningar och kontrollmätningar så föreslås därför att riktvärde/begränsningsvärde skall anges som en ljudnivå som 90 % av tiden är lägre än ett visst värde. De dragna linjerna i figur 17 visar att detta är uppfyllt för vår mätpunkt nära Dragaliden. Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.

Nytt riktvärde för ljud från vindkraftverk föreslås: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40/35 dBA. När ljudet är amplitudmodulerat skärps kravet med 5 dBA.

Anm) För Holmöarna gäller gränsen 40 dB(A) eftersom de inte av Umeå Kommun är utpekade som tyst område.
___________________________

Stor-Rotliden

 
Stor-Rotliden vindkraftpark ligger 20 km norr om Fredrika. Den ägs av Vattenfall och sysselsätter 9 personer med drift och underhåll stationerade i Fredrika. Vattenfalls informationsbroschyr.

Stor-Rotliden förs ofta fram av motståndare till vindkraft. En frontfigur som ofta förekommer i debatten och refereras till av motståndare till vindkraft på Holmön är Simon Rudin. Denne skickar skrivelser till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen i Västerbotten och försöker få till stånd en rivning av parken. Se originaldokument nedan.

20140225-Simon-Rudin-Storrotliden-s1

Länsstyrelsen i Västerbottens avvisar begäran om rivning:

20140704-Lst-AC-till-Simon-Rudin

Länsstyrelsen hänvisar till olika undersökningar som är intressanta även för Holmöns del. Om problemet med nedisning och eventuellt ljudpåslag visar man att detta inte innebär att gränsvärden överskrids – se examensarbetet nedan. Ärendet avslutas.

Undersökningen av påverkan av is vid Stor-Rotliden skedde med huvudsyfte att mäta skillnader i ljudnivån och ej bestämning av ljudeffektnivån och gjordes vid en mätstation mycket nära vindkraftverket. Det visar sig att garanterad källjudsnivå utan ispåslag ligger 4 dB(A) under gränsen för verket och maximalt 7 dB(A) över vid ispåslag.

Denna tabell visar att ljudnivåer på 42 dB(A) vid bostäder kan påräknas färre än 3 dagar per år vid ispåslag på samtliga verk och i medvind medan normala ljudnivåer ligger så lågt som 27-31 dB(A):

Stor-Rotliden-KTH-s16

Som vanligt får vi inte heller glömma att vindförhållandena på Holmön oftast är sådana att eventuellt ljud drivs bort från bebyggelsen som ligger väster om verken, vilket denna vindros från Holmögadd tydligt visar:

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Ispåslag innebär också att produktionen minskar. På moderna verk används avisningssystem vilket förövrigt föreskrivs i tillståndsbeslutet för vindkraftsparken Ivarsboda/Gryssjön och vi kan räkna med att tekniken för avisning utvecklas ytterligare tills det är dags att bygga vindkraftsparken på Holmön och problemet därmed är löst!

Originaldokument:

20140225-Simon-Rudin-Storrotliden
Lst-AC-Svar-till-S-Rudin
1. Lst-AC-121128-buller-kallt-klimat-Stor-Rotliden
2. Lst-AC-Examensarbete-buller-nedisning
___________________________

Artikel i Läkartidningen

 
I en artikel i Läkartidningen som heter Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem konstateras att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom:

20131004-Lakartidningen-42-Vindkraftsbuller

___________________________

Om infraljud från vindkraftverk

 
Ibland hävdas att vindkraftverk avger ett infraljud som skulle vara skadligt – se inlägget här ovan. Omfattande undersökningar av EPA i Australien visar att infraljud är vanligt förekommande och främst orsakas av till exempel vägtrafik, luftkonditioneringar, hushållsmaskiner, vind etc.

EPA-Australien-infrasound-s1

Undersökningen visar att den lägsta uppmätta nivån av infraljud faktiskt förekom i den bostad som låg nära ett vindkraftverk:


Infrasound levels near windfarms and in other environments

It is clear from the results that the infrasound levels measured at the two residential locations near wind farms (Location 8 near the Bluff Wind Farm and Location 9 near Clements Gap Wind Farm) are within the range of infrasound levels measured at comparable locations away from wind farms. Of particular note, the results at one of the houses near a wind farm (Location 8) are the lowest infrasound levels measured at any of the 11 locations included in this study.

This study concludes that the level of infrasound at houses near the wind turbines assessed is no greater than that experienced in other urban and rural environments, and that the contribution of wind turbines to the measured infrasound levels is insignificant in comparison with the background level of infrasound in the environment.

___________________________

Så är mystiken kring infraljud, ”amplitudmodulering” (AM) och ljudspridning vid olika väderförhållanden utredd liksom nedisningsproblematiken. När AM förekommer ska det behandlas enligt dagens regler för rena toner vilket innebär en sänkning på 5 dB(A). I Holmöns fall kan nerreglering med 5 dB(A) göras av verken vid behov vilket innebär att gränsvärden innehålles även under svåra och ovanliga väderförhållanden!

Kan man hoppas att vi i fortsättningen får en debatt om vindbruk på Holmön baserad på sakliga fakta istället för på feltolkade undersökningar och missvisande skrämselpropaganda!
___________________________

Sven Nordblad

Tips från våra läsare

20150217-Holmon-Storsten

Holmön i februari 2015. Fast is och stakad vinterväg lär det inte bli detta år och färjan tar sig fram utan problem. Visst är det fantastiskt att man upprätthåller trafik mellan Holmön och Norrfjärden med hela 4 turer om dagen även vintertid. Men vi var bara fyra (4) passagerare med på onsdagsturen. Vad detta kostar samhället har vi tidigare redovisat och frågan är hur länge förmånen får finnas kvar.

En satsning på vindbruk skulle öka möjligheterna att behålla Holmön levande året runt. Eventuell påverkan på djur och natur kan mötas med lämpliga försiktighetsmått. De som motarbetar denna satsning och på senare tid till och med börjat göra hätska utfall mot Svenska Kyrkan, vilken stöder satsningarna på förnybar energi, borde besinna sig.

Trafikverket-farjan-trafikkostnader
Trafikverkets kostnadsberäkning för Holmöleden. Så skulle det kunna bli. Idag är färjan gratis.

Holmöns Stora Lanthandel

Holmön har också fortfarande en fin livsmedelsbutik som är öppen i veckorna även vintertid. Trots att antalet bofasta nu ligger kring endast 30 personer. Och som en läsare påpekade – en affär höjer värdet på öns fastigheter – något som gärna glöms bort i debatten.
______________________________________

Tips från våra läsare

Till vår sida kommer hela tiden tips på olika artiklar med intressant innehåll. Här är några:

Prisras på olja kan gynna energiomställning – Vetenskapsradion Klotet

Tomas Kåberger professor i industriell energipolicy på Chalmers i Göteborg …

– Hur har de framsteg som har gjorts globalt bidragit till att oljepriset har fallit? Vi kan se att användningen av icke förbybar energi nu för första gången minskar i flera stora länder. Till och med i Kina minskade elproduktionen med fossila bränslen förra året med nästan 30 TWh, medan den förnybara elproduktionen ökade med över 200 TWh. Oljepriser, kolpriser och elpriser faller just nu på många håll i världen på grund av att förnybar energi går snabbt framåt.

– Det är ju fantastiskt bra ur klimatsynpunkt, för det betyder att förnybar energi börjat visa att den kan konkurrera ut de fossila bränslena. Och det är ju faktiskt vad som krävs för att vi ska kunna nå de mål vi har, att begränsa hastigheten i klimatförändringarna.

Artikel Sveriges Radio
Lyssna 24 min MP3

 
The switch to renewable power is a battle we cannot afford to lose – The Guardian

Här en artikel från en läsare som också lämnade denna kommentar:

Bif. artikel finner jag belysande för allas vår framtid, där även ett året runt boende på Holmön möjliggörs om en satsning kommer till stånd.

Artikel The Guardian

 
20130304-WP-Denmark

En rapport av Gordon Hughes vid REF har börjat cirkulera bland igen efter två år. Här påstås produktionen sjunka drastiskt när vindkraftverken når en ålder av endast 12-15 år. En närmare granskning av vinddata från Danmark visar att detta inte alls stämmer och att produktionen i vissa parker tvärtom till och med ökar:

REF’s report suggests that the capacity factor of Danish onshore wind farms falls off by four percentage points over 15 years, whereas an analysis of the capacity factor of 20-year-old turbines suggests that the degradation only amounts to about 0.7 percentage points over 20 years. REF says performance of offshore wind turbines falls by 30 percentage points over ten years, from 40% to 10% approximately, whereas an analysis of the data from the longest-running Danish offshore wind farms reveals that two of them have increased in performance, and the third has only recorded a 1.5 percentage-point drop in capacity factor, extrapolated to 20 years. It is not clear what accounts for the discrepancy between the analysis laid out above and the REF work.

Artikel Windpower Montly
Wind Performance Over Time

 
Tysklands elproduktion: förnybart nu större än brunkol – Supermiljöbloggen

20150107-Energiewende-2014-Agora
Rapport Agora Energiewende Review 2014

 
Sluta förvanska Energiewende – Ny Teknik

Enligt den senaste opinionsundersökningen i Tyskland stöder 92 % av befolkningen ”die Energiewende”. Tyskland som har avsevärt mycket mer vindkraft installerat jämfört t.ex med Sverige.

20150219-NT-Fores-Energiewende-92
Artikel Ny Teknik

 
Vägval energisystem 2020 – Supermiljöbloggen

En ny utredning från Energimyndigheten visar att vi som hela tiden hävdat att den förnybara energin kommer att dominera elförsörjningen i Sverige i framtiden sannolikt får rätt:

20150225-EM-Vagval-energisystemet

Utredning Energimyndigheten

 
100 % förnybart är möjligt – Vattenfall

– Jag är övertygad om att vi under detta århundrade kommer att få uppleva en snabb tillväxt av förnybara energikällor i våra kraftsystem, och i vissa länder kan de komma att stå för hela hundra procent, säger Alberto Mendez Rebollo, chef för BU Wind Nordic på Vattenfall, när vi träffar honom och Karin Salevid, affärsutvecklare på Asset Optimisation.

Artikel Wind Nordic Vattenfall

 
Det finns så många anledningar – Holmöns framtid som året runt bebodd ö med bevarad kulturmiljö, klimat, energi, ekonomi, turism genom ökad tillgänglighet och faktiskt också hela Umeåregionens näringsliv – som talar för vindbruk på Holmöarna!

Sven Nordblad

Över gränsen

DSC_0039Ängesön/SN

 
Sidan Fria Vindar motarbetar vindbruk på Holmöarna. De har ett öppet kommentarsfält där man säger sig jobba aktivt med att stävja personangrepp. Vi brukar då och då granska sidan och har många gånger påtalat att detta inte stämmer, till exempel här 2014-09-27. Att sakligt diskutera vindkraftens för och emot på Holmön är nödvändigt. Men att som Fria Vindar ägna så mycket kraft åt personangrepp och smutskastning förstör för Holmön nu och i framtiden.

Vid ett besök på sidan häromsistens fanns bland kommentarerna till artikeln 2015-01-16 en som berörde mig personligen (signaturen ”Rotorn”) särskilt illa. Den var rent kränkande och så långt över anständighetens gräns att jag tvekar att publicera den:

20150108-2013-FV-1

Givetvis kontaktade jag omedelbart den ansvarige för sidan Torbjörn Eriksson per mail. Men ändå låg den kränkande kommentaren kvar i över ett dygn innan den till slut togs bort. Läst av alla som besökt sidan. Inte ursäktad. Varken den interna granskningen på sidan eller den utlovade möjligheten att anmäla personangrepp har alltså visat sig fungera som den borde.

För den omdömeslösa person som lagt kommentaren – givetvis anonymt – kan jag berätta att min mor verkligen var en stor Holmövän. Men född och uppvuxen på ön kände hon också villkoren som gällde där. Då som nu måste man hitta möjligheter till utkomst och överlevnad och vindkraften skulle innebära just detta idag. Hennes föräldrar tvingades däremot utvandra till USA som så många andra men kunde återvända efter några år. De som nu romantiserar den gamla tiden tycks mer inriktade på att konfiskera hela ön – trots den mycket tydiga skrivningen i reservatsbeslutet att en bofast befolkning ska behållas – och begära att andra ska rädda den genom bidrag. Istället för att ge Holmön möjlighet att bidra till sin egen försörjning. För övrigt var hon emot kärnkraft, i synnerhet efter de radioaktiva nerfall som ön drabbades av efter Tjernobylkatastrofen.

Så här berättar en farbror till min mor om livet på Holmön 1908 i ett brev till USA då Holmön hade egen poststämpel. Innan även han utvandrade men 1917 omkom i en hissolycka under arbete i New York. Och tydligen var Holmön inte ”orört” på den tiden som nu hävdas av dem som inte känner öns historia. Skog avverkades och betestrycket både på Holmön och Ängesön var omfattande:

1908-Amerikabrev

I dag måste vi vara hemma för det rägnar så förfärligt.
Det var sex veckors tid som det aldrig föll något rägn
men nu har det blifvit ombyte.

Vi har fått bra med gräs i sommar ock bra med korn på
det vi hade satt, men med potatis så blir det nog dåligt.

Vi hafva nu slutat med strömmings fisket för den här
sommaren, ock det har ej lyckats nå bra. Vi hafva fått
omkring en 6 tunnor på den tid vi hafva arbetat med
det. Vi hafva rodt omkring en 6 veckor så det är ej nå
lång tid vi har arbetat med det.

K Säfvenberg har stämplat en två tusen femhundra träd,
ock om han får sälja det, som han nog får, så har jag
lofvat at hjälpa honom ock hugga det. Så vi får nog
knoga rätt bra i vinter innan vi får huggit så många
träd. Men det tycker jag skall bli roligt blott man får
hafva hälsan.

De invändningar som idag framförs mot vindbruk på Holmön känns småaktiga när man jämför förhållandena då och nu.

Det kan också vara värt att fundera en stund över varför den anonyma kommentatorn så självklart utgår ifrån att de gamla Holmöborna var framstegsfientliga. Tvärtom var det nödvändigt för dem att pröva olika möjligheter till utveckling. Eller för att ta ett exempel från morfars tid i USA där han samtidigt som han arbetade utvecklade och patenterade en sinnrik låsmekanism. Likaväl som att Holmön så småningom elektrifierades visar detta prov på uppfinningsrikedom och nytänkande:

19071008-Pat-US867626-0-1280-f23
____________________________
 
Fler exempel (2)

Är kanske det exempel på anonyma kränkande personangrepp som jag berättat om unikt? Nej, tyvärr inte. I kommentarerna till samma artikel på Fria Vindar hittar vi t.ex dessa inlägg som – givetvis anonymnt – ifrågasätter Holmöns markägare men alldeles särskilt en lätt identifierbar Holmöbos yrkesheder och arbetsmoral:

20150122-2118-FV-Kurt-E

20150122-2217-FV-Kurt-E

20150123-1132-FV-Kurt-E

Påståendet – dessutom upprepat tidigare och bemött – om ett förvrängt bildperspektiv är felaktigt eftersom kommentatorn inte förstått skillnaden mellan digitalfoto när det görs med en sensor som är mindre än det klassiska negativformatet 24×36 mm. Jmf denna referens [1].

En annan sak – bildmontagen baseras på exakta gps-data både var bilden är tagen och var verken ska stå. De program som används för att framställa montagen räknar sedan ut objektshöjden i bilden utifrån givna parametrar som koordinater, kameramodell och brännvidd.

Trots att påståendet är tillbakavisat bryr sig Fria Vindar och kommentatorn varken om att rätta sig eller be om ursäkt för de felaktiga påståendena.

Att sedan vindkraftsprojektet redan innan det startar inneburit arbetstillfällen på Holmön är positivt och inte negativt men naturligtvis svårt att smälta.

Liksom det borde vara svårt för Fria Vindar att smälta att när man genom påtryckningar lyckades stoppa det tidigare vindkraftsbolaget Slitevinds sponsring av Holmöns Visfestival gjorde man detta trots att arrangören beskrivit vindbruk som positivt för Holmöns utveckling i en artikel i tidningen VK:

20111024-VK-Visfestivalen
____________________________
 
Fler exempel (3)

Gunnar Fredriksson som engagerat sig flitigt i debatten om vindbruk på Holmöarna påstår sig i ett inlägg 2015-02-08 på Fria Vindar närmast vara utsatt för ärekränkning. Detta efter att Sven Karlsson från Holmön i en kommentar nämnt att Gunnar kalavverkat och sålt mark på Holmön för egen ekonomisk vinning, vilket heller inte i sak förnekas. Kommentaren måste anses relevant då Gunnar själv vid ett flertal tillfällen fört in diskussionen på ekonomiska incitament. Så här skriver Gunnar vidare:

I mitt inlägg, nu eller tidigare, efterlyste jag en balanserad debatt som tyvärr mynnar i obalanserade yttranden.

Givetvis kan vi alla instämma i dessa ord. En balanserad debatt om vindbruk på Holmön som medel för öns överlevnad måste förstås föras.

Dock, när man läser de yttranden som fällts av Gunnar själv i debatten, kan man inte annat än förundras. Här några citat som han menar ska beskriva vindkraftsprojektet och de som stöder det:

Egoism, infam, ödeläggas, skövling, ohemul, spekulation, dödsfälla, lurade, inhösta pengar, så talar kapitalet, fanatiker, vanvett utan like och avslutningsvis snorungar.

Som den författare Gunnar Fredriksson är, med känsla för ordens valörer, borde han inse att sådana ideligen utslungade påståenden måste uppfattas som ytterligt kränkande och självklart kan resultera i ett svar.

Att när en replik då till slut kommer – med ett ordval som inte kan jämföras med Gunnars och från en person som under 1 års tid ständigt provocerats av givetvis anonyma kommentarer och beskyllningar på den sida där Gunnar ändå frivilligt väljer att publicera sig – anse sig orättvist behandlad, är mycket svårt att ta på allvar.

____________________________
 
Energinyheter

Till sist några nyheter om Sveriges framtida energiförsörjning som sannolikt innebär en succesiv avveckling av kärnkraften och en ökad satsning på förnybara energikällor:

Totalstopp hos Vattenfall för ny kärnkraft
Stopp för kärnkraft ger SSM personalproblem
Mer förnybar el och bättre utlandsförbindelser pressar elpriset
Regeringen accelerar utbyggnaden av förnybar energi

Goda nyheter för vindbruk på Holmön alltså!

Sven Nordblad

Blåsigt på Holmön

20150205-Snurra-1

På motståndssidan hävdas det, att vindkraft är ett hot,
värre än i stort sett allt som drabbat vårat klot.
Att hela Holmö-gruppen så totalt skulle förstöras.
Men det stora reservatet kommer inte ens beröras.

Ön har så gott om utrymme för både folk och djur.
Att använda resurserna – det hör till vår kultur.
Och blåser det, så låter det om skogen och om havet.
Vid stiltje snurrar ingenting däruppe omkring navet.

Fladdermöss och fåglarna – dom är ju bådadera
långt bättre än vi människor på att navigera.
Med fladdermusens hörsel samt med fågelns skarpa syn,
lär dom sej snart parera det som finns där högt i skyn!

Förhoppningsvis så spår jag rätt, om deras flygförmåga.
Det finns så mycket intressant i hela denna fråga.
Av största vikt är hur som helst att skaffa energin
på sätt som gynnar bruk av el, och mindre av bensin.

Kärnkraftsförespråkare, som en och annan är,
blir alltför optimistiska och tänker ungefär:
”Superbra modell på gång! Snart dags för stora klivet!
Terrormål? Och strålningsrisk? Det är så överdrivet.”

Nu vill dom ha ett kärnkraftverk på andra sidan viken.
Jag gissar att det även där blir trubbel med tekniken.
Här har det kostat multum med dom ideliga felen.
Finns dom som gärna silar mygg och sväljer ner kamelen!

Har någon andra åsikter i denna diskussion?
Då blir man ofta utpekad och hånad som person.
Och jag förstår ju absolut om ni därefter drar er
för att läsa ”Fria vindars” många dumma kommentarer.

Ynkligt nog tycks ingen hos dom bry sej om att stoppa
den ström av arga smädelser som kokats till en soppa.
Att sakligt väga fördelar mot nackdelar och prata.
Bete sej mer förnuftigt är ju bättre än att hata!

Agda

Agda 1 och 2

Artikel om Holmövind i Folkbladet på Fria Vindar

På sidan Fria Vindar dök det upp en gammal men intressant artikel från Folkbladet om vindkraft på Holmön. Där beskrivs hur bolaget Holmövind planerade att bygga 6 st vindkraftverk, bland annat 2 st Lillhällan och 1 st på Kammen inom Holmöns naturreservat. Vi som följt detta vet också att 2 st verk skulle placeras bakom Kyrkan och 1 st på Vedaögern. Men det intressanta nu är hur detta hanterades av Fria Vindar.

Så här ser artikeln i Folkbladet om Holmövinds projekt ut och där det bland annat beskrivs som en ”turistattraktion”:

20090122-Folkbladet-Holmovind-6-vverk

Artikeln kommenterades under den passande signaturen ”Vindkantring” i ett inlägg på Fria Vindar. Apropos att Gröna Holmöns projekt nu motarbetas av personer som tidigare varit mycket positiva till vindkraft på Holmön:

20150202-2310-FV-Vindkantring-VF

Så långt är allt gott och väl. Men nu visar det sig att man på Fria Vindar ändrat i koden på hemsidan för inlägget och låter den istället peka mot Föreningen Svenskt Landskapsskydd – en organisation som hätskt arbetar emot förnybar energi och vindkraft alldeles särskilt.

Vill man förstå något om hur Redaktionen rent tekniskt manipulerat inlägget kan denna bild vara av intresse:

20150202-2310-FV-Vindkantring-FSL

Varför vill man på Fria Vindar inte att vi ska läsa artikeln i Folkbladet? Och visst har man rätt att ändra sig som ”Torbjörn” säger. Men varför är då Holmövind aktivt idag och varför rapporterar man till Bolagsverket så sent som 2014-04-11 att man söker mark för att på sikt bygga vindkraftverk på arrenderad mark:

20140215-Holmovind-Arsredovisning-1

Även om Holmövind presenterat några minst sagt äventyrliga verksplaceringar – flera inom strandskyddsområde – måste man ändå hålla dem räkning för deras förnuftiga inställning till vindkraft och dess eventuella påverkan på turism och friluftsliv:

20090119-Holmovind-om-Friluftsliv

Samtidigt som man på Fria Vindar säger sig arbeta med ett fritt kommentarsfält och motarbeta personangrepp tillåter sig uppenbarligen den så kallade ”Redaktionen” att förfalska ett inlägg, peka ut inläggsförfattaren som klantig som inte kan ”kopiera” och dessutom göra reklam för en tveksam organisation (FSL) som vi diskuterat förr.

Till exempel i detta inlägg som beskriver en manual som ska hjälpa vindkraftsmotståndarna. Vilken stämmer överraskande väl överens med Fria Vindars agerande hittills bland annat visat i Lennart Holmlunds blogg i VK.

Per Hanssons avslutande ord är tänkvärda:

20150203-1627-FV-PH
Vad som menas med att ”projektets hantering gjort att vissa inte vågar skriva vem de är” kan vi tyvärr inte tolka på annat sätt än att Fria Vindars agerande har gjort det svårt för att inte säga omöjligt att föra en konstruktiv dialog om Holmöns framtid!

Sven Nordblad

SLU om provfiske vid Holmön

Ofta framförs argumentet att vindbruk på Holmöarna skulle påverka fisket negativt. Men vad anser Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har hand om kustfiskeövervakningen i Bottniska viken.

På den här sidan hos SLU finns faktablad för olika områden som provfiskas inom den samordnade nationella och regionala övervakningen av kustfisk. Den här kartan visar hur och var provfisket sker vid Holmöarna:

20140527-SLU-Faktablad-Holmon-s1

På frågan om hur en vindkraftspark på Holmön eventuellt skulle kunna påverka fisket säger SLU så här i ett svar som finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten dnr 7356-2014:

20141010-SLU-Provfiskeomrade

SLU gör denna bedömning:

Vi har uppfattat att vindparken kommer att anläggas på land, dvs på Holmön och
inte i vattnet. Vi bedömer att en sådan vindpark inte skulle påverka fångsterna
inom provfisket.

Avslutningsvis säger man också:

Vi … räknar med att ärendet kommer att tas om hand på gott sätt av de som har en möjlighet att göra en god avvägning mellan olika intressen.

Just så – fisket är på inget vis hotat och vindbruk på Holmön ska prövas enligt de regler och bestämmelser som gäller!

Sven Nordblad

Samrådssvar

Min bakgrund:

Född i ovanstående hus på Holmön liksom min far och hans 5 syskon. Vi är alla 7 födda i huset som fortfarande finns i vår ägo för boende på Holmön, min älskade Hembygd.

– Uppvuxen på ön.
– Gått i skola på ön.
– Bofast på ön, liksom mina förfäder generationer bakåt.

Med ledning av ovanstående anser jag mig vara expert på boendet och utvecklingen på Holmön.

Till vardags arbetar jag på sjukhus och har en naturvetenskaplig utbildning.

Jag har inga ekonomiska intressen vad gäller utvecklande av förnyelsebar/grön energi på Holmön.

Min synpunkt:

Jag är utomordentligt positivt inställd till nytt företagande på Holmön.

Jag välkomnar förnyelsebar energi såsom Vind, Våg och Solkraft.

Jag välkomnar utbyggnad av vägar, restauranger, Holmö affären, färjetrafiken, kyrkans fortlevnad, Postens fortlevnad

Jag har besökt många öar. De senaste jag besökte var Åland, Teneriffa och La Gomera. Där satsar de på fullskalig utbyggnad av förnyelsebar energi, vilket ligger i tiden.

Utbyggnad av förnyelsebara energikällor såsom vind, våg och solkraft på Holmön, torde också ge skjuts åt närliggande orter.

Dvs en ökning av företagande i Sävar/Umeåregionen med ökat antal hotellnätter, ökad försäljning i olika specialist affärer, ökad omsättning hos småföretagare och olika underleverantörer.

/ Med vänliga hälsningar /

Carina Krisandersson Åkerström
Sälstensgränd 43 Härnösand / Berguddsvägen 7 Holmön

Om Naturvårdsverkets samrådssvar

Naturvårdsverket (NV) har 2014-10-06 lämnat ett tredje samrådssvar om vindkraftsprojektet på Holmöarna. De båda föregående finns här 2012-01-17 och här 2014-02-06.

Inte helt oväntat går det tredje svaret helt i linje med de tidigare som är negativa till projektet. Vi vill här dock peka på vissa missuppfattningar som vi anser föreligger.

Våra allmänna synpunkter bland annat i fågelfrågan framgår av våra tidigare svar till Naturskyddsföreningen i Umeå och Sveriges Ornitologiska Förening SOF och mycket går naturligtvis igen i detta svar.

Read more

Halv storm på Holmön

Somliga slår knut på sej, för att få stopp på vindkraft.
Insiktsfulla svar på tal, har ingen av dom haft!
Grupptryck, rädsla, avundsjuka – så ohyggligt trist.
En satsning skulle få till följd att Holmön får en frist.

Glöm inte bort att tänka på alla megawatten!
Det är tack vare dessa som vi har den här debatten.
Och även om projektet har ett utdraget förlopp,
lite trögt och motigt…så finns det ännu hopp!

Ett fint förslag för tiden ”efter” får ni här på pränt:
Visst är det inspirerande att arton fundament
finns kvar i skogen sen när alla verken tagits bort.
Det blir ju prima grundstommar för hus av valfri sort.

Dom sa att stigar räcker gott när man vill vistas i naturen.
Hux flux kan vem som helst av oss en dag bli rullstolsburen.
Bra då om flera vägar leder ut till skog och mark.
Dessutom – tänk va härligt – susa Holmön runt på spark!

Den som är helt förvissad om att vindkraft är komplett
omöjligt att få tillstånd till på något lagligt sätt.
Hen borde tagga ner och tänka: ”Detta går som smort!
På ön så är det uppenbart att inget kan bli gjort.”

Men ni som häckar på den kanten bara fortsätter och skäller.
En röra av personpåhopp och fånigheter gäller.
Där ni ser stora skampålar som står och vispar luft,
ser jag gracila torn där elen kommer med förnuft!

Att vindkraft skulle få vår släkt att vrida sej i graven?
Är fel förstås, tror snarare dom hjälper oss på traven.
Nå – bråttom nu på jorden att förbättra vår miljö.
Håll tummarna för hållbarhet och jul med mycket snö!

Agda, stursk!

Agdas förra dikt Kuling på Holmön

Wikipedia

Wikipedia är en av de mest använda och refererade kunskapsdatabaserna. Det står var och en fritt att skriva artiklar där men ett system med kompetenta redaktörer som granskar och bedömer artiklarna borgar för att kvalitén på inläggen håller hög standard.

Men hur fungerar detta i praktiken? Fria Vindar har testat:

20141121-FV-Wikipedia

Inlägget granskades av Wikipedia och togs omedelbart bort med kommentaren Raderade sidan Fria Vindar (Innehållet förklarade inte ämnets relevans: liten och lokal intressegrupp):

20141121-Wikipedia-FV-Sidan-raderad

Lägg märke till att Fria Vindar gjorde reklam för sidan kl 20.49 dvs 8 minuter efter att sidan redan kl 20.41 raderats på Wikipedia. Det var snabbt jobbat och kvalitetskontrollen på Wikipedia tycks fungera!

Sven Nordblad

Kuling på Holmön

 
20141103-Holmokarta-1

Jag är så rädd för vindkraftverk, dom både syns och hörs!
På ön ska bli helt tomt och tyst så ingen nånsin störs.
Må andra länder lida när klimatet ändrar sej –
att våra djur far illa då har aldrig slagit mej.

Och varför bry sej, varför tro på domedagsprofeter?
Bekvämare att blunda då, än se sin termometer.
Men el – det vill jag ha förstås, fast gör den inte här.
Nä bygg nånting nånstans långt bort, det passar bättre där.

Vi som är mot, vi spelar på sentimentala strängar.
Det ska va gammal bondekult och inga vindkraftspengar.
Att dom som äger jord på ön är giriga som få,
det tror jag inte ens på själv, men säger så ändå.

Bygg väg på östra Holmön? Det kan ni låta bli.
Min farfar tog sej aldrig dit, så varför skulle vi?
Att avstå nåt, att offra nåt, förändra horisonten?
Då får det hellre gå för ön så som det gick för dronten!

Jag tror på vad som helst som skrivs, på Fria vindars sida.
Personangrepp och faktafel, det kan ju gärna svida.
Om det är klokt, en bra taktik, att vara så burdus…
Det visar sej så klart en dag, ja framtiden är ljus!

Okej, jag vet, det blåser hårt, på ön långt ut i Kvarken.
Men det är onödigt ändå att starta vindkraftsparken.
Lär finnas grej som varnar den som flyger högt där uppe.
Fast enklast vore det trots allt, om vi bara sluppe!

Den framtid kanske snart är här, då färjan är i fara.
Affär som stängs och hus som töms, då får vi väl förklara:
För vindkraft är just denna ö, ett helt omöjligt ställe.
Och vem behöver väl nåt mer, till sitt uppehälle?

Det är ju visserligen dyrt, att underhålla husen.
Plantera nytt det älgen tar, där går snart flera tusen.
Så låt det bli som det blev då, när vi fick reservatet.
Ge upp er skog, låt slyn ta plats, sen slutar vi med tjatet!

Agda

Klicka på Read more för att läsa mer …

Read more

Vindkraft ger arbeten lokalt

I anslutning till Thorbjörn Lindbergs tidigare artikel i VK Bara utveckling ger livskraft på Holmön är det intressant att titta på studier som görs om de arbetstillfällen som vindkraften skapar lokalt. Nätverket för vindbruk som arbetar på uppdrag av regeringen driver bland annat ett nätverk som kallas Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll och de följer och utvärderar Havsnäsprojektet i Strömsunds Kommun.

Detta projekt är en värdefull kunskapsbank att ösa ur. År 2008 var det Sveriges största landbaserade vindkraftspark och omfattar 48 st vindkraftverk av fabrikat Vestas med effekten 2 MW. Med den kunskapen som utgångspunkt har noden utvecklat ett beräkningsverktyg för att uppskatta arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Att ta fram gemensamma rutiner för säkerhets- och arbetsmiljöfrågor är ett annat verksamhetsområde för noden.

En uppföljning av Havsnäs vindkraftpark efter 2 år visar att vindkraftparken på årsbasis sysselsätter 18,5 heltidstjänster för den löpande servicen, samt drift & underhåll, ägarservice för skötsel av vindkraftparken och byggnader, underhåll av vägnät samt elnät och andra kringeffekter. Räknat på en brukstid för vindkraftparken på 20 år, så handlar det om 370 årsarbeten. Detta motsvarar omkring 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk och nästan 0,2 tjänster per MW.

Totalt behöver vindkraftsparken Havsnäs över 11 vindkrafttekniker/år i ca 20 år, vilket blir 220 årsarbeten:

20141024-Havsnas-drift-och-underhall

Bygdemedel delas också ut liksom det planeras för Holmöprojektet. Men med den skillnaden att på Holmön går en mycket större del av avkastningen till de gemensamma projekten istället för till enskilda markarrenden. Här listan för Havsnäs för 2011-2014:

20141024-Havsnas-Bygdemedel-2011-2014

På Holmön planeras alltså, med stort stöd från Holmöborna, ett vindkraftsprojekt med 19 st verk. Då är det naturligtvis intressant att prova beräkningsverktyget för att bättre kunna bedöma hur många arbeten med drift och underhåll som långsiktigt skulle kunna skapas på Holmön.

Kalkyldelen för drift- och underhåll ger följande mycket intressanta resultat:

20141024-Prognosverktyg-Holmon-19-verk

Drygt 7 årsarbeten/år under parkens beräknade livslängd på ca 20 år kan alltså skapas på Holmön. Till detta kommer också de arbeten som följer av bygdemedel och markarrenden!

Så här kan det bli. De som menar att vindkraftsparken på Holmön kan skötas av en enstaka tekniker som då och då besöker ön per helikopter vet helt enkelt inte vad de talar om.

Låt oss nu i 20 år unna Holmön denna sista chans till överlevnad – en mycket kort tidsrymd i öns månghundraåriga historia!

Sven Nordblad

Bara utveckling ger livskraft på Holmön

För att Holmön skall vara en levande bygd året runt måste vi gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov. Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör ta ansvaret att leda och utveckla ön långsiktigt. En reviderad utvecklingsplan länkad till kommunens, ”Strategier för framtiden” behövs.

Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten och i dag till stor del boende på Holmön.

Under 1900-talet till i dag har Holmöns by åderlåtits på ett alarmerande sätt, från drygt 400 åretrunt boende invånare, till dagens 30 tal, att bara skriva sig på ön är ett spel för galleriet. Totalt är 65 personer i dag mantalsskrivna på ön. Grunden till den negativa utvecklingen ligger i ändrade levnadsvanor där fiske, jordbruk och jakt fått stå tillbaka för arbeten på fastlandet.

För att Holmön skall fortsätta vara en levande bygd året runt måste vi nu gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov för att sedan fly ön på hösten.

Under vintern 1999/2000 engagerades öbor/fritidsboende i ett stort projekt om en utvecklingsplan för Holmön fram till 2010.

Huvudpunkterna var en ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Konkreta projekt med ett partnerskap av 66 deltagare – som skulle revideras och kompletteras kontinuerligt. Viktigast av allt var målet att det 2010 skulle finnas 180 fastboende i samhället.

Målsättningen finns fortfarande, men vi nådde inte fram. Därför krävs nu nya tag med en reviderad utvecklingsplan som länkas samman med Umeå kommuns, ”Strategier för framtiden” från 2012.

Att ett fåtal personer försöker begränsa företagssatsningar som kan utveckla Holmön har vi inte råd med.

Staten har satsat totalt drygt 36 miljoner de senaste åren på en förbättrad förbindelse med fastlandet. En förbindelse som kommer att möjliggöra att vi kan möta vår målsättning för Holmöns utveckling. Alla företag är välkomna, även vind- och solkraftföretag.

En miljömässig vindkraftsetablering innebär att bygdemedel tillförs samhället, vilket ger oss en kraftigt ökad ekonomisk möjlighet att möta framtiden och uppnå de målsättningar vi har för utveckling av vår levande kulturbygd. Bygdemedlen blir en ovärderlig tillgång för byns och öns framtid.

Baserad på bygdemedlen kan konkreta ekonomiska investeringar och projekt förverkligas. Projekten utföres i samarbete med vindkraftbolaget, Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket. Inom EU finns dessutom stora möjligheter till ekonomiskt stöd för skärgårdsprojekt, som man exempelvis nyttjat i Öviks kommun.

Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör här ta ansvaret att leda och utveckla Holmön långsiktigt. Med en förväntad kraftigt ökande befolkning i Umeå ligger Holmön idealiskt till som besöksmål, ett mål med högsta möjliga kvalitet.

Turistbostäder uppföres (byggs för kraftbyggarna), vägnätet utökas vilket ökar tillgängligheten för bofasta och besökare. Vandrings- och cykelleder kan rustas och utvecklas. I samband med nya elkablar över Kvarken dras också vattenledning samt en fiberkabel till byn.

Allt arbete utföres med största miljöhänsyn. Med ett ökat inflyttnings- och besöksflöde förbättras möjligheterna att få en bättre färja samt ökat underlag för företag inriktat mot transporter runt/på Holmön, natur, jakt- och fiskeguidningar, återskapande av våtmarker, småskaligt ekojordbruk samt vindkraftsturism. Med ett ökat tryck av besökare och boende kommer även servicenäringarna att få ett årligt uppsving.

Motståndarna till vindkraft strävar efter att endast förmedla sina tankar mot en vindkraftsetablering, fakta och andras tolkning av samma verklighet vill man inte ta till sig. Hemliga listor, anonyma inlägg och nyttjandet av riksmotståndare till vindkraft gör att tilltron för motståndet urholkas.

Låt oss alla samarbeta för en utveckling av Holmön, vi värnar samtliga om Holmöns natur och miljö, därför bör vi gemensamt medverka i utvecklingen av ett framtida bebott Holmösamhälle, öppet även för vindkraftsetablering.

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i oktober 2014 och en debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Gröna Holmön AB och Friavindar

Nu har det nya bolaget Gröna Holmön AB tagit över vindkraftsprojektet från Slitevind som dock står kvar som minoritetsägare. Man har presenterat en samrådshandling för den ändrade utformningen av vindkraftsparken med ett mindre antal verk inom två istället för tre områden.

En intressant detalj som visas i det nya underlaget är att vindkraftverken kan ställas in för reducerad ljudnivå vilket gör att bykärnan hamnar utanför 35 dB området istället för som tidigare 40 dB. Denna möjlighet kan vara av värde vid ostliga vindar vilka dock är mindre vanliga.

Samradshafte_2014-09-25-01

En bild från Byviken visar hur avståndet till närmaste vindkraftverk påverkar perspektivet – telemasten i förgrunden uppfattas som högre än vindkraftverket trots att verket är högre än i tidigare förslag. Genom att det västra området strukits syns inte längre några verk mot söder längs vägen från färjan vilket är en klar förbättring.

Friavindar

Nu undrar man hur detta tas emot av gruppen Friavindar som motarbetar vindkraft i allmänhet och på Holmön i synnerhet. Inser och förstår man de uppenbara fördelar som följer med det nya förslaget?

Men ett besök på sidan förskräcker. De hätska tongångarna och de vilda spekulationerna fortsätter – t.ex att undertecknad (Sven N) skulle ha spökskrivit samrådshandlingen. Grova personangrepp i parti och minut – och ett personangrepp är det fortfarande även när man använder finurliga förkortningar och omskrivningar. Tidigare röster som manat till sans och måtta tycks ha tystnat.

Bland de märkligare konspirationsteorierna finner vi detta exempel. Här menar man att vindkraftverken listigt spridits ut med avsikten att senare kunna bygga ännu fler verk. Bortsett från vad Länsstyrelsen skulle kunna säga om detta så kommer det inte att fungera eftersom vindkraftverken om de står för nära stjäl vind från varandra. Jag (Sven N) inser också när jag läser kommentaren att jag knappast längre reagerar på Friavindars tillmälen gällande Holmöborna – i detta fall ”dumma” eller ”egoistiska” – men det betyder förstås inte att det är OK att så grovt bryta mot god nätetik.

20140927-FV-Dumma-eller-egoistiska

Och varför framhärdar Friavindar med påståendet om att Försvarsmakten inte känner till projektet trots att det framgår av samrådshandlingen att detta inte stämmer? Redan 2012 yttrade sig Försvarsmakten om projektet enligt denna artikel i VK.

Sedan det här med renarna. Har Friavindar inte förstått att det är samebyn som avgör om man vill använda Holmön för renbete? Det är inget som vindkraftsprojektören kan påverka men man visar i samrådshandlingen att möjligheterna till renbete knappast försvåras.

Man kan undra om de som sägs stödja Friavindar verkligen accepterar skriverierna eller varför de i annat fall inte protesterar mot den obehagliga tonen i kampanjen som förs i deras namn.

Som tidigare kommenterar man helst anonymt på sidan. Endast ett fåtal identifierbara signaturer finns med som t.ex C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist från FSL som ingendera har något med Holmön att göra. För att det ska bli möjligt att alls referera till inlägg har man tvingats tillgripa ett nummersystem för kommentarerna.

Vore det så svårt att stå upp med sitt eget namn när man kommenterar?

Men även myndigheterna får en släng av sleven. Artikelförfattaren på Friavindar Dag Blomqvist kallar dem spratteldockor helt utan förmåga att agera eller tänka själva:

20141021-FV-DB-Myndigh-spratteldockor

Frågan är väl om Friavindar nu tangerar gränsen för näthat eller till och med överskrider den eftersom de inte alls lever upp till kraven på god nätetik! Jämför med de regler som gäller för kommentering på SVD.

Med näthat avses kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar

Döm själva:

www.friavindar.se

Det Friavindar nu borde göra är att moderera sin sida och ändra sitt hårda språk som ön inte mår bra av och låta vindkraftsprojektet prövas enligt de demokratiska spelregler som fortfarande gäller i Sverige – alltså även på Holmön!

Hälsar

Sven Nordblad – Rotorn, (r), Rxxxxx, S*2!
Sven Karlsson – S*2!
__________________

En reflektion …

… är om det sociala ute på byn fungerar för de som uttrycker sig så på Friavindar. På vinterhalvåret är det få människor på byn och trygghet för alla önskas (när inte telefonin alltid fungerar) liksom trivsel och trevnad. Alla på byn behövs och borde kunna se varandra i ögonen, skriva illa om sina grannar är inte bara kränkande det skapar murar. Det mesta kan vi prata med varandra om, även för att lösa konfliktsituationer m.m, som i skolans värld. Eller söker redaktionen för Friavindar efter att mobbingsituationer skall uppstå och utvecklas till fullskalig vuxenmobbing?

Nej, denna pajkastning måste upphöra omgående på ön – vi är ju vuxna – för att bevara den trygghet och den trivsel och den trevnad som alla behöver och önskar sig! Gräv ned stridsyxan är uppmaningen om detta skall sluta på ett hedervärt sätt.

Överlåt till myndigheter att besluta det som är lagstadgat, enligt demokratins principer. Kränkande ord, vare sig dessa skrivs eller talas, slår i regel mot de som anstiftar och vidarebefordrar otrevligheterna.

Sven Karlsson

———————–

Kommentarer från diskussioner på Friavindar. Tryck på Read more för ett utdrag …

Read more

Färjan — hur länge till?

Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.

Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:

Vbm_A18612

T.v. ligger Holmöns gamla boskapsfärja, den s.k. ”kofärjan”, byggd av Abel Jonsson i Täfteå. Den användes för boskapstransporter till fastlandet, hade akterspegel och var öns största båt. Den bogserades efter färjan ”Holmön” som skötte holmötrafiken mellan 1938-1956. På bilden bakom kopråmen ser man akterspegeln på färjan 63/70 (Holmön), vilken även bogserade kopråmen. Den färjan var i tjänst på Holmöleden 1956-1983. 63/70 färjan är fortfarande aktiv, nu på Island. Längst bak på bilden ser man livräddningsbåten ”Drottning Viktoria” med stationsnamnet Holmön målat på långsidan. Fotografen Olov hasslöv dokumenterade båtbyggeri på Holmön och skrev böcker i ämnet.

Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.

För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.

2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden

Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.

Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?

Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:

2014-Ulvon-farja-biljettaxa

I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.

Trafikverket-Grov-skattning-av-antalet-passagerare-Holmofargan

Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.

Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.

Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.

Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.

Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.

Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:

Trafikverket-farjan-trafikkostnader

Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.

Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.

Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.

En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.

Göran Burén

Stora valenkäten 2014

Westander genomförde våren 2014 Stora Valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats.

Där ställdes bl.a frågor om inställningen till förnybar energi och resultatet av enkäten visar ett mycket starkt stöd för fortsatta satsningar på vindkraft. Åtta av tio riksdagskandidater vill förlänga stödsystemet för förnybar elproduktion till 2030 medan bara en av tio motsätter sig detta.

Här är frågorna som ställdes och svaren som gavs:

Westander-Stora-Valenkaten-2014-3

Det är intressant att notera att 77 procent vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att utreda och ta ett samlat grepp över hur tillståndsprocesserna för vindkraft kan förkortas och underlättas:

Westander-Stora-Valenkaten-2014-11

En SIFO-undersökning gjord på uppdrag av SVT under våren 2014 visar också att 71 % av Svenska folket vill behålla stödet till vindkraften:

20140219-SIFO-SVT-Vindkraft-undersokning

Man kan också nämna att 2013 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att 81 procent av svenska folket är positiva till vindkraft, 8 procent varken positiva eller negativa, 7 procent negativa medan 4 procent har ingen uppfattning.

Alltså fortsatt starkt stöd för vindkraft både bland riksdagskandidater och Svenska folket!

Erfarenheter från Lillhärdal

Via den riksomfattande föreningen Hela Sverige skall leva fick vi kontakt med Bengt Liljemark, ordförande i Medvind för bygden i Lillhärdal om deras erfarenheter av vindkraft och bygdemedel.

Lillhärdal i Härjedalen är ett utmärkt exempel på hur en bygd kan använda vindkraften som en positiv vändpunkt.

Precis som på Holmön fanns det en liten men högljudd grupp som protesterade aggressivt mot vindkraft. De bombarderade kommunen med protestbrev. Vid den första ansökan till kommunen fick vindkraftsexploatören därför avslag på grund av protesterna. Lillhärdal gick samman och skickade in ett medborgarförslag till kommunen. De allra flesta skrev på. Förslaget gick igenom direkt och etableringen av vindkraft kom igång.

Studiebesök från Lillhärdal

Enligt Bengt Liljemark är det inte bara boende som är medlemmar i ”Medvind för bygden”, utan även många turister och andra tillfälliga besökare.

”Medvind för Bygden” har som mål att:

1. Skapa en förvaltning av bygdepeng

2. Medverka för att stötta lokalt föreningsliv

3. Medverka till fler jobb genom att stötta lokalt företagande genom olika ekonomiska garantier vid nystartande av företag och EU-projekt, men även för befintliga företag

4. Stötta den lokala vindkraftsutbyggnaden för att nå dessa mål

När jag nämner vilka som figurerar på Fria Vindars hemsida och på VKs debattsida, visar det sig vara samma personer som härjat i Lillhärdal. Personer som inte har någon anknytning till Holmön utan är spridda över hela landet, men med motviljan mot vindkraft som gemensamt symtom. Dock valde man en annan strategi än den återhållsamma polemik vi valt på Holmön. Man valde att tiga ihjäl dem. En strategi som tycks ha lyckats.

Idag märker de boende i Lillhärdal vilka positiva effekter etableringen av vindkraft har för bygden. Dels ger det arbetstillfällen vid uppsättande av vindkraftverk, dels för det dagliga underhållet. Baserat på en avkastning på en procent och när samtliga 110-130 verk är på plats är beräkningarna att man kommer ha en årlig avkastning på upp mot tio miljoner kronor. Pengar som kommer att fördelas enligt normerna ovan.

Anmärkningsvärt är att de personer som varit aktivt och högljutt emot vindkraft, visserligen kommer att använda resurserna i form av förbättrad infrastruktur, men aldrig dyker upp på möten om vilka lokala projekt som skall stödjas och om hur pengarna bäst skall användas.

Skulle samma mål i Lillhärdal kunna användas på Holmön? En första förutsättning är givetvis att det finns ett tydligt skrivet avtal med exploatören hur stor andel av vinsten som skall gå tillbaka till bygdemedel. Vi är övertygade om att fördelning av bygdemedel till olika projekt och företag på Holmön kommer att vara ett angenämt bekymmer. Den uppenbara positiva effekten är att bofasta, sommarboende och turister kan gå samman och ha de ekonomiska muskler som krävs för att vända den nedåtgående spiralen och utveckla Holmön in i framtiden.

Björn Olsen
Sven Nordblad

Läs mer:
Vindens Återbäring – Hela Sverige ska leva
Myter om vindkraft
Vindkraftsturism till Jädraås

Vindkraft och vägarna

Att bygga vindkraft på Holmöarna innebär att vägar måste anläggas för installation och underhåll av vindkraftverken. Somliga kallar dessa vägar grova och menar att de innebär skövling medan andra inte håller med och också ser fördelar för turism, jakt, fiske, skogsbruk, bär- och svampplockning.

Var kommer vägarna att gå? De kommer att bli färre eftersom antalet projektområden efter samråd minskades från tre till två. Det västliga området är inte längre aktuellt utan det är det östra och södra området som det nu planeras för och som också är utsedda till riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten efter samråd bl.a med Länsstyrelsen i Västerbotten. Se denna karta:

2013-EM-Holmon-Vindbruksomr-1

Vägdragningen enligt det tidigare samrådsförslaget upprättat av Slitevind daterat 2013-12-20 gäller i huvudsak så vitt vi vet och vindkraftverkens slutliga placering kommer att fastställas i samråd med prövningsmyndigheten. Vägarna anläggs med största hänsyn tagen till känsliga områden, se färgmarkeringarna i kartan, som myr- och våtmarker, nyckelbiotoper etc:

20131220-Holmoarna-karta-verksplaceringar

En stor fördel med att utesluta det västliga området är att alla verk nu hamnar öster om byn vilket minskar skuggbildning och ljud eftersom västliga och sydliga vindar inte driver ljud in över byn och östliga vindar är mindre vanliga. Vindrosen från SMHI för Holmögadd visar vindarna under januari och juli månad. Eftersom Holmöarna skuggar Holmögadd från norr kommer de nordliga vindarna att vara något kraftigare och de sydliga något svagare än diagrammen visar:

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Vägbredder

Minsta vägbredd för transport och underhåll av de planerade verken Gamesa 5.0 MW är 4,5 meter. Verken är sektionerade på så sätt att de kan transporteras med samma utrustning och krav på vägarna som för mindre verk Gamesa 2.0 MW.

De nya vägarna skall anpassas väl i naturen utan höga vägbankar. Vid prövningen jämnställs de närmast med normalt förekommande skogsbilvägar.

För den nya sträckningen på östra Holmön kan man välja samma vägbredd 4,5 meter och anlägga mötesplatser för i första hand timmerbilar och skotare. Eller bredda vägen till 5,5 meter.

Vad innebär detta?

Här en bild av Ängesövägen alldeles efter bron:

20140716-Angesovagen-0109

Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?

Nästa väg på listan är Holmövägen norr om Salteriet:

20140716-Holmovagen-0102

Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?

Arealer

I samrådsförslaget anges att ytor för vägar, uppställningsplatser och elnät omfattar 25 ha. Den totala skogsarealen som påverkas är 40 ha. Detta innebär att 15 ha åtgår för korridorer t.ex i vägkurvor. Holmön och Ängesön omfattar vardera ca 2.400 ha. Genom att antalet områden för vindbruk minskats från tre till två kommer ytorna rimligen att bli mindre.

Som jämförelse har Norra Skogsägarna lämnat uppgift på ungefärlig omfattning av de skogsytor som berörs av skogsbruksåtgärder på Holmöarna. Avverkning och gallring sker inte varje år då produktionen är för liten. Vid senaste uttag slutavverkades ca 30 ha (4.700 m3fub) och 45 ha gallrades (1.800 m3fub) vilket motsvarar ungefär 2 års tillväxt. Under vindkraftsparken hela livslängd på ca 30 år kommer alltså 450 ha skog att slutavverkas.

Den skogsareal om ca 40 ha som åtgår för projektet beräknas binda 280 ton CO2/år. Vindkraftsparkens produktion ersätter 180.000 ton CO2/år jämfört med elproduktion med naturgas. Vinsten uppgår alltså till 179.720 ton CO2/år.

Sett i relation till de ytor som berörs av normalt skogsbruk på Holmöarna är de arealer som åtgår för vindkraftsprojektet mycket små. Detta kan inte kallas skövling.

Skogsbruk

Vindkraftsparken planeras inom det som idag kallas områden för produktivt skogsbruk. Inte inom Naturreservatet eller Natura 2000 områden. Detta innebär att en mängd skogsbruksåtgärder normalt utförs som markberedning, plantering, stödplantering, gödsling, gallring och till sist slutavverkning.

Den ökade tillgängligheten innebär ett rationellare skogsbruk med avsevärt mycket mindre körskador i markerna. Som exempel hinner en skotare som samlar ihop avverkat timmer göra 8 varv på fastlandet mot endast 3 varv på Holmöarna beroende på de sämre vägförhållandena.

Skogsdiken som idag är igenkörda av skogsmaskiner kommer också att restaureras när våtmarks- och bäckpassager samanlagt ca nio stycken anläggs. Jämför kartbilden ovan. För våt- och myrmarker innebär detta snarare ett bättre skydd än idag.

Jakt, bär- och svampplockning

Jakt inom området kommer att kunna bedrivas som tidigare. Inga inhängnader eller liknande kommer att behövas. Åter är den ökade tillgängligheten till fördel t.ex när det gäller hemtransport av fällda djur.

Elgportraet_han_Alces_alces

Men hur kommer själva jakten att påverkas? Ibland hörs oro i denna fråga. Ett axplock kommentarer från jaktbloggar antyder dock att jakten inte försämras. Det här materialet av Leif Häggstrom ingår i ett projekt i Vindval i samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket: [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]

Att få bättre tillgång till Holmöns och Ängesöns rika bär- och svampmarker har varit ett starkt önskemål från Holmöborna. De nya vägarna kommer att underlätta detta.

Turism och friluftsliv

Den ökade åtkomligheten till Holmöns östliga och Ängesöns norra delar som de nya vägarna innebär är en stor fördel för turism och friluftsliv. Enbart möjligheten att kunna ta sig runt i en slinga på öarna istället för att som idag cykla tur och retur samma väg skall inte underskattas. Eller möjligheten för rörelsehindrade att se mer av Holmöarnas natur. Och det finns många vackra platser väl värda att besöka längs de nya vägarna. Vid Svärtesbredden på östra Holmön planeras en mindre väg ner mot havet. En turistsatsning här med brygga och kanotuthyrning skulle vara ett fint utflyktsmål.

Men denna väg tjänar också ett annat och kanhända viktigare syfte. I takt med att Gäddbäck och kanalen mellan Holmön och Ängesön alltmer grundas upp behövs på sikt möjlighet till en småbåtshamn så att man fortfarande på ett enkelt vis kan nå de östra delarna av öarna för fiske och friluftsliv. Utformningen av denna måste ske i samråd med Länsstyrelsen eftersom området ligger inom Natura 2000 området.

Vägarna ovan fotograferades den 16 juli 2014 mitt på dagen. Avsikten var inte att fånga dem utan turister men eftersom inga var synliga under de timmar fotograferingen skedde blev det ändå så.

Från Öland och Gotland finns också erfarenheter som visar att turismen inte missgynnas av vindkraften. Snarare finns möjligheter att anordna särskild vindkraftsturism som lockar besökare runt om i landet.

Läs mer om turism och vindkraft på Öland och Gotland.

Frågeställningar

Vägarna planeras även över marker där markägarna inte tecknat avtal med Slitevind. Överenskommelser måste träffas med dessa i de fall de inte accepterar vägsträckningen. Våtmarker är särskilt känsliga för ingrepp och vägar med passager i dessa områden måste bevakas noga, vilket naturligtvis också görs av prövningsmyndigheten. Vägarna måste också ha lämplig, ej för grov ytbeläggning som passar för cykel.

Påståendet om att vindkraftsparken innebär skövling och grova vägar kan vi nu avfärda en gång för alla.

Men även om det så här långt ser positivt ut vad gäller vägarna är det viktigt, särskilt vid kommande samrådsförhandlingar när reviderade förslag presenteras, att fortsatt noga bevaka Holmöns intressen i denna fråga!

Sven Nordblad
Björn Olsén

EKO-grisar, BIO-gas och SOL-energi

När vi diskuterar Holmöns framtidsmöjligheter nämns ibland EKO-jordbruk och BIO-gas och SOL-energi som lovande förslag. Men hur ser framtiden på Holmön egentligen ut för dessa planer?

VK rapporterade nyligen att Umeå Kommuns sista grisbonde slagit igen.

Grisbonden Erik Bäckström, i Stöcke, välkomnar intresset men konstaterar att det kommer för sent. Han är den ende grisbonden i Umeå kommun. I januari skickade han sina sista grisar på slakt. Slakteriet vill inte skriva på nya avtal och därmed kan han inte satsa på att köpa in nya grisar. Han renoverade sitt stall för sex år sedan. Installerade golvvärme och målade om. Av den satsningen återstår endast lån.

– Jag skulle kunna ha 400 grisar här, säger Erik Bäckström som nu inte har en enda.

– För oss är antibiotika ett utskrivet läkemedel. Där (Danmark) får grisarna antibiotika i fodret. Det blir som att vi skulle äta antibiotika till frukost, lunch och middag. Men de har haft konsumenterna med sig. Konsumenterna har köpt köttet, säger Erik Bäckström som har liten förhoppning om att grisföretag på nytt kan bli lönsamma.

Artikel i VK

En rustad ladugård med plats för 400 grisar är inte längre lönsam. Erik berättar när jag talade med honom att slaktpriserna är för låga och omkostnaderna för höga. Eriks grisar bodde fint, bara två per box och matades inte med antibiotika som utländska importgrisar ofta gör. Köttet klassificerades som ”Närproducerat svenskt” och borde rimligen haft en god och lönsam marknad. Men icke.

Erik var den sista av kommunens grisbönder som tvingades ge upp. VK har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för näringen. År 2011 fanns i hela Västerbottens Län bara 12 grisbönder kvar, år 1996 var antalet 142

Artikel i VK

Lönsamhetskalkyl för uppfödning av EKO-grisar

Hur ser den ekonomiska kalkylen ut för uppfödning av EKO-grisar. Svenska Pig har utrett detta och ett kalkylblad för EKO-kravcertifierad produktion visas här:

EKO-gris-Krav-kalkyl

För Holmöns del är detta inte goda nyheter. Exemplet avser en kalkyl för 65 årssuggor med 20 kultingar per år. Tyvärr krävs då 140 ha åkermark för foderproduktion vilket är det dubbla mot vad Holmöns samtliga åkrar kan erbjuda.

Förlusten (TB3) per sugga och år uppgår till 532 kr eller sammanlagt ca 30.000 kr. Och detta alltså på en djurbesättning dubbelt så stor som den Holmön maximalt skulle kunna föda. Då bortser vi ifrån att markerna på Holmön är magra och skulle behöva omfattande kultivering för att tillnärmelsevis kunna producera foder i tillräcklig mängd. Lägg sedan till detta de svåra transportförhållandena som ytterligare fördyrar produktion på Holmön.

BIO-gasenergi

Det har också framförts tankar om att producera el via BIO-gas. Råvara för detta skulle kunna vara flytgödsel från det nämnda EKO-jordbruket med EKO-grisar. Till och med som ett alternativ till el från vindkraft.

Låt oss titta på kalkylen.

LRF och Västra Götalandsregionen har gjort ett faktablad kallat El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket:

Broschyr gårdsbaserad biogas

Broschyr_gardsbaserad_biogas_3

Broschyr_gardsbaserad_biogas_6

Broschyr_gardsbaserad_biogas-5

En svinuppfödning med ca 1.300 grisar ger blygsamma 84.000 kWh el per år. Detta är optimistiskt i överkant för Holmöns del och motsvarar lika mycket el som ett enda 5 MW vindkraftverk producerar på 48 timmar vid en kapacitetsfaktor av 35%. Vindkraftverk är mycket effektiva elproducenter!
____________________

SOL-energi

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men framförs ibland som ett alternativ till vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.

Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % hela 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.

En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.

En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
____________________

Som var och en nu förstår finns det inga möjligheter att driva ett EKO-jordbruk med KRAV-grisproduktion och en BIO-gas anläggning för elproduktion med lönsamhet på Holmön.

Jordbruk, även ekologiskt sådant, är en verksamhet som har mycket svårt att nå lönsamhet. Allt annat är önsketänkande. Och att hela tiden ropa på bidrag från EU, Umeå Kommun eller Länsstyrelsen är i längden ohållbart. Politikerna tröttnar. Vi måste visa att Holmön kan stå på egna ben.

Med vindbruk på Holmön och 0,5-1 miljon kronor i bygdepeng ändras förutsättningarna radikalt. Genom bidrag kan summan sedan växlas upp till det dubbla.

Information från Jordbruksverket

Nu finns plötsligt medel för att trygga t.ex ett jordbruk som skulle hjälpa till att hålla markerna öppna och skapa de arbeten som tillsammans med de som vindkraften ger, innebär en framtid för Holmön med bofasta året runt och en tryggad färjeförbindelse och affär.

Men sannolikt är det bättre att som Hushållningssällskapet rekommenderar satsa på Herrefordboskap för att hålla markerna öppna istället för grisproduktion som i den skalan vi nu diskuterar inte är optimalt för Holmön av olika anledningar.

Att Peter och Susanne föder upp hushållsgrisar i litet antal är en annan femma. Men minns att bägge arbetar utanför hemmet för försörjningen dessutom, så detta kanske mest kan betraktas som en hobbyverksamhet, om än en mycket trevlig sådan!

Vi måste nu arbeta gemensamt för Holmöns framtid men förslagsvis överlåta grisproduktionen till Erik Bäckström som har 400 lediga stallplatser just nu!

Sven Nordblad

Holmövind

I juli publicerade Gunnar Fredriksson en artikel i VK. Denna var ett svar på de tidigare artiklarna av Thorbjörn Lindberg som visas på annan plats på vår sida. Gunnar menar sammanfattningsvis att Slitevinds satsning på vindkraft på Holmöarna inte är till nytta för ön och han kritiserar även starkt Naturvårdsverkets agerande när naturreservatet bildades.

Men det kanske mest uppseendeväckande i artikeln var ändå nylanseringen av vindkraftbolaget Holmövind. Som också fick stöd i en insändarkommentar. Sedan Holmövind beslöt att släcka ner sin hemsida Holmövind så har man allmänt trott att projektet var dött och begravet. Bild från gamla hemsidan med verksplaceringar sedda från Berguddens fyr:

Holmovinds verk sedda från Bergudden

Men projektet pågår och bolaget är aktivt enligt artikelförfattaren och bolagsregistret. Här ett citat ur Gunnars artikel:

Ännu fungerar bolaget ”Holmövind” och skulle man välja mellan pest och kolera förefaller ”Holmövind-alternativet” klokast, eftersom de skattar i kommunen och har byamässiga intressen, bättre placeringar för snurrorna och dessutom gynnar samfälligheten på ön.

För att bevaka Holmöns intressen i vindkraftsfrågor finns en markägargrupp utsedd av Holmöns byamän. Sammankallande i gruppen är Sven Karlsson, väl insatt i förhandlingarna genom åren med de båda bolagen Holmövind och Slitevind. Han kommenterade så här i VK:

Bäste Gunnar,

Du gör en liknelse mellan pest och kolera när Du beskriver Holmövinds- och Slitevinds planer om vindkraft på Holmöarna. Holmövind hade i sina första planer redovisat två kraftverk invid Lillhälluddens strand. Ett mindre där nuvarande SMHI:s väderstation är belägen och ett större invid kumlet på norra hällspetsen. Ett verk strax öst om Kyrkan samt ett på Kammen. Utöver detta fanns reserverad yta där nuvarande affären är belägen samt det mesta av nuvarande parkeringsplats som upplagsområden.

I deras kontraktförslag (upphävt) med byamännen var det tveksamt om något arrende skulle utgå till samfälligheten för allt detta. När Slitevind presenterade sin lösning med ett solidariskt arrendekontrakt med bygdemedel ansåg de flesta markägare att denna lösning skulle accepteras. Vi behövde vid den tidpunkten och även i dag den hjälp vi kunde/kan få för att vårda och bevara Holmöns bys vitala värden, som leder till en god utveckling. Men inte sälja sin själ och medge byggnationer på olämpliga platser, där man möttes av verk redan i inseglingsrännan i Byviken eller verk som skulle störa byns centrala och norra delar samt Kyrkogården.

Att det skulle bli ett paradis har det aldrig varit tal om. Det får självklart var och en avgöra, men byn är för mig ett paradis, som är värt att skydda och bevara, som kan möjliggöras med hjälp av bl.a. vindkraft. En uppfattning som jag hoppas även Du och många fler även med djupa rötter delar. Vindkraften jagar inte bort besökande, det har bevisats på många platser i landet, utan tvärt om.

Jag delar helt din uppfattning om att fler entreprenörer borde etablera sig på ön, för att göra byn mer levande, men vilka är då dessa som har resurser och riskvilligt kapital. Vi får ena oss och göra avkall inom vissa områden om byn skall räddas.

Bäste Gunnar och alla andra,

Sänder en fortsättning till min föregående kommentar om dagsläget: Holmövind hade som mest kanske plats för ett 10-tal verk på den mark de förfogade över, enligt samma ekonomiska koncept, som från början. Foton över deras senaste planer fanns tills helt nyligen på garagedörr i Norrfjärden.

Holmövinds utställning i Byviken

Eftersom de troligen i dag inte har så mycket byggbar yta ligger projektet i träda, men anledningen får de självklart svara på. De har ändå byggbar yta på Kammen och på andra platser och inget hindrar dem från att fullfölja med en ansökan, även med ytterligare mark de kan skaffa.

Slitevind hade som mest redovisat ett 60-tal verk, som nu är nedbantat efter samråd till ett 20-tal verk efter samtal, diskussioner, förhandlingar etc (som ej redovisas), på platser inom nu godkända vindbruksområden. Se denna bild – dock uteslöts Västerön:

Vindbruksområden

Dessa planeringssamtal pågår allt efter behov för byns bästa. Vi markägare har sagt kollektivt ja vid två sammanträden innan arrendeavtalet godkändes. Allt har skett i demokratisk ordning med juridiskt biträde och ingen har känt sig lurad. Att några inte gick med måste accepteras.

Men jag förstår inte din liknelse Gunnar, med pest och kolera det är ingen sjukdom som vi försöker bota, där den ena går att bekämpa med vatten. Det handlar om att utveckla Holmön i tiden och för framtiden. Mer fakta och information finns att läsa under sidan www.holmon.info, som kommer att uppgraderas efter behov.
_____________

Klicka på Read more för fler kommentarer …

Read more

Holmöns framtida utveckling

Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag. Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år? Det skriver Thorbjörn Lindberg.

I min debattarikel av den 2/7, ”Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö”, försökte undertecknad peka på vikten av att vi alla enas om att stödja alla typer av seriösa företag som vill satsa på Holmön.Min vädjan har tydligen klingat ohörd i vissa kretsar om jag får tro de 274 synpunkter som kommenterat artikeln till dagens dato.

Sedan 2002 har jag bearbetat myndigheter, både regionala och nationella, med vederhäftiga/professionella synpunkter om transporterna till och från Holmön. Arbetet har öppet redovisats för allmänheten under dessa år, tyvärr har det inte lett fram till en färja som klarar alla kriterier vilka ett levande samhälle bör kunna kräva. Regionalt pekar man på varandra när det gäller att satsa på Holmön (Region Västerbotten/Umeå kommun/ Länsstyrelsen och Landstinget).

Börjar man nämna ordet transporter till och från ön pekar alla med hela armen på Trafikverket, som i sin tur åberopar Holmöns befolkningsutveckling, som de anser omöjliggöra en utökad satsning på Holmöns färjeservice till den nivå vi önskar. Där står vi nu! Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag.

Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år?

Vad jag kan se på kommentarerna till min tidigare artikel framkommer inte några fungerande förslag på satsningar. De förslag man framför kräver hela tiden att ”man” eller ”någon” skall utföra uppgiften, men förslagen på bioodlingar och dylikt ryms på ön oavsett andra satsningar.

Men andra storskaliga satsningar behövs, för närvarande läs ”vindkraft”, där även andra större satsningar välkomnas.

Får vindkraften möjlighet att bygga en park på ön, kan man under planeringsfasen lägga in en utvecklingsmöjlighet för ön även efter vindbyggnationen. Där arbetsvägar läggs så att besöksnäringen ges maximal tillgänglighet till öns sevärdheter. Våtmark anläggs.

20140724-182136-pic-677461610

Arbetarbostäderna byggs på attraktiva områden till mycket hög standard som lätt kan omvandlas till turistbostäder.

Umeå kommun/region Västerbotten kan här bli medfinansiärer. När nya elkablar dras över Kvarken kommer man samtidigt att kunna få efterlängtad fiber ut till ön. Den nya lämpliga färjan kommer då att kunna beställas.

Vi vill öppna skolan, ålderdomshemmet samt låta affär och annan samhällservice leva vidare, detta kommer bara att vara möjligt med ett större antal människor boende på ön.

Välkomna företagssatsningen!

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en ny debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö

Ingen av nuvarande verksamheter på Holmön möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. En modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder är nödvändig. Fler engagerade företag behövs. Det företag som vill bygga vindkraft bör få göra detta. Detta kan tillföra byn stora belopp årligen. Utveckling innebär förändring. Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten som i dag till stor del är boende på Holmön. Han är också tidigare ledchef på färjeleden till Holmön.

Den 21 april 2014 hade bybor, fritidsboende och andra intresserade inbjudits till ett möte i Holmöns Gamla prästgård. Syftet med mötet var att mångsidigt belysa hur vi gemensamt kan finna utvecklingsvägar, så att Holmöns samhälle kan överleva och växa.

Tyvärr utföll mötet inte som många av oss hade hoppats. En mindre gruppering använde mötet för att ensidigt och aggressivt argumentera mot vindkraft. De goda framtidsförslagen fick inte det utrymme som flertalet önskade. Hur vill vi att framtiden ska te sig? Framtiden är redan här, vi måste nu omgående skapa grunden för kommande generationer att njuta av denna mycket speciella miljö.

Utan fast boende Holmöbor finns ingen färja i framtiden, ej heller en året runt öppen butik. Under senare årtionden har man på Holmön, genom bidrag, skapat företag, bland annat snickeri och fiskodling. Dessa och andra försök har tyvärr inte lyckats överleva mer än kortare tidsrymder. Affären, vandrarhemmen och restaurangen får i huvudsak sin intäkt under två månader på sommaren, vilket inte heller fungerar på sikt.

Ingen av nuvarande verksamheter möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. Vissa förslag finns att återuppliva basnäringarna, jordbruk och fiske, vilket i stort sett är omöjligt både av ekonomiska och praktiska skäl. Fiske kan i dag inte bedrivas kommersiellt. Biogasanläggning ger ej heller någon ekonomi eller inflyttning. Både jordbruk- och fiske är näringar som i hela världen har stora lönsamhets/miljö problem.

EU:s jordbruksstöd är under omarbetning, vilket kan innebära reducerat stöd framgent. Turistsatsningar har en möjlig framtid på Holmön, den förutsätter framför allt bättre transporter, aktiviteter samt bra boende. Holmöns kultur har en given plats i framtidsperspektivet. En skärgårdssatsning från Umeå kommun är viktig, för att Umeås ökande befolkning skall få möjlighet att besöka Sveriges soligaste ö.

Eftersom Holmöns befolkning i dag är liten till antalet med hög medelålder måste en inflyttning komma till stånd. Det kan ske med en kombination av två saker, där det första är en modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder – efter en kundanpassad turlista.

20120711-Holmon-Transportfragan

Det andra som behövs är verksamheter på ön som kan utveckla samhället och samtidigt ge byn intäkter. Vi behöver fler engagerade företag.

För närvarande finns det bara ett stort företag som under flera år satsat stora belopp för att etablera verksamhet på Holmön. Om detta företag får tillstånd att bygga vindkraft, planerar de att investera i vägar, bygga hus och investera i samhället på ett utvecklande sätt. Ett företag som tillverkar miljömässig el och kan tillföra byn stora belopp årligen.

Läget är nu akut för Holmöns överlevnad. Holmöns boende, markägare, fritidsfolk och andra besökare måste här göra gemensam sak och enas om att Holmöns samhälle skall fortleva som ett året runt bebott samhälle. Det gör vi genom att på alla nivåer stödja företag som vill satsa på vår ö.

Holmöns invånare har i alla tider varit vana att klara sig själva, det vill vi även i framtiden genom att samarbeta med vindkraftföretaget och stödja andra företagssatsningar på ön. Målsättningen är då att även staten/kommunen inkluderar Holmön i den pågående samhällsutvecklingen som fortgår i resten av landet.

Holmöborna har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till bevarandet av Holmöarnas unika miljö genom att ge Naturvårdsverket möjlighet att skapa Sveriges största skärgårdsreservat. Genom ett klokt samarbete mellan alla inblandade kan vi skapa möjlighet att satsa på vindkraft och samtidigt ta tillvara vår unika miljö. Utveckling innebär förändring.

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en vild debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Vindkraft tjänar Holmöarnas intressen

Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen. Debatten om vindkraft på Holmöarna måste hållas konstruktiv, debattörerna ska inte förespegla större mandat än vad man faktiskt har.

Vi som är verksamma och har förtroenderoller på Holmön vill ha en saklig debatt om vindkraften.

Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen.

Strukturomvandlingen har gjort att Holmöarna inte längre har tillräckligt näringsliv och att avkastningen på jordbruksfastigheterna i dag är låg. Sjöfartsverket, Försvaret, Kustbevakningen och sjöräddningsposteringen har av olika skäl rationaliserats bort.

Därmed har byns befolkningsunderlag minskat avsevärt som påverkar byns överlevnad. Det är viktigt för Holmöarnas framtid att det finns arbetstillfällen, vilket kan uppnås till viss del genom klimatvänlig vindkraftsproduktion. Våra förfäder kände också till denna viktiga energikälla och hade som mest sju väderkvarnar på Holmön. Denna kvarn från Holmön står nu på Gammlia:

Holmokvarn-pa-Gammlia

Holmöarnas kultur- och naturvärden är viktiga. Slitevind har gjort ambitiösa, omfattande och kunskapshöjande utredningar för att klarlägga och beakta dessa värden.

De ambitiösa fågelutredningarna gör det möjligt att parera eventuella störningar för fågellivet.

Kulturmiljöstudierna visar stora värden och att det samtidigt är angeläget att Holmöarnas markägare kan ha intäkter, som möjliggör att hålla det viktiga byggnadsbeståndet och kulturlandskapet i bra skick samt att samfällda vägar, diken och övriga anläggningar för byn kan skötas och underhållas väl. Slitevind har utlovat bygdemedel som stöd till föreningslivet på ön.

Vindkraft skapar arbetstillfällen både under byggtiden och under drifttiden. Tanken är att driftpersonalen skall bo på Holmön. Detta för att på ett smidigt sätt kunna klara både planerat och oförutsett underhåll. Holmön får härigenom flera arbetstillfällen, serviceunderlaget på byn blir bättre och framtidstron stärks.

Det vägnät som avses byggas för vindkraftens behov bedömer vi betydelsefullt för vårt skogsbruk, både ekonomiskt och för att nedbringa markskador. Vidare får vi på Holmön och öns besökare bättre tillgång till bär- och svampmarker och till naturreservatet på Holmöns östsida, som i dag är mycket svårtillgängligt.

Sammantaget uppskattar vi Slitevinds ambitioner och stöttar dessa. Utifrån resonemang och god sammanhållning vi haft ute på Holmön vill vi nu under samrådstiden väcka en tanke att koncentrera verken till riksintresseområden för vindkraft, det vill säga det norra och det södra området och att härigenom kunna avvara det västra området på Holmön. Detta bedömer vi vara möjligt med bibehållande av i stort sett samma antal verk och samma effekt. Fördelarna är att både utblickarna från byn och natur- och kulturvärden påverkas mindre.

Vi är angelägna att debatten om vindkraft på Holmöarna hålls konstruktiv och att debattörerna inte skall förespegla större mandat än vad man har.

Lars Janzen, ordförande för Holmöns samfällighetsförening
Elise Tegström, markägare
Sven Karlsson byaman, utsedd sammankallande för markägargruppen för vindkraft
Walter Holmberg, företräder markägargruppen
Olle Nygren, markägare och arbetspendlare, boende på Holmön
Inge Holmgren, markägare
Bengt Krisandersson, markägare

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i januari 2014

Betong och Bisfenol A

Parhästarna C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist båda närstående FSL försöker nu som inhoppare utan närmare kännedom om Holmöarna hjälpa Friavindar i deras kampanj mot  vindkraft.

Nu senast i inlägg 2014-06-29 och 2014-06-15 menar de att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan.

Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar.

Man påstår också att Holmöarna skulle förstöras totalt av blotta mängden betong och armeringsjärn. Siffran 31.600 m3 för 23 verk motsvarande 80.500 ton nämns av C-E Simonsbacka. Det låter kanske mycket men vad innebär det egentligen om siffran stämmer – t.ex är verk som förankras direkt i berg inräknade. Totalvolymen motsvarar då en kub med blott 31,5 meters sida.

Sedan är Holmön ett dåligt valt exempel just när det gäller betong eftersom det finns stora mängder av den varan bland annat efter militärens tidigare omfattande rustningar på den ”jungfruliga” ögruppen.

Eller kanske Bergudden är parhästarnas nästa mål. Där finns kvarlämnade ledningscentraler, betongstigar längs fyren och en hamn – av betong. Menar de att detta också är en tickande miljöbomb? Eller våra dricksvattenbrunnar som är fodrade med – betongringar.

Lika populärt som osakligt är det också att hävda att när vindkraftverken ska skrotas så kommer ”sågspån” från vingkapning att förorena marken med Bisfenol A. För det första kan man undra varför sågspånet alls lämnas kvar men framför allt vilka mängder Bisfenol det kan innehålla. Av deras inlägg och kommentarer kan man nämligen få uppfattningen att vingarna består av stora mängder Bisfenol.

Men icke. Och det är faktiskt Dag Blomqvist som själv publicerat sanningen men kanske utan att inse detta. Restmängden Bisfenol i en vinge är enligt Kemikalieinspektionen nämligen mycket liten eller ca 1 ppm dvs en miljondel. Det betyder att vingarna till ett verk sammanlagt innehåller kanske 60 gram Bisfenol eller lika mycket som i en tub härdare för epoxylim för hobbybruk. Och att den frisatta mängden Bisfenol sedan är långt, långt mindre.

20130215-EG-Kemi-Bisfenol-A

En kontrollfråga från mig till Kemikalieinspektionen bekräftar att antagandet om att den totala mängden BPA i en vinge uppgår till ca 20 gram verkligen stämmer:

20140627-KEMI-EG-Svar-om BPA

Man visar också att man inte förstått vindkraftens ekonomiska fundamenta genom att hävda att vindkraftverken troligen kommer att gå i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.

Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att banken övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi genom att kostnaderna för drift och undehåll ligger på ca 15 öre/kWh och att de rörliga kostnaderna är lägst av alla kraftslag.

Här ett diagram från Energimarknadsinspektionen:

diagram_prissattning_el

Åter kan vi konstatera att vilka osakligheter som helst verkar vara tillåtna i kampanjen mot vindkraften!

Men jag vill också skicka en särskild hälsning till signaturen Oskarsson som oroar sig för att det blåser för lite. Här på Holmön tvingades man åter ställa in den så kallade Postrodden därför att det blåste – för mycket!

Sven Nordblad
______________

Mer fakta om Bisfenol A

Alla torde vid detta laget ha förstått att endast mikroskopiska halter av ämnet BPA avges från den epoxiplast som vindkraftverkens vingar innehåller. Halten BPA i vingarna uppgår till storleksordningen 1 ppm dvs mindre än 60 gram eller lika mycket som i en vanlig limtub för hobbybruk. Halten BPA i en vinge är tom lägre än maximal halt i konserver. Enligt EU-direktiv är det tillåtet med en urlakning av 3 mg BPA/kg föda [European Commission, 2000a]. Till och med signaturen Dag Blomqvist medger numera detta när han betecknar avgiven mängd BPA som ”liten”.

Exponeringen av BPA sker istället fr.a via livsmedel och termopapper.

Men det är nu meningarna går isär. Dag Blomqvist accepterar inte att BPA är aerobt lättnedbrytbart i jord och hävdar också att BPA bioackumuleras dvs lagras i kroppen:

Hur ska ni kunna sanera bort den bisfenol A som under 30 års tid spridits runt omkring i naturen, och som lagrats upp i fåglar, fiskar och andra djur samt i människor som får sin fortplantningsförmåga förstörd?

Men BPA bryts ner i jord enligt den sammanställning som NV gjort:

Enligt Fent et al, 2003, upplöses BPA snabbt i jord med en halveringstid på <3 dagar och att BPA:s potential att kontaminera grundvatten är låg.

Cousins et al, 2002, har i sina studier påvisat halveringstider av BPA i jord och ytvatten på <1 vecka vid aerob biologisk nedbrytning. Troligen sker den aeroba nedbrytningen lika fort i ytsediment.

Det mest problematiska med Dag Blomqvists påstående om att BPA lagras i kroppen är naturligtvis den rädsla och oro för en livslång påverkan detta skulle innebära. Som inget har med vindkraftverk 1 km ute i skogen att göra utan beror på det intag av BPA vi får t.ex genom livsmedel och termopapper. Livsmedelsverkets utredning om intag av BPA från källor för barn och källor för vuxna.

Lyckligtvis stämmer Dags påstående inte utan BPA avlägsnas ur kroppen. De mängder man uppmäter beror på den kontinuerliga tillförseln av BPA och inte på upplagring. Man kan alltså genom sin livsföring påverka den mängd BPA man utsätts för. De stora livsmedelskedjorna har också infört termokvitton som inte innehåller BPA och nappflaskor får heller inte innehålla BPA.

BPA metaboliseras huvudsakligen genom glucuronid konjugation, där BPA omvandlas till en mer vattenlöslig sammansättning [European Commission, 2003]. Detta är viktigt för detoxifieringen av BPA då ämnet elimineras fort, primärt via avföringen [Shaw och Chadwick, 1998].

Man brukar tala om biokoncentrationsfaktor (BCF) som anger ett ämnes förmåga att upplagras. Ett värde över 2.000 anger att upplagring sker.

I prover på fisk som fått vistas ett antal dagar i vatten med känd halt av BPA har faktorn uppmätts till låga värden som visar att BPA inte upplagras.

BCF bestämdes för karp Cyprinus carpio vilka blivit exponerade av BPA-koncentrationer på 150 μg/l och 15 μg/l under sex veckor. Vid exponeringen av 150 μg/l uppmättes en BCF på 5,1-13,3 och vid exponeringen av 15 μg/l uppmättes BCF på <20-67,7 [European Commission, 2003].

Regnbågsforell exponerades av BPA med en koncentration av 100 μg/l varefter nivåerna av BPA uppmättes i blodplasma, lever och muskelvävnader. Nivåerna i blodplasman nådde ett maximum under de första tolv timmarna av exponeringen och leverns och muskelvävnadernas maxvärden nåddes efter 24 respektive 48 timmar. BCF för alla tre proverna låg mellan 3,5-5,5 [European Commission, 2003].

Livsmedelsverkets uppfattning är att vi trots sänkta gränsvärden för BPA ändå ligger under tolerabelt intag, se pressmeddelande.

BPA är ett ämne som man ska behandla med respekt. Men det gäller att vara rädd för rätt saker och inte använda BPA som ett argument emot vindkraft. Vad blir annars nästa steg – att förbjuda alla plastbåtar i Byviken?

Källa: NV Diarienr. 721-1173-03Mm
______________

Konsensus

Konsensus-1

Klicka för större bild.

Fyra saker att enas kring

GB-P1060166

Det finns omständigheter som vindkraftsförespråkare och motståndare bör kunna ena sig kring:

Utan en fungerande åretrunt-trafik är det omöjligt att bo på Holmön. Likaså att fler sysselsättningstillfällen skapas med en vindkraftpark än utan en. Den dag Holmötrafikens framtid ska avgöras kommer vindkraftparken att vara en stark tyngd i vågskålen.

Det skriver Göran Burén, författare och Holmöbo.

Några saker kan vi vara överens om, vare sig vi är för eller mot vindkraft på Holmön.

För det första – utan en fungerande åretrunt-trafik är det omöjligt att bo på Holmön.

För det andra – det finns en kritisk gräns, när staten inte längre finner det motiverat att driva någon trafik till Holmön.

Vi börjar med det första. En omfattande kulturförstöring väntar den dagen då Färjerederiet får tillåtelse från statsmakterna att lägga ner Holmötrafiken. En femhundraårig ökultur går i graven.

Om detta är en stor tragedi eller inte kan man ju ha delade meningar om. Jag har tänkt att bo här så länge jag lever och det skulle vara mycket smärtsamt att tvingas ge upp den tanken. För att slippa det är jag beredd att acceptera en hel del förändring på ön. I den mån kraftverken kommer att höras, får jag väl tänka, att det priset betalar jag gärna för att få ha min bostad på denna fantastiska ö.

På sommaren kommer vi säkerligen att kunna ta oss hit, men Holmön som sommarö är inte den ö vi känner och älskar i dag. Det speciella med Holmön är ju inte den så kallade orörda naturen, för någon sådan finns knappt, utan att här lever (ännu så länge) en fungerande åretruntkultur.

Här finns barnfamiljer, här finns affär, här finns djur som betar och håller markerna öppna, här finns äldreboende (för tillfället i malpåse), här fanns bara till för några år sedan en skola och den kan givetvis öppnas igen om utvecklingen vänder.

Hur nära är vi då den kritiska gränsen? Ingen ansvarig vill säga något om det, men tecken är illavarslande.

I våras hölls ett stort samråd och vi fick beskedet att efter sommaren skulle man börja projektera den nya färjan. Det blev inget av det och det kanske heller aldrig var tänkt att bli något. Man förhalar, man hittar på kostsamma provisorier i stället för att göra en långsiktig investering. Varför? I hopp om att få lägga ner linjen?

Det finns ungefär 40-50 bofasta på ön i dag. Antalet sjunker stadigt. För tio år sedan var det 90. Om några år finns inte längre några barn som måste skjutsas till skolan och samhället har inte längre laglig skyldighet att upprätthålla trafiken. Vad händer då?

Nu har Rederiet köpt in en färja, inte precis ny. Inköpspriset är 6,5 miljoner. Kanske kommer den aldrig till Byviken, för skepparna har dömt ut den och färjeledschefen sagt sig inte kunna ta ansvar för den.

Det är svårt att förklara Färjerederiets manövrar på annat sätt än att de går och väntar på att slippa Holmötrafiken. Man köper en billig färja för att inte binda upp en massa pengar.

Med en vindkraftpark på ön blir bilden en annan. Då kommer det att finnas ett starkt samhällsintresse att ha kvar åretrunttrafiken. Kraftverken ska servas och repareras, folk och fordon måste kunna ta sig över Kvarken.

Det är en tredje sak, som vi borde kunna vara överens om.

Exakt hur många som blir sysselsatta vet vi inte i dag, men det rör sig om flera årsarbeten. Om de kommer att bo på ön eller på landsidan vet vi inte heller, men var de än är mantalsskrivna måste de ha en säker förbindelse till och från fastlandet. Alternativet helikopter, som pratas om ibland, är alldeles för opålitligt.

Att vindkraftparken kommer att vara en stark tyngd i vågskålen den dagen när Holmötrafikens framtid ska avgöras, det är en fjärde sak, vi borde kunna enas om.

Göran Burén

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i mars 2014

Om sidan

Välkomna till ”Holmöns framtid”

Det blåser på Holmön. Inte bara bokstavligt utan även bildligt. Detta är något som hotar att splittra den samfällighet vi alla känt för ”vår ö” och för varandra. Tonläget har stundom skruvats upp till en sådan nivå att det för många känts obehagligt. Det är något som måste kvävas i sin linda. Vi har haft nog av interna konflikter som hotat att slita Holmön mitt itu.

Åsikterna är många om vilken väg vi måste gå in i framtiden för att Holmön skall fortsätta som en livskraftig ö med färja och en fungerande infrastruktur. För de flesta av oss är det oacceptabelt att Holmön sakta men säkert tappar sin fastboende befolkning för att så småningom bli en sommarö. En förlorad färja, en igenbommad affär som tappat sin funktion som mötespunkt och förlusten av annan infrastruktur skulle vara skadligt för alla men är likväl ett fullt tänkbart scenario som inte ligger långt in i framtiden.

Den här sidan har vi startat för att kunna ge en balanserad information kring olika utvecklingsmöjligheter som finns för Holmön. Vi kommer inte skygga för några ämnen, även om de är kontroversiella. Däremot vill vi inte ha ett öppet kommentarsfält efter de olika inläggen. Det finns bättre sätt att kommunicera en avvikande uppfattning än att lämna öppet för snabba och ibland elaka anonyma inlägg. Vi kan ha olika åsikter kring etablering av vindkraft, kompensationsåtgärder och färjan. Men vi måste respektera varandra. Är det något av det som presenteras här som du inte kan förlika dig med eller är stark motståndare till varför inte kontakta oss direkt för en öppen men vänlig diskussion. Vi kan och får vi ha olika åsikter, men i grund och botten har vi har ett gemensamt:

Holmöns bästa för våra ögon.

Vilka är vi som står bakom sidan? Det framgår av signaturerna under de olika inläggen. Välkommen att kontakta oss på epost holmon.info@gmail.com

Vi börjar med två inlägg:

– Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur (Björn Olsen)

– Är bygdemedel från vindkraft muta (Sven Nordblad)