Archive for 03. Energi

Perpetual Uncertainty, Bildmuseet Umeå

Ken+Julia_Yonetani_Crystal_Palace_2013

”Vad gör ni om någon fyller ett flygplan med sprängmedel och bestämmer sig för att flyga in i en reaktor?”

Det frågade min kärnkraftsskeptiska biologilärare under ett studiebesök på Forsmark i början av 90-talet, efter guidens långa föreläsning om ren och säker energi – med de gulliga sälarna i lagunen som tar tillvara reaktorernas uppvärmda kylvatten som trumfkort. Guiden svarade snipigt att ett så osannolikt scenario inte var något man räknade med. Ett svar som förstås hade varit otänkbart i dag.

Så inleder Sebastian Johans sin recension i DN av Utställningen Perpetual Uncertainty på Bildmuseet i Umeå som pågår till den 14 april.

Tidigare artikel om utställningen.

”Långsam död för 4G kärnkraft”

Som svar på framtidens energiförsörjning pratar kärnkraftsförespråkare ofta om 4G. Dessa reaktorer ska kunna använda gammalt kärnavfall som nytt bränsle och ha högre säkerhet än konventionella reaktorer. Här återges en intressant artikel i ämnet av Jim Green översatt från engelska. Originalartikeln här.

monju-a-20160921

Det misslyckade japanska försöket med 4G illustreras av reaktorn Monju som lades ner nyligen.

Generation 4G fast breeder reaktorer har länge framhållits av kärnkraftsentusiaster skriver Jim Green, redaktör för Nuclear Monitor, men Japans beslut i september 2016 att överge Monju 4G reaktor är ännu en spik i kistan för denna misslyckade teknik. Enligt Green blir 4G reaktorer inte ett huvudspår trots påståenden från kärnkraftslobbyister.

Snabba reaktorer är ”redo att dominera” enligt World Nuclear Association (WNA). Men uppgifter från WNA själva visar att påståendet inte stämmer.

WNA listar åtta 4G reaktorer idag, men en av dem har inte startat sin verksamhet, och en annan (Monju) är misslyckad och har just lagts ner. Låt oss säga att det finns sex 4G reaktorer (en är inte verksam men kanske i framtiden). Här är listan baserad på WNAs tabeller:

1976 – 7 körbara snabba reaktorer
1986 – 11
1996 – 7
2006 – 6
2016 – 6

Naturligtvis finns det alltid en morgondag: WNA listar 13 snabba reaktorprojekt under ”aktiv utveckling” för ”nära till halvtids uppstart”. Men en stor majoritet av dessa 13 projekt – kanske alla – saknar både godkännande och finansiering.

Snabba reaktorer kommer inte att dominera. Land efter land har övergett tekniken. Kärnfysiker Thomas Cochran sammanfattar historien: ”Utvecklingsprogram för 4G reaktorer har misslyckats i:

1) USA, 2) Frankrike, 3) Storbritannien, 4) Tyskland, 5) Japan, 6) Italien, 7) Sovjetunionen / Ryssland ,8) US Navy och 9) den sovjetiska marinen. Programmet i Indien visar inga tecken på framgång och programmet i Kina är bara på ett mycket tidigt stadium i utvecklingen. ”

Japan slösar bort miljarder

Det senaste bakslaget var beslutet av den japanska regeringen vid ett extra regeringssammanträde den 21 september 2016 att överge planerna på att starta om Monju Bridreaktorn.

Monju startade 1994, men stängdes i december 1995 efter en läcka av kylvätskan natrium och bränder. Reaktorn startade inte om förrän i maj 2010 och den stängdes igen tre månader senare efter att en bränslehanteringsmaskin tappades i reaktorn under en revisionsavställning. I november 2012 visade det sig att Japan Atomic Energy Agency hade misslyckats med att genomföra regelbundna inspektioner av nästan 10.000 av totalt 39.000 stycken utrustningsdetaljer på Monju, inklusive säkerhetskritisk utrustning.

I november 2015 förklarade Nuclear Regulation Authority att Japan Atomic Energy Agency ”inte bedöms kunna driva Monju på ett säkert sätt”. Utbildningsminister Hirokazu Matsuno sade den 21 september 2016 att försök att hitta en alternativ operatör misslyckats.

Japan har slösat bort cirka 37 miljarder US$ på Monju (15 miljarder US$) och på Rokkasho (22 miljarder US$) och planerar att fortsätta att kasta goda pengar efter dåliga

Regeringen har redan spenderat 1,2 biljoner yen (12 miljarder US$) på Monju. Regeringen beräknade att det skulle kosta ytterligare 600 miljarder yen (6 miljarder US$) att starta Monju och hålla den i drift i ytterligare 10 år.

Avveckling har också en rejäl prislapp – betydligt mer än för konventionella lättvattenreaktorer. Enligt en uppskattning 2012 av Japan Atomic Energy Agency, kommer avvecklingen av Monju att uppskattningsvis 300 miljarder yen (3 miljarder US$).

Så Japan kommer att ha slösat bort över 15 miljarder US$ på fiaskot Monju. Kanske de ansvariga kommer att hävda att siffran förbleknar till intet jämfört med de uppskattade långsiktiga kostnaderna på cirka 500 miljarder US$ till följd av katastrofen i Fukushima.

Allison MacFarlane, tidigare ordförande för amerikanska Nuclear Regulatory Commission, gjorde nyligen denna sarkastiska bedömning av den snabba reaktorteknologin: ”Detta visar sig vara en mycket kostsam teknik att bygga. Många länder har försökt om och om igen. Vad som verkligen är imponerande är att många regeringar fortsätter att finansiera en bevisligen misslyckad teknik.”

Japan illustrerar tydligt MacFarlane:s påståenden. Trots Monju fiaskot, vill den japanska regeringen fortsätta spelet om 4G reaktorer, antingen genom att starta om Joyo, en experimentell snabb reaktor (stängd sedan 2007 på grund av skador på komponenter i reaktorhärden) eller bedriva gemensam forskning med Frankrike.

Varför skulle Japan fortsätter sitt engagemang i snabba reaktorer? Troligtvis har regeringen inget intresse av snabba reaktorer i sig, men att ge upp skulle göra det svårare att motivera fortsatt arbete med den delvis byggda upparbetningsanläggningen Rokkasho. Att tillhandahålla plutoniumbränsle för snabba reaktorer var ett av de viktigaste skälen för Rokkasho.

Rokkasho har varit en ännu dyrare ”vit elefant” än Monju. Den var schemalagd att stå klar under 1997 men har försenats fler än 20 gånger på grund av tekniska och andra problem, och byggkostnaderna beräknas nu till 2,2 biljoner yen (22 miljarder US$) – tre gånger den ursprungliga uppskattningen.

Japan har slösat cirka US$ 37 miljarder på Monju (15 miljarder US$) och Rokkasho (22 miljarder US$) och planerar att fortsätta att kasta goda pengar efter dåliga. Enligt den Internationella panelen för klyvbara material, förväntas Rokkasho öka elräkningarna för Japans skattebetalare med cirka 100 miljarder US$ under de kommande 40 åren om den används.

Indiens misslyckade program

Indiens 4G program har också varit ett misslyckande. Budgeten för Fast Breeder Test Reactor (FBTR) godkändes 1971, men reaktorn försenades flera gånger och blev inte startklar som planerat 1985. Det dröjde till 1997 innan FBTR började leverera en liten mängd el till nätet. Verksamheten med FBTR har varit behäftad med flera olyckor.

Preliminärt designarbete för en större ”Prototype Bridreaktor” (PFBR) inleddes 1985, utgifterna för reaktorn startade 1987-1988 och den började byggas 2004 – men reaktorn har fortfarande inte startat. Konstruktion har tagit mer än dubbelt så lång tid som förväntat. I juli 2016 meddelade den indiska regeringen ännu en försening, och det finns skepsis om den schemalagda starten i mars 2017 kommer att realiseras. PFBR:s kostnader har ökat med 62%.

Indien har en historia av att göra absurda prognoser för såväl snabba reaktorer som lättvattenreaktorer – och har misslyckas med att uppfylla sina mål tio gånger om.

Indiens Department of Atomic Energy (DAE) har i årtionden planerat byggandet av hundratals snabba reaktorer – till exempel är prognosen enligt ett DAE dokument från 2004 att 262,5 gigawatt (GW) ska komma från 4G reaktorer 2050. Men Indien har en historia av att göra absurda prognoser för både snabba reaktorer och lättvattenreaktorer – och inte uppfylla en bråkdel av dem.

Princetonakademikern MV Ramana skriver: ”Bridreaktorer har alltid använts i DAEs påståenden om att generera stora mängder el. Idag, mer än sex decennier efter att de storslagna planerna för tillväxt först tillkännagavs, är löftena ännu inte uppfyllda. Det senaste tillkännagivandet om förseningen av PFBR är ännu en påminnelse om att bridreaktorer i Indien, liksom på andra håll, måste betraktas som en misslyckad teknik och att det är dags att ge upp dem.”

Rysslands program går i snigelfart

Ryssland program för 4G reaktorer är det enda som kan beskrivas som något annat än ett misslyckande. Men det har inte varit någon succé heller.

Tre snabba reaktorer är i drift i Ryssland – BOR-60 (startade 1969), BN-600 (1980) och BN-800 (2014). Det har förekommit 27 natriumläckor i BN-600 reaktorn, fem av dem i system med radioaktivt natrium och 14 läckor åtföljdes av eldsvåda i natriumet.

Den ryska regeringen publicerade ett dekret i augusti 2016 som beskriver planer på att bygga 11 nya reaktorer under de kommande 14 åren. Av de 11 föreslagna nya reaktorerna, är tre snabba reaktorer: Brest-300 nära Tomsk i Sibirien, och två BN-1200 snabba reaktorer nära Jekaterinburg och Chelyabinsk, nära Uralbergen. Men liksom Indien, har den ryska regeringen en historia av att förutspå en snabb och kraftig expansion av kärnkraft – och misslyckas kapitalt att uppfylla målen.

Det är mycket troligt att den nuvarande ekonomiska krisen, den djupaste i historien sedan Sovjetunionen kollapsade, kommer att skära bort de flesta av de nya reaktorerna

Som Vladimir Slivyak konstaterade nyligen i Nuclear Monitor: ”Medan de ryska planerna ser storslagna ut på papperet, är det osannolikt att detta program kommer att genomföras. Det är mycket troligt att den nuvarande ekonomiska krisen, den djupaste i historien sedan Sovjetunionen kollapsade, kommer att skära bort de flesta av de nya reaktorerna.”

Dekretet i augusti 2016 signalerar visserligen ett nytt intresse för att återuppliva BN-1200 reaktorprojektet, som avbröts på obestämd tid 2014, då Rosatom framhöll behovet av att förbättra bränslet till reaktorn och ifrågasatte kostnadsnyttan av projektet.

År 2014, sade Rosatoms talesman Andrey Timonov att BN-800, som startades 2014, ”måste ge svar på frågor om den ekonomiska lönsamheten för snabba reaktorer eftersom denna teknik för närvarande förlorar i jämförelse med kommersiella VVER enheter.”

Kina går ingenstans med 4G

Den australiensiska kärnkraftslobbyisten Geoff Russell citerar World Nuclear Association (WNA) till stöd för sitt påstående att Kina förväntar sig att snabba reaktorer ”ska dominera marknaden cirka 2030 och att de kommer att massproduceras.”

Har WNA:s papper stöd för påståendet? Inte alls. Kina har en 20 MWe experimentell 4G reaktor, som varit i drift sammanlagt mindre än en månad under 63 månader från starten i juli 2010 till oktober 2015. För varje timme reaktorn var inkopplad under 2015, var den bortkopplad i fem timmar, och tre snabbstopp förekom.

Kina har också planer på att bygga en 600 MWe ”Demonstration Fast Reactor” och sedan en 1.000 MWe kommersiell 4G reaktor. Huruvida dessa reaktorer kommer att byggas är fortsatt osäkert – projekten har inte godkänts – och det skulle vara ett jättesteg från en enda kommersiell 4G reaktor till en flotta av dem.

Enligt WNA, kommer ett beslut om att gå vidare med eller avbryta projektet med en 4G reaktor på 1.000 MWe inte att tas förrän 2020, och om det går vidare, kan konstruktion kanske börja 2028 och driften omkring 2034.

Så Kina kan ha en i kommersiell skala 4G reaktor 2034 – men förmodligen inte – och Russells påstående om att snabba reaktorer kommer att vara ”dominerande på marknaden omkring 2030″ är i högsta grad oseriöst.

Enligt WNA, planerar Kina 40 GW 4G reaktorkapaciteten 2050. En långt mer troligt scenario är att Kina kommer att ha 0 GW 4G reaktorkapaciteten 2050.

Och även om 40 GW målet nåddes, skulle det ändå bara utgöra runt en sjättedel av den totala kärnkraftskapaciteten i Kina 2050 enligt WNA – snabba reaktorer kommer fortfarande inte att ”dominera marknaden”, även om kapaciteten växer 2000-faldigt från 20 MW (experimentreaktorn) till 40 GW.

Vågrörelsereaktor (TWR) och en icke existerande integrerad snabb reaktor (IFR)

Kanske den 4G reaktortyp som kallas TWR och populariserades av Bill Gates är ett framgångskoncept?

Eller kanske inte. Enligt WNA, har China General Nuclear Power och Xiamen University rapporterat om samarbete inom forskning och utveckling, men ministeriet för vetenskap och teknik, China National Nuclear Corporation och State Nuclear Power Technology Company är bägge skeptiska till TWRs reaktorkoncept.

Franska Superphénix var tänkt att bli världens första kommersiella 4G reaktor men i 13 år av sin eländiga tillvaro var ”Energiotillgänglighetsfaktorn” 90,8%. Observera att kärnkraftslobbyister klagar på att vind och sol producerar oregelbundet.

Kanske ”Integrated Fast Reactor” (IFR) som förespråkats av James Hansen kommer att lösa problemen?

Eller kanske inte. De brittiska och amerikanska regeringarna har övervägt att bygga IFRs (särskilt GE Hitachis reaktortyp ”PRISM”) för att oskadliggöra plutonium – men det är nästan säkert att de båda länderna kommer att välja olika metoder för att hantera plutoniumlager.

I södra Australien förenades kärnkraftslobbyister bakom en framstöt för IFRs/PRISM, och de förväntade sig att övertyga den kungliga kärnkraftskommissionen att stödja deras idéer. Men den avvisade fullständigt förslaget och skriver i sin rapport i maj 2016 att avancerade 4G reaktorer är en osannolik teknik och inte lönsamma inom en överskådlig framtid, att utvecklingen av ett sådant förstagångsprojekt skulle innebära en stor kommersiell och teknisk risk; att det inte finns någon licens, inte en kommersiellt beprövad konstruktion och att utveckling skulle kräva betydande kapitalinvesteringar; och att el från sådana reaktorer inte har visat sig vara kostnadseffektiva eller kunna komma att konkurrera med nuvarande lättvattenreaktorer.

Finns det en framtid för 4G reaktorer?

Bara 400 reaktorårs världsomspännande erfarenhet finns av snabba reaktorer. Det är 42 gånger mer erfarenhet med konventionella reaktorer eller 16.850 reaktorår. Och de flesta av de erfarenheter med snabba reaktorer man fått antyder att de innebär mer problem än de är värda.

Bortsett från de länder som nämns ovan, finns det väldigt lite intresse för 4G reaktorteknologi. Tyskland, Storbritannien och USA avbröt sina reaktorprogram för prototyper under 1980- och 1990-talet.

Frankrike överväger att bygga en snabb reaktor (ASTRID) trots landets olyckliga erfarenheter med Phenix och Superphénix reaktorerna. Men ett beslut om huruvida man ska konstruera ASTRID kommer inte kommer att tas förrän 2019/20.

På 1970-talet förutspådde 4G förespråkarna att världen skulle ha tusentals reaktorer detta årtionde. Idag förutspår de kommersialisering omkring 2050

Prestandan hos Superphénix reaktorn var lika dyster som för Monju. Superphénix var tänkt att vara världens första kommersiella 4G reaktor men i 13 år av sin eländiga existens var den sällan igång – dess ”Energiotillgänglighetfaktor” var 90,8% enligt IAEA. Observera att 4G lobbyister klagar på oregelbunden energiproduktion från vind och sol!

En artikel 2010 i Bulletin of the Atomic Scientists sammanfattade det världsomspännande misslyckandet med 4G reaktorteknologin: ”Efter sex decennier och utgifter motsvarande ca 100 miljarder dollar, är löftet om 4G-reaktorer i stort sett ouppfyllda. … Drömmen om 4G är inte död, men den har flyttat sig långt in i framtiden. På 1970-talet förutspådde 4G-förespråkare att världen skulle ha tusentals 4G-reaktorer detta årtionde. Idag säger de kommersialisering cirka 2050.”

Även om 4G-reaktorer står inför en dyster framtid, kommer retoriken att kvarstå. Akademikern Barry Brook från Australien har skrivit ett stycke om 4G-reaktorer för Murdoch press 2009. Samma dag sade han på sin hemsida att ”även om det inte är helt klargjort i artikeln”, förväntar han sig att konventionella reaktorer kommer att spela huvudrollen de närmaste två till tre decennierna men väljer att betona 4G-reaktorer ”för att få folk att nappa på kroken”.

Så detta är kärnkraftslobbyisternas strategi – att överdriva påståenden om 4G-reaktorer och övriga fjärde generationens reaktorbegrepp, låtsas att de är nära genombrott, och vara ovarsamma med sanningen.

Redaktörens anmärkning

Dr Jim Green är nationell kärnkraftsdebattör inom ”Friends of the Earth”, Australien, och redaktör för Nuclear Monitor nyhetsbrev som publiceras av World Information Service on Energy. En tidigare version av denna artikel har publicerats i Nuclear Monitor.

Andra artiklar av Jim Green

Inte bara Toshiba gör enorma förluster på kärnkraft

Citat från artikeln:

But it’s not just Toshiba. Other nuclear utilities around the world are also in deep trouble. Their problems were summarised in the July 2016 World Nuclear Industry Status Report:

”Many of the traditional nuclear and fossil fuel based utilities are struggling with a dramatic plunge in wholesale power prices, a shrinking client base, declining power consumption, high debt loads, increasing production costs at aging facilities, and stiff competition, especially from renewables.”

Sven Nordblad

Gengasljuset tändes på Holmön

19401102-VK-sid-7-stolpresning

Fortfarande 1940 var många områden av Västerbotten inte elektrifierade eller 22% av hushållen, däribland Holmön. Här gäller istället fotogen- och karbidlampa som ljuskälla. Dessutom råder fotogenbrist i landet. Det är krigstid. Men nu skulle det bli ändring. I Västerbottens-Kuriren beskrivs elektrifieringen av Holmön i tre artiklar. Klicka på bilderna för att förstora.

19401008-VK-sid-3-175
Västerbottens-Kuriren 8 oktober 1940

Ljus i 3,000 hushåll på länets landsbygd.

En allmän förstämning och oro förspörjes bland befolkningen i länets icke elektrifierade delar med anledning av den redan så gott som fullständiga fotogenbristen.

Länsstyrelsen hemställer, att k. m:t antingen genom proposition till urtima riksdagen eller på annat sätt bereder medel, varigenom till länsstyrelsens förfogande kan ställas ett anslag av 382,000 kr för genomförande i största möjliga utsträckning av elektrifiering inom Västerbottens län.

Avsikten är att här uppföra ett vedgasdrivet elektricitetsverk, vilket torde vara det första i sitt slag.

19401102-VK-sid-7-175
Västerbottens-Kuriren 2 november 1940

Holmöborna vänta med spänning på att gengasljuset tändes.

Nu följde en tid av febrilt arbete. Många av dem, som förut varit motståndare och aggressiva sådana, gåvo efter hand med sig, påverkade av grannar och bekanta. De anslöto sig till ljusets anhängare och blevo till och med bland dess livligaste förkämpar.

Beslut hade efterhand fattats att fyra ljusstolpar skulle levereras av varje abonnent, och fyra dagsverken skulle utföras eller bekostas av var och en sådan.

En åttacylindrig 80 hktr:s chevroletmotor skulle utgöra drivkraften för generatorn, och motorn återigen skulle i sin tur drivas av gengasaggregatet.

19401213-VK-sid-13-175
Västerbottens-Kuriren 13 december 1940

Vedgaselektrifieringen är nu klar. Fungerar till belåtenhet.

Holmöborna höras vara storbelåtna, och komminister Algot Kyhlberg förklarar, att han aldrig kunnat tänka sig att ljuset skulle bli så bra – det bästa tänkbara säger han.

För närvarande är det ett 60-tal, vilka anslutit sig till nätet, och man kan nog beräkna att varje hushåll har minst en fem till sex ljuspunkter.

Sista gården, som hade elektriskt ljus, var den Viklundska gården längst bort i södra byn. Kanske det var särskilt roligt att se det klara ljuset strömma ut just från detta hem, liksom påminnande om att en ny tid gått upp.

Alla sidor i högupplöst PDF-format

Så småningom ersattes elektricitetsverket på Holmön av en sjökabel från fastlandet vilket naturligtvis är både mer praktiskt och ekonomiskt.

Men problemet att strömförsörja otillgängliga platser finns även idag. Det svenskgrundade företaget LeadCold utvecklar en blykyld kärnreaktor för otillgängliga områden men tekniken blir dyr och en reaktor kallad Sealer på 3 MW beräknas kosta 700 miljoner kronor när den är färdigutvecklad om kanske 10 år.

Redan idag finns däremot lokala energisystem som bygger på förnybar energi. Till exempel dessa ö-projekt eller detta skånska projekt från E.ON i Simris som beskrivs här i SVT Nyheter.

Sidorna från Västerbottens-Kuriren innehåller mycket annat också. Bilder från kriget, en kort artikel som berättar om sex månaders straffarbete för stöld av en halvsida rökt lax, oro för den allmäna prisuppgången på livsmedel, funderingar kring det lämpliga i att blanda koffein i kaffesurrogat eller renarnas ankomst till Hällaström söder om Åsele. Man får också veta att ett modernt gengasaggregat klarar 60-70 km körning på 1 hektoliter ved och ger mindre motorslitage än vid bensindrift.

Sven Nordblad

Uranstaplar i Lappland

19460225-uranstaplar-i-lappland

I en gammal VK från 1946 finns en artikel ”Uranstaplar i Lappland ge kraft och lyse”. Prof Erik Hulthén uttalar sig sålunda i en radioserie kallad ”På tröskeln till atomåldern” medan prof Edy Velander replikerar att våra vattenkraftstationer inte riskerar att bli utkonkurrerade av ”atombränslet”.

Men vad är en ”atomstapel” kan man undra. På en sida i Teknisk Tidskrift från 1947 finns svaret (klicka på bilden) dvs en ”kärnreaktor”:

atomstapel-runeberg

Hur det sedan gick vet vi också. Varken Lappland eller något av de nordliga landskapen har begåvats med någon ”atomstapel”. Här regerar vattenkraften men numera också någon vindkraft även om de södra delarna av Sverige har mycket mer av den varan [*].

Däremot satsar Finland nästgårds alldeles i närheten av Holmön på ”atomstaplar” från Rosatom i Pyhäjoki som bekostas av Ryssland genom frikostiga lån:

Kirill Komarov, vd för Rosatom, säger i ett pressmeddelande:

– Den erfarenhet vi får i Finland är mycket viktigt för oss, även om den blir dyrköpt. Även om Rosatom är en erkänd ledare inom kärnkraftsindustrin kan vi alltid lära oss nya saker och utvecklas.

Kärnkraftverket finansieras genom lån och den största långivaren är den ryska statliga välfärdsfonden, som står för 2,4 miljarder euro av projektkostnaden. Det är kontroversiellt och sticker många i ögonen att denna fond används till att bekosta ett kärnkraftbygge i ett litet rikt västeuropeiskt land.

I södra Sverige har det dock byggs ett antal ”uranstaplar” men lönsamheten är tveksam och fyra av dem har man bestämt att avveckla inom kort. Internationellt har franska Areva och EDF stora problem med lönsamheten men också japanska Toshiba rapporterar miljardförluster från sin kärnkraftsverksamhet.

Kanske skulle heller aldrig de svenska kärnkraftverken byggts, åtminstone inte om normala lönsamhetskrav tillämpats. De bekostades nämligen av frikostiga lågräntelån från pensionsfonderna. Nationalekonomen Åke Sundström uttalar sig så här:

Finansieringen när den svenska kärnkraften byggdes upp skedde med statliga lånegarantier, pengar ur ATP-fonderna till mycket låg ränta och gynnsamma avskrivningsregler. Nationalekonomen Åke Sundström, som länge arbetade på finansdepartementet, har beräknat att landets skattebetalare och ATP-fonderna under 40 år gått miste om upp till 200 miljarder kronor, omräknat i 2010 års penningvärde.

Umeå säger äntligen nej till Pyhäjoki

Umeå kommun uttrycker oro och avråder från att placera ett nytt slutförvar av använt kärnbränsle i närheten av Pyhäjoki, i höjd med Robertsfors-Skellefteå. Det uttalar näringslivs- och planeringsutskottet i ett remissvar 2016-11-08 till Naturvårdsverket.

I Finland pågår planering för att lokalisera ett nytt slutförvar av använt kärnbränsle. De två alternativa placeringarna är Eurajoki/Euraåminne kommun i höjd med Gävle-Söderhamn och i Pyhäjoki kommun. Lokaliseringen i Pyhäjoki är i närheten av det planerade kärnkraftverket, omkring 200 km från Umeå.

Olika riskfaktorer

Umeå kommun anser att man i första hand bör överväga annan energiproduktion och i andra hand andra lokaliseringar. I remissvaret pekas på dels kortsiktiga risker i samband med hanteringen, dels långsiktiga risker från förvaret. Faktorerna som nämns är tekniska brister, den mänskliga faktorn, små men frekventa jordbävningar samt hotbilder vid terrorverksamhet eller krigssituationer.

Tidigare inlägg om Pyhäjoki:

[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]

Läs mer:

Känkraftsfritt Bottenviken remissvar till Naturvårdsverket
Hans Lindberg, kommunstyrelsens i Umeå ordförande

Kärnkraften är en långsam katastrof

perpetual-uncertainty-1.jpg

Bildmuseet i Umeå har öppnat en ny utställning kallad Perpetual Uncertainty Contemporary art in the nuclear Anthropocene som pågår 2016-10-02 till 2017-04-16. Gunilla Brodrej har i Expressen recenserat den i en artikel som hon kallar Kärnkraften är en långsam katastrof.

Artikeln och utställningen handlar om den ur mänskligt perspektiv närmast oändliga tiden för slutförvaring av utbränt kärnbränsle, förgiftningen av renlav, svamp, bär och djur efter Tjernobyl, katastrofen i Fukushima och uranbrytning på Grönland.

Klicka på Read more för att läsa mera om kärnkraft och vindkraft …

Read more

Skatt för egenproducerad el

Nu är det klart: Skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas

Riksdagen beslutade den 25 november (2015) att godkänna skatteförslagen i budgetpropositionen för 2016. Det innebär att dagens särskilda regler om obegränsad skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Frågan är viktig eftersom det tidigare regelverket har lett till att stora fastighetsägare och flera kommuner har investerat i egen vindkraft eftersom det gett både elcertifikat och skattebefrielse. Det har snedvridit konkurrensen på värmemarknaden, där fjärrvärmen har haft svårt att prismässigt konkurrera med värmepumpar med så förmånliga villkor. Regeringen har beräknat att de ändrade skattereglerna innebär ökade skatteintäkter om ca 190 miljoner kronor per år. Dessutom har skattebefrielsen urholkat elcertifikatsystemet.

Ändringen i lagen om skatt på energi, om undantag från skatteplikt, ska gälla för el som framställts i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW. För vindkraft blir begränsningen 125 kW installerad generatoreffekt och för solceller 255 kW installerad toppeffekt. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2016.

Citatet ovan är hämtat ur ett pressmeddelande från Svensk Fjärrvärme

Så gick det till när skatt på egenproducerad el från vindkraft och solkraft infördes. Ett argument var att EU krävde detta. Men nu visar det sig att detta inte stämmer.

Regeringen har motiverat skatten med att EU:s regler om konkurrens och statsstöd kräver att Sverige inför skatten. Men det stämmer inte, säger EU-kommissionens representation i Sverige till SVT Nyheter.

SVT – En ren idiotskatt

Nej, avsikten från EU är inte att förhindra utbyggnaden av förnybar el. Och de som till en början applåderade begränsningarna därför att de främst drabbar vindkraften bör nu tänka om. Dessutom slår begränsningarna orättvist då den räknas per juridisk enhet vilket drabbar t.ex detaljhandelskedjan COOP men inte ICA där varje handlare har ett eget organisationsnummer.

Så här var Sveriges elproduktion 2015 enligt SCB. Solkraften är tyvärr så obetydlig (ca 0,060 TWh/år) att den inte syns i diagrammet:

2015-Sveriges-elproduktion-SCB

Riksdagen beslutade fel när lagändringen infördes. Det anser till och med EU. Tråkigt nog drabbas solkraften men även vindkraften trots att den är ett bättre alternativ i Sverige därför att den är mycket billigare och producerar mest på vintern när strömmen behövs som bäst medan det är tvärtom för solkraften. Produktionskostnaderna för olika energislag ser idag ut ungefär så här:
Elforsk-14-40-fig-11

El från nya och framtida anläggningar 2014 (ELFORSK)

El från småskaliga solanläggningar är alltså dyr att producera men genom stöd och skatterabatt kan det ändå bli en lönsam affär för den enskilde stug- eller villaägaren. Ett kommunalt bostadsbolag med många lägenheter under samma organisationsnummer går däremot miste om skatterabatten eftersom solanläggningarna går över storleksgränsen.

Gör om – gör rätt. Ta bort skatten på egenproducerad el!

Sven Nordblad

Energiöverenskommelsen 2016

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Energiöverenskommelsen innebär att elcertifikatsystemet förlängs och att det mellan 2021 och 2030 sätts ett mål om ytterligare 18 TWh (terawattimmar) förnybar elproduktion. Den så kallade effektskatten på kärnkraft avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

– En bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken är något som vi i Centerpartiet drivit länge. Därför är det mycket glädjande att en sådan nu kommer på plats. Långsiktighet och stabilitet är bra för jobben, miljön och konkurrenskraften, säger Annie Lööf i en kommentar.

– Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

Liberalernas Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna i förra veckan, twittrade när överenskommelsen presenterades: ”‘100 procent förnybart 2040′. Kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!”

– Det nya målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften. Ambitionsnivån på 18 TWh fram till 2030 räcker dock inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040, säger Linda Burenius Magnusson, head of public affairs på vindkraftsbolaget OX2.

Veckans klimatnyheter 4-10 juni 2016

Citatet ovan är en bra sammanfattning av Regeringens Energiöverenskommelse 2016. De tongivande partierna i svensk politik har nu gemensamt bestämt färdriktningen för energipolitiken. Målet är 100 % förnybart år 2040 vilket skall nås genom förlängt och utökat stöd för elcertifikat.

20160611-Energioverenskommelsen-2

Men möjligheten från 2009 års uppgörelse att ersätta dagens kärnkraftverk med nya på samma plats finns kvar. Detta är alltså inget nytt liksom att subventioner från svenska staten inte ska ges. Försäkringsansvaret för olyckor skall också höjas (visserligen blygsamt) samt ska kärnkraftsägarnas fulla ansvar för omhändertagandet av kärnkraftsavfallet fortfarande gälla.

I praktiken omöjliggör detta ny kärnkraft, vad än förespråkarna hoppas.

Genom att effektskatten slopas kommer sannolikt endast fyra kärnkraftreaktorer att läggas ner dvs O1, O2, R1 och R2. Hade effektskatten verkligen varit avgörande för fortsatt drift hade detta inte skett, men tyvärr är anläggningarna för gamla och olönsamma för att driften ska fortsätta. Fastighetsskatten för vattenkraft kommer också att minskas. För att kompensera för skattebortfallet höjs energiskatten istället med 4 öre.

20160611-Energioverenskommelsen-0

Slutsatsen att ny kärnkraft inte kommer att byggas framförs också av Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg redan 2014-09-18 i en artikel i SVD kallad Ny svensk kärnkraft är en utopi där han bland annat säger:

– Det här gör att det mycket väl kan vara så att två reaktorer stängs av i närtid. Men inte för att Åsa Romson kräver det, utan av strikt kommersiella skäl, säger Mikael Odenberg.

Samtidigt tar det minst 15 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Därefter ska reaktorn vara i drift i omkring 60 år, följt av 20 års nedmontering. I praktiken handlar det om ett perspektiv på 100 år – en väldigt lång tidsperiod ur ett kommersiellt företags perspektiv. Och detta samtidigt som teknikutvecklingen inom andra energislag går mycket snabbt.

– Mot den bakgrunden är detta med ny kärnkraft också en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år, säger Mikael Odenberg.

Läs också Naturskyddsföreningens artikel DN där man skriver:

Lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera i stället på att utveckla ett helt förnybart elsystem.

Underskott i kärnavfallsfonden

Genom avvecklingen av fyra reaktorer uppstår nu också ett nytt problem, nämligen att Kärnavfallsfonden blir underfinansierad. Eller redan är det, anser många. Kärnavfallsavgiften som bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer. Avgiften måste höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. I framtiden kanske uppemot 10 öre per kWh. Genom de förtida stängningarna minskar nämligen de förväntade inbetalningarna kraftigt och det skapar ett hål i finansieringen som förr eller senare behöver täckas. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan.

Läs förslaget 2015-12-02 från Strålsäkerhetsmyndigheten till Regeringen där man analyserar betydelsen av förtida avställning av vissa kärnkraftsreaktorer.
____________________

Och storsatsningen på förnybart – särskilt vindkraft – pågår redan. VD i Vattenfall Magnus Hall säger så här i en artikel i SVD med rubriken Nu storsatsar vi på förnybart från 2015-11-30:

Vår målsättning är att vi om tio år ska vara en av de största producenterna av förnybar energi i ­Europa och ha tredubblat den installerade vindkrafts­kapaciteten. Under perioden 2016–2020 vill vi vara drivande i investeringsprojekt i förnybar produktion i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien omfattande över 50 miljarder kronor.

Sven Nordblad

Vindkraftverk för vinterklimat

Skellefteå Kraft driftsatte under slutet av förra året 30 nya vindkraftturbiner i Blaiken vindkraftpark som ligger på Blaikfjället på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun i Västerbotten. De nya kraftverken har levererat över förväntan och den nya tekniken förhindrar isbildning och produktionsstopp.

För att klara påfrestningarna på kalfjället har turbinerna en helt ny konstruktion med dubbla avisningssystem.

Det nya kombisystemet går ut på att kombinera varmluft i rotorbladen med eluppvärmda kolfibermattor integrerade i bladen. Utvecklingen har skett i nära samarbete mellan Skellefteå Kraft och Dongfang Electric.

– Vi har haft våra egna specialister över hos Dongfang under långa perioder för att ta fram turbiner som är skräddarsydda för vårt klimat. Enbart värmefolie på bladen räcker till exempel inte och turbiner med växellåda har en rad odefinierade problem på vintern, säger Hans Kreisel, vd för Skellefteå Kraft.

Energinyheter
Dongfangs nya turbin DF2 110 2,5 MW Direct Drive

Remissvaren om Pyhäjoki

Fennovoima-pyhäjoki-arlima_mw980

Många på Holmön är oroliga för de finska planerna på att i samarbete med ryska Rosatom bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i Bottenviken nära Holmön. Förslaget har gått på remiss till Sverige och Naturvårdsverket har sammanställt remissvaren som överlämnades den 8 maj 2014 till det finska Miljöministeriet.

Om detta har vi skrivit i tidigare artiklar t.ex Tjernobyl 29 år senare. Den här gången handlar det om vad som sagts i olika remissvar och som knappast lugnar. Slutsatserna är ofta citerade men följande utdrag på ofta torr kanslisvenska beskriver kanske tydligare de olika problem och risker projektet innebär. Läs särskilt det avslutande remissvaret från Robertsfors kommun!

Och nya problem dyker hela tiden upp som till exempel det senaste jordskalvet i mars 2016 som var det kraftigaste på 100 år och med epicentrum endast 10 mil från Pyhäjoki.

Eller omvärderingen av små doser av joniserande strålning som under lång tid kan vara farligare än man trott. Det visar en stor studie bland över 300 000 anställda inom kärnkraftsindustrin.

Naturvårdsverket summerar:

Vi konstaterar att remissvaren ger uttryck för en övervägande kritisk inställning till projektet som sådant …

Tryck på Read more för att läsa valda delar av remissvaren …

Read more

Orosmoln

Agda-Orosmoln-1

Nackdelar med kärnkraftverk? Jag har en diger lista.
I efterskott så märker man hur säkerhet kan brista.
Hela kedjan är riskabel, ifrån gruvan till förvaret –
att beväpna vakterna har blivit nya svaret.

Svårt för kraftbolagen nu att vara optimister.
Insiderjobb och drönare, ja risk för terrorister.
Bomber som är ”smutsiga” har varit på tapeten,
och frakterna som går på grund försämrar lönsamheten.

En bränslestav gick av en dag – jobbigt när sånt händer.
Lite slarv med städningen blev jättedyra bränder.
Snabbstoppen har man blitt less på, sker ju stup i ett.
Att syssla med atomklyvning har aldrig varit lätt.

Ansvaret för avfallet (*) får framtiden hantera.
Fast ingen vet hur det ska gå, om världskrigen blir flera.
Om jordskalven blir större, om miljögifter tar kål
på det vett vi en gång haft och böcker bränns på bål.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8
_______________

(*) ”Åtkomst nekad” – sidans utseende 2016-04-21

Sorsele, vindkraft och renar

20160317-Renar-Nordfjarden-0
Renbild från Holmön vid Nördfjärden på Ängesön

Söndagen den 20 mars 2016 röstade Sorseleborna om Vattenfalls planer på att bygga 100 vindkraftverk i kommunen. Projektet kallas Sandselehöjderna. Av totalt 2027 röstberättigade röstade 641 nej, 578 ja, 30 blankt och 5 röster var ogiltiga, totalt 1254 och ett valdeltagande på goda 62,5 %. Artikel i VK.

Resultatet blev alltså 51,1 % nej och 46,0 % ja där endast 63 röster skiljde. Eller om man så vill röstade 31,6 % av alla de röstberättigade nej dvs knappt 1/3-del av invånarna.

I en opinionsundersökning som genomfördes 2014 av Vattenfall bland 300 närboende så var däremot 16 % mycket positiva och 30 % ganska positiva. Endast 9 % var mycket negativa och 9 % ganska negativa.

Omröstningen är endast rådgivande och nu återstår att se hur kommunens politiker går vidare i frågan.

Vattenfall stationerar 15 tekniker i Sorsele kommun om projektet blir av. Bygdemedel om 10.000 kr per verk kommer att utbetalas samt markarrenden. En kritik som framförts mot projektet är att alltför lite återförs till bygden. Detta känns något orättvist eftersom lokala entreprenörer kommer att erhålla arbete, kommunen tillföras skatteintäkter och efter avslutad drift kommer fortfarande vägnät och övrig infrastruktur att vara av värde för bygden.

Däremot är avsättningen till utvecklingsmedel cirka 4 gånger högre i Holmöprojektet! Inlägg om bygdemedel.

Renar och vindkraft

Området där Vattenfall planerar att bygga är renskötselområde och ligger inom Rans sameby. Sameradion & SVT Sápmi har i ett reportage frågat hur samebyn ser på planerna:

Sameradion har försökt att komma i kontakt med Rans Sameby representanter, men de vill inte uttala sig i frågan om folkomröstningen. Ordförande Göran Jonsson säger att folk får rösta som dem vill. Enligt honom så har Samebyn ingått en avtal med Vattenfall, men han vill inte berätta om innehållet.

Så även samebyn har tydligen fördelar att vinna på ett vindkraftsbygge! Renar är dessutom oblyga varelser som knappast låter sig störas nämnvärt av de vindkraftverk som planeras t.ex för Holmön där de tydligen trivs även runt husen i Holmö by och längs vägarna.

Vindkraft eller kärnkraft

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomför varje år undersökningar av svenska folkets uppfattning om bl.a olika energislag. Den senast publicerade visar att de förnybara energislagen solenergi 79 % och vindkraft 59 % ligger överst i listan för ”satsa mer på”. Före t.ex vattenkraft 42 %. Sist placerar kärnkraft med 13 % och kolkraft med 2 %:

2014-SOM-Satsning-pa-olika-energislag

Expressen rapporterar att en attack på ett belgiskt kärnkraftverk kan ha planerats. När belgisk militär blev varse informationen i februari placerade man ut 140 soldater vid centrala kärnkraftsanläggningar för att garantera säkerheten. Artikel i DN.

Även i Sverige ser man allvarligare på säkerheten runt kärnkraftverken och Strålsäkerhetsmyndigheten har infört bestämmelser om att beväpnade vakter ska skydda verken mot angrepp from nästa år! Oklart hur hotet t.ex från obemannade fjärrstyrda drönare ska mötas – ett förbud räcker knappast. OKG kommenterar:

– Vi delar givetvis myndighetens bedömning att omvärlden ser annorlunda ut i dag än vad den gjorde för bara några år sedan. Vi har givetvis också varit delaktiga i arbetet med att utforma de här nya villkoren och kraven, säger Anders Österberg, informationschef på kärnkraftsverket OKG i Oskarshamn, till TT.

Värt att hålla i minnet när också ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki mycket nära Holmön nu planeras och ytterligare en anledning att välja vindkraft istället för kärnkraft!

God Jul och Gott Nytt Klimatavtal

God-Jul-2015

Så har nu hela 195 länder i Paris kommit överens om ett nytt klimatavtal som börjar gälla 2020 och ersätter det nuvarande Kyotoprotokollet och Klimatkonventionen. Det är ett stort framsteg att så många länder tar på allvar de vetenskapliga fakta som visar att av människan orsakade utsläpp av CO2 innebär en skadlig uppvärmning av jorden. Och att målet nu är att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader istället för 2 är mycket viktigt.

Bilden nedan är från den 7 december 2015 när höga temperaturer noterades över hela Sverige bl.a från Holmön. November 2015 var också den varmaste novembermånaden på Holmön som SMHI uppmätt. Sammantaget var 2014 det varmaste året sedan mätningarna började 1880 men det rekordet kan slås redan i år.

20151207-SVT-Holmon-varmt

Så här ser den numera välkända kurvan för CO2 ut. En ökad halt av CO2 ger ett varmare klimat:

NASA_24_g-co2-l

Naturligtvis påverkas också Holmön av det varmare vädret och kanske mest tydligt blir detta på vintern. Klippet från VK 1973 visar hur länge vinterisen på Kvarken låg under de tre åren 1971-72-73. Vintern 2014 var det ingen vintertrafik alls och inte sedan slutet på 50-talet har istäcket i Bottenviken och Bottenhavet varit så litet. Kommer vi att få någon is som bär denna vinter:

19730324-Vintertrafiken-slut

Holmögadd Julafton 2015:

20151224-Holmogadd

SMHI snöprognoser 1961-1990 och 2071-2100

Förnybar energi måste och kommer att ersätta den fossila. Per Kågesson förklarar här i artikeln Sluta favorisera svensk solkraft i Ny Teknik varför vindkraft är långt effektivare än solkraft i Sverige:

Sverige ligger norr om 55° nord och förutsättningarna skiljer sig markant från dem som gäller längre söderut genom att solinflödet är mycket ojämnt fördelat över året och i ringa grad överensstämmer med elbehovets tidsmässiga fördelning. Men som tur är bor bara ca 1,5 procent av världsbefolkningen norr om 55:e breddgraden!

Solceller i Sverige kan ge betydande bidrag sommartid men bidrar i ringa grad under den kalla årstiden då elbehovet är mycket större. Det leder till effektöverskott sommartid och brist på vintern. Batterier kan användas för att lagra el till nattens behov och till att spara el från soliga till molniga dagar, men inte för årstidslagring.

Naturskyddsföreningen förordar subventioner till solel. Men dessa förvärrar effektobalansen och gör det svårare att finansiera elproduktion som bidrar till vinterbehovet. Vindkraft är i detta avseende mycket bättre, eftersom det blåser mer vintertid än under sommaren. Kraftvärme, som generar både el och värme, är perfekt genom att elproduktionen ökar med sjunkande utomhustemperatur.

Och vindkraften ökar stort över världen. Denna bild talar för sig själv:

2014_Global_Wind_Power_Cumulative_Capacity

Och det blir än viktigare att bygga ut den förnybara energin när nu marknadskrafterna sagt sitt om de äldsta kärnkraftverken i Sverige. Även om Finland i Pyhäjoki tänker annorlunda om kärnkraftens framtid. Det lönar sig helt enkelt inte att reparera dem och driva dem vidare inte minst därför att höjda säkerhetskrav måste uppfyllas framöver. Ringhals 2 är en av de reaktorer som har problem och kommer att stängas.

Angela Merkels första kommentar efter att klimatavtalet i Paris undertecknats:

Med det klimatavtal som slutits i dag har världssamfundet för första gången förpliktat sig att gå till handling i kampen mot den globala klimatförändringen. Oaktat det faktum att mycket arbete fortfarande ligger framför oss, inger detta hopp att vi ska klara av att säkra livsvillkoren för miljarder människor även i framtiden.

Tips från våra läsare om Kramfors

Här en insändare i Örnsköldsviks Allehanda om vindkraft i Kramfors.

20151022-Kramfors-vindkraft

Den här typen av insändare utlöser naturligtvis en febril aktivitet från de som hellre ser att andra energislag prioriteras. Att lokal vindkraft skulle innebära fördelar för bygden vill man gärna förneka. Här reder en representant från Vindkraftscentrum.se ut begreppen för ett annat projekt:

Svar till Finnmarkens bygdeförening och Initiativet Värna Finnmarken, ”Vindkraft på Finnmarken var fel från första början”, Ordet fritt 23 oktober.

Debatten runt vindkraft är tyvärr ofta baserad på påståenden som saknar faktabakgrund. Såväl motståndare som förespråkare för vindkraft kan, om de vill, ta del av en mängd information som tagits fram av oberoende källor. Information finns som baseras på forskning, finansierad av staten, och undersökningar som inte är beställda av branschen. Allmänheten förtjänar en debatt om faktiska förhållanden och inte känslomässiga uttalanden som inte kan beläggas med fakta, i detta fall gäller det antalet arbetstillfällen.

Nätverket för Vindbruk och Vindkraftcentrum.se har på Energimyndighetens uppdrag undersökt utfallet i arbetade timmar på tre större vindkraftprojekt som byggts och färdigställts de senaste två åren. Undersökningarna har kartlagt alla inblandade företag vid dessa vindparksbyggen ända ned på timnivå. I dessa rapporter som publicerats finns dessutom en lista på alla inblandade företag så att de som anar en konspiration eller att branschen beställt fabricerade siffror själva kan kontakta dessa företag och informera sig om informationen stämmer.

Ett exempel från en av dessa undersökningar som alltså inte är en teoretisk modell: Skogberget i Piteå kommun med 36 vindkraftverk gav 42 procent regional arbetskraft motsvarande 158 regionala årsanställningar under byggtiden. 92 stycken regionala företag fick leverera varor och tjänster till parken.

Skogbergets vindkraftpark är i drift och sysselsätter för närvarande cirka tio lokalt anställda personer, jobb som ska utföras de närmaste 25 åren. Övriga undersökta parker hade högre andel regionala jobb.

Om man använder utfall i utfört arbete i gjorda undersökningar och omsätter detta till Vitbergets vindkraftpark kommer det projektet att generera ungefär lika många årsanställningar under byggtiden och ge cirka tio fasta lokala anställningar per år i de 25 år som är parkens tekniska livslängd. Dessa arbetstillfällen skulle dessutom generera runt 55 miljoner kronor i kommun- och landstingsskatt. Projekt Vitberget kommer också att överlämna 8,75 miljoner kronor till berörd bygd som utvecklingsmedel under driftsperioden.

Vindkraftcentrum.se kommer gärna till Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken och presenterar dessa undersökningar och hur vi kommit fram till dessa siffror.

Christer Andersson
Utredare Vindkraftcentrum.se

En annan aktuell fråga är larmandet om den effektbrist man befarar när våra fyra äldsta kärnkraftreaktorer planeras för nerläggning. Detta har föranlett Svenska Kraftnät att ge sin uppfattning om detta.

Klicka på Read more för att läsa mer …

Read more

Ambitionshöjning för förnybar el

20151021-Ambitionshojning-1

Propositionen

Regeringen anser att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. I budgetpropositionen för 2015 konstaterade regeringen att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

Läs om beslutet på riksdagens hemsida

Ny proposition om 30 TWh förnybar el

Artikel i SVD

Vad innebär detta

I och med att riksdagen nu fattat beslut om ökad utbyggnad av förnybar energi och att detta ska styras som hittills via systemet för elcertifikat kommer den sk ”kvotkurvan” att ändras. Vilket leder till högre priser på elcertifikat som gör att utbyggnaden t.ex av vindkraft nu kan fortsätta. Men fortfarande måste en överenskommelse med Norge fattas.

Så här ser den nya kvotkurvan ut – klicka för större bild:

2015-Ambitionshojning-kvotkurva

En artikel i VK signerad Ibrahim Baylan (S), energiminister och ordförande i Energikommissionen tillsammans med Hans Lindberg som är kommunstyrelsens ordförande (S) i Umeå och Lena Karlsson Engman som är ordförande för Umeå Energi, ger en bra bakgrund till beslutet!

Sven Nordblad

Om stöd till havsbaserad vindkraft

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett hur ett stärkt stöd till havsbaserad vindkraft bör se ut om det ska införas. Om målet är en storskalig utbyggnad till havs så föreslår myndigheten ett anbudsförfarande med tillhörande driftstöd.

Det har inte ingått i uppdraget att utreda behovet av havsbaserad vindkraft.

Förslaget att särskilt gynna havsbaserad vindkraft har mötts av kraftiga invändningar främst därför att det är så mycket dyrare att bygga till havs än på land.

I Energimyndighetens skrift Produktionskostnad för vindkraft från 2014 finns till exempel dessa bilder som tydligt visar de stora kostnadsskillnaderna (fig 2.3.3) och den gynnsamma kostnadsbilden (fig 5.1.1) för de bättre projekten:

2014-BNEF-prodkostn-vind

2014-EM-Kostnkurva-vind

Bland remissinstanserna har Konjunkturinstitutet (KI) sagt följande:

Rapporten anger även andra kraftslags externa effekter som skäl för att stödja havsbaserad vindkraft, och då särskilt svårigheten för landbaserad vindkraft att få acceptans hos lokalbefolkningen. Enligt KI:s mening bör eventuella negativa externa effekter förknippade med landbaserad vindkraft angripas direkt, möjligen genom en skatt/avgift som återförs till värdkommunerna.

Översatt till vanlig svenska föreslår KI alltså att vindkraft ska byggas på land och inte till havs och att lagstadgade bygdemedel för landbaserad vindkraft borde införas. Ett alldeles utmärkt förslag!

Dessutom bör den osakliga skrämselpropaganda – ofta med politiska förtecken – som förekommer mot vindkraft bemötas med sakargument. Men om detta skriver KI inget och kanske anser man att det ligger utanför uppdraget.

Sven Nordblad

Kärnkraftsfritt Bottenviken

20150718-Karnkraftsfritt-Bottenviken

Det svenska nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken riktar hård kritik mot projektet och de finländska beslutsfattarnas hantering av Fennovoimas kärnkraftsbygge i Pyhäjoki.

De hänvisar bland annat till en samling artiklar i svenska Yle som beskriver den märkliga hanteringen av ansökan – i praktiken från ryska Rosatom – att bygga ett kärnkraftverk nära Holmön. Problemet att få med företag som vill deltaga är uppenbart och samtidigt är oppositionen mot projektet stor i Finland.

Detta ämne har vi tidigare berört bland annat i artikeln En förvirrad energipolitik från den 26 maj.

Vi som tror mer på förnybar energi gör förstås som IKEA, Facebook, Google, Microsoft och Amazon och satsar på vindkraft istället för kärnkraft med mycket osäkra framtidsutsikter.

Och detta är ju mycket intressant. Dessa namnkunniga och ledande företag bedömer vindkraften som ett framgångsrikt koncept värt att satsa på. Medan kärnkraftsprojekten kämpar förtvivlat för att hitta finansiärer.

Sedan toppåret för kärnkraft 2002 finns nu 47 reaktorer färre i drift och många av dessa är gamla. Så här sammanfattar nyhetsbyrån Reuters läget idag efter den senaste rapporten från The World Nuclear Industry Status Report 2015:

Rising costs, construction delays, public opposition and aging fleets of reactors are hurting the chances of nuclear while falling costs, greater efficiency and better management of fluctuating renewable supplies, along with improved storage, are changing the face of energy production globally.

Solar, wind and other forms of renewable energy besides hydro-electric dams now supply more electricity than nuclear in Japan, China, India and five other major economies accounting for about half the world’s population, an atomic industry report shows.

Artikel

Utbyggnaden av vindkraft sker snabbt i Europa och övriga världen. Den här bilden visar installerad effekt 2013:

Wind_power_installed_in_Europe_in_2013

Wikipedia
Vindkraftsnytt

Vind- och solkraft är verkligen ingen parentes i historien utan viktiga nu och i framtiden tillsammans med vattenkraft och andra förnybara energikällor – även om somliga kanske ännu inte insett detta!

Sven Nordblad

Korsdrag över Kvarken

Agda-6b

Vindkraftens teknologi är enkel att begripa.
Om kärnkraft krånglar kan vi hamna i en verklig knipa.
Fantasin blir otillräcklig när en mänsklig faktor
råkar tänka lite fel och kvadda en reaktor!

I energidebatten röjs en tröttsam attityd
av hätska utfall från en del mot storstäder i syd.
Det bor betydligt färre här, på mycket större yta.
Utrymmet för vindkraftverk har inte börjat tryta!

Givetvis så kan det blåsa bara lite grand.
Men fiffigt nog så har vi ju ett väldigt avlångt land!
Syd och nord får sällan samma vindstyrkeprognoser.
Och nord får kompensera syd, när det är här det blåser.

Läget inför framtiden på hela vår planet
uppmanar till utveckling och solidaritet.
Förvisso går ekonomin just nu i uppförsbacken.
Vips kan det ändå vända, om vi drar vårt strå till stacken!

Arton verk på Holmön, österut i skogen.
Det kommer passa bra tror jag! Snart är tiden mogen.
Och oavsett all pressen ifrån ”fria vindars” troll,
så vill dom allra flesta ha kontrakten i behåll!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4 och 5

Nytt rekord för vindkraften i Sverige

Svensk vindkraft 3.446 MW producerade mer el än kärnkraften 3.359 MW i helgen vilket innebär nytt rekord. Att endast tre av tio reaktorer var i drift på grund av olika tekniska problem och underhåll bidrog naturligtvis. Att Sveriges elförsörjning ändå fungerar bra och att Sverige till och med exporterar el visar på styrkan i det svenska elsystemet.

Här visas den nuvarande kärnkraftsproduktionen och fortfarande är 7 av 10 reaktorer avställda:

Driftläge Oskarshamn 2015-06-04:

20150604-OKG-O123

SVT rapporterar nu att både reaktorn O1 och O2 kan komma att läggas ner inom de kommande åren. Tillsammans med beskeden nyligen om R1 och R2 innebär detta att inte mindre än 4 reaktorer kan komma att avvecklas motsvarande nära 20 TWh/år vid full produktion.

Den växande förnybara energin kommer att kompensera för detta bortfall!

Driftläge Forsmark 2015-06-04:

20150604-Forsmark-F123

Driftläge Ringhals 2015-06-04:

20150604-Ringhals-R1234

Chefen för FN:s klimatsekretariat menar att Sverige lyckats visa på potentialen hos förnybar energi

Det svenska vindkraftsrekordet har nu uppmärksammats även internationellt. Christiana Figueres, som är chef för FN:s klimatsekretariat och som kommer vara en av huvudpersonerna både innan och under de internationella klimatförhandlingarna i Paris i december, skriver på Twitter:

– Today, Sweden generated more energy with wind than with nuclear. Demonstrates potential of renewables.

Att Sverige är ett land som har siktet inställt på ett helt förnybart energisystem är något som även den svenska regeringen blivit bättre på att framföra vid internationella sammankomster. Exempelvis vid ett anförande i Mexico City i slutet av maj förklarade energiminister Ibrahim Baylan (S) saken så här:

– Sweden has high ambitions for a sustainable future energy system. The government is aiming for a situation where Sweden’s energy supply is 100 percent renewable. We want a clean, secure, and competitive energy sector. We want to make it possible for our research, our industry and our experiences to contribute to the global energy system.

Källa

Ökad ambitionsnivå för förnybar elproduktion

Som nämnts i tidigare inlägg finns nu en regeringsproposition, som tillstyrks bland annat av Naturvårdsverket, om ökad förnybar elproduktion. Ett utdrag:

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Arbetet för att nå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och generationsmålet behöver stärkas. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

Men hur ska denna utbyggnad åstadkommas när elpriserna är så låga? Svaret är att ersättningen för förnybar elproduktion skall höjas:

Förslaget i finansieringsrapporten

Energimyndigheten redovisar i finansieringsrapporten ett samlat förslag till höjda kvoter. I rapporten har myndigheten tagit hänsyn till Sveriges åtagande enligt gällande avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat inklusive den av regeringen aviserade ambitionshöjningen som innebär att Sverige ska finansiera 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002. Energimyndigheten utgår från kvotkurvan i kontrollstationsrapporten och har därefter justerat upp kvoterna för att möjliggöra regeringens ambitionshöjning. Myndigheten har även gjort en mindre justering för att ta hänsyn till det verkliga utfallet 2013 och gör bedömningen att höjda kvoter från 2018 skulle skapa goda förutsättningar för långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer. Myndigheten bedömer även att ett sådant förslag skulle ge goda förutsättningar för elleverantörer att ta hänsyn till höjda kvoter i fasta elavtal där en kostnad för elcertifikat ingår.

2015-Prop-123-Fig-5-3

Höjningen enligt steg 1 motsvarar alltså de åtaganden som redan gjorts och steg 2 den ökade ambitionsnivån om 30 TWh förnybar energi. Propositionen stöds naturligtvis av regeringen men även av Centerpartiet och vi får hoppas att den går igenom!

Sven Nordblad

Ny proposition om 30 TWh förnybar el

20150528-Prop-2014-15-123

Regeringen har lämnat en ny proposition om ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. Förslaget innebär att Sverige ska finansiera produktion av 30 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002.

Det blev alltså en kortvarig glädje för de som applåderade tillbakadragandet av den förra propositionen i samma fråga!

Den tidigare propositionen innehöll dels stöd för en ökad produktion av förnybar el men också bestämmelser om slopad skattebefrielse för egenproducerad el från solkraft (installerad effekt större än 144 kW) och vindkraft (32 kW) vilket är ett önskemål från bl.a Norge inom den gemensamma elcertifikatmarknaden. Detta kommer istället att behandlas i riksdagen under hösten och det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Norge.

Centerpartiet hotade att fälla den tidigare propositionen eftersom man är emot slopad skattebefrielse men kommer av allt att döma att stödja den nya propositionen. HSB är ett exempel på en organisation som kritiserat den låga effektgränsen eftersom den innebär att boende i hyreslägenheter inte kan erhålla samma stöd för förnybar energi som enskilda husägare eftersom effektgränsen snabbt överskrids i flerfamiljshus.

En annan viktig punkt i propositionen gäller den sk kvotplikten för elcertifikat vilken skall anpassas så att den önskade utbyggnaden verkligen sker!

Detta är naturligtvis goda nyheter för utbyggnaden av förnybar energi i allmänhet och vindkraften i synnerhet eftersom detta energislag har störst potential i Sverige!

Stödet för utbyggnad av den förnybara energin är starkt i riksdagen liksom hos det svenska folket. Stödet finns inom alla partier och går ofta på tvärs mot partiernas officiella uppfattning vilket en undersökning gjord av SIFO på uppdrag av SVT inför riksdagsvalet valet 2014 tydligt visar:

2014-SIFO-Vindkraft

Detta är samma tendens som även de årliga undersökningarna gjorda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar och ett gott betyg för vindkraften.

Undersökningarna visar också ett lågt förtroende för kärnkraften – se tidigare inlägg – och att inte tro svenska folket om förmågan att bilda sig en riktig uppfattning i frågan är en allvarlig underskattning!

En förvirrad energipolitik

Hur ser egentligen Fria Vindars energipolitik ut? Ett aktuellt inlägg Torium är framtidens energikälla på deras sida tillsammans med kommentarer från tongivande motståndare till vindkraft på Holmön ger oss svaret. Men det finns också ämnen som Arkis och Antarktis isar, solenergi, beskattning av förnybar elproduktion och IKEA att diskutera.

Den för sitt ambitiösa motstånd mot vindkraft kände debattören C-E Simonsbacka har återinträtt på Fria Vindar och lägger nu ut texten. Lösningen på Sveriges framtida energiförsörjning står helt klar och den stavas kärnkraftverk laddade med Torium som bränsle. Som vi visat i tidigare inlägg finns det en uppsjö av kärnkraftsexperter som anser sig sitta inne med den rätta lösningen. Tyvärr tycks just Torium inte höra till de alternativ som ligger i framkant. Men var och en blir förstås salig på sin tro.

Det finns många problem med Torium varav ett är att tekniken helt enkelt inte är utvecklad och testad och att processen skapar U-232 med extremt stark strålning. Något som t.ex Vattenfall konstaterar i en skrift om just Torium. Sammanfattning av för- och nackdelar med Torium.

Om man nu vill se en fortsättning med kärnkraft hade det kanske varit bättre att satsa på de utvecklingslinjer som det samarbetas om i Europa. Den franska organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har bedömt de olika konstruktioner som finns på ritborden och bedömer att en Natriumkyld (SFR) reaktor kallad ASTRID ligger närmast att realiseras trots säkerhetsproblem. Med kommersialisering först efter år 2050.

Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.

Review of Generation IV Nuclear Energy Systems

Redan idag byggs vindkraft billigare än kärnkraft och jag lämnar nu diskussionen om olika kärnkraftstekniker som ligger för långt in i framtiden att realiseras för att spela någon roll för Sverige.

Fria Vindar om ett kärnkraftsfritt Bottenviken

Det är tydligt att man nu uppmärksammat det starka motståndet till att lokalisera ny kärnkraft i Finland vid Pyhäjoki vilket organiseras av Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.

Hittills har Fria Vindar (förutom då Gunnar Fredriksson) inte kritiserat Pyhäjoki men nu gäller det att hitta en anledning att både protestera mot Bottenviksprojektet men samtidigt vara positiv till kärnkraft. Fria Vindar löser problemet på ett elegant sätt:

20150524-FV-150-151

Man tillämpar alltså samma devis som för vindkraft nämligen att energiproduktion ska byggas någon annanstans. Att resultatet istället blir att de framtida Toriumverken placeras mycket nära täta befolkningscentra i södra Sverige bekommer inte Fria Vindar.

Som vi alla vet är solkraft heller inte en särskilt lämplig energiproducent på nordliga breddgrader. Solkraftsproduktionen följer nämligen inte förbrukningskurvan. För vindkraft är det tvärtom eftersom den producerar bäst på vintern när det blåser mest och förbrukningen är som störst. Detta kommenterar också C-E Simonsbacka:

20150524-FV-156-CES

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men inte att jämställa med vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.

Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på Holmön knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % närmare 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.

En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.

En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].

Klicka på Read more för fortsättning …

Read more

Confusion …

reactor-types-spin1

World’s nuclear industry in crisis

Inverstors flee Nordic nuclear company Vattenfall

Myths and Misconceptions about Thorium nuclear fuel

Olkiluoto 4 kärnreaktor avbeställd

Efter stora förseningar och fördyringar av den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 har Finland nu avbeställt en planerad fjärde reaktor av samma typ.

Detta innebär att framtiden för EPR Gen III+ från franska AREVA är högst osäker. Vilket möjligen även kommer att påverka planerna att bygga en reaktor av samma typ i Hinkley Point C i Storbritannien.

20150515-Olkiluoto-4-Cancelled

Detta är också samma reaktortyp som Vattenfall en tid funderade på – när ny kärnkraft fortfarande var aktuellt – men skrinlade efter de dåliga erfarenheterna från bygget av Olkiluoto 3 i Finland.

Bygget av EPR i Flamanville i Frankrike karaktäriseras så här i tidningen Daily Mail:

In reality, the history of the Normandy project is one beset by financial mismanagement with rocketing costs, the deaths of workers, an appalling inability to meet construction deadlines, industrial chaos, and huge environmental concerns.

Gen IV

Somliga självutnämnda experter griper nu efter halmstrån och menar att Gen IV kärnreaktorer som utnyttjar bränslet bättre är ett alternativ redan i nutid. Organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har nyligen presenterat en genomgång av pågående Gen IV projekt och skriver så här om den konstruktion som enligt dem ligger närmast att realiseras med en prototyp under första halvan av 2000-talet:

On the basis of its examination, IRSN considers the SFR system to be the only one of the various nuclear systems considered by GIF to have reached a degree of maturity compatible with the construction of a Generation IV reactor prototype during the first half of the 21st century; such a realization, however, requires the completion of studies and technological developments mostly already identified.

The main advantage of SFR technology in terms of safety is the use of low-pressure liquid coolant. The normal operating temperature of this coolant is significantly lower than its boiling point (margin of about 300°C), allowing a grace period of several hours during loss-of-cooling events. The advantage gained from the high boiling point of sodium, however, must be weighed against the fact that the structural integrity of the reactor cannot be guaranteed near this temperature.

The use of sodium also comes with a number of drawbacks due to its high reactivity with water and air. While it seems possible for SFR technology to guarantee a safety level at least equivalent to that targeted generation III pressurised-water reactors, IRSN is unable to determine whether it could significantly exceed this level. The nuclear system associated with the SFR has been the focus of considerable R&D, both in France and abroad, including the ASTRID reactor project, which should enable safety improvements.

Man pekar bland annat på problemet med att använda flytande Natrium som reagerar kraftigt med vatten (vi minns väl alla kemilektionen där en bit natrium släpptes ner i vatten …) vilket innebär stora risker. Detta var bara ett av problemen med den franska breederreaktorn Superphénix som till slut fick stängas 1998. Reaktorn innehöll 5.500.000 kg Natrium.

Till detta kommer att en anläggning för anrikning av bränsle (plutonium) måste byggas innan en kommersiell reaktor möjligen kan tas i drift i slutet av detta århundrade (!):

Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.

Även Vattenfalls uppfattning om Gen IV är att denna teknik ligger flera decennier fram i tiden.
___________________

Kärnkraft är både dyrt och osäkert. Fast det är ju ingen nyhet. Men Sverige behöver ny elproduktion när de äldsta reaktorerna läggs ner inom kort. Det går då inte längre att envist hävda att ny produktion ska byggas – men någon annanstans!

Sven Nordblad

SOM undersökningar 2014 och O2

SOM-Institutet genomför årliga undersökningar bland annat om svenska folkets åsikter i energifrågor

I år som tidigare har man undersökt uppfattningarna om vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Som vanligt innehar vattenkraft topplaceringen (övervikt positiv +79 %) med vindkraft tätt därefter (övervikt positiv +73 %) medan kärnkraft (övervikt positiv -7%) hamnar långt efter:

2015-SOM-Svenska-folket-om-vindkraft

Om kärnkraften anser fler 2014 att kärnkraften bör avvecklas (övervikt avveckla +15%) än 2010 (övervikt avveckla -5%) enligt SOM:

2015-SOM-Svenska-folket-om-karnkraft

Överenskommelse med Norge om att öka ambitionen om utbyggnad av förnybar energi

Vi har tidigare berättat om den utökade ambitionsnivån för förnybar energi mellan Norge och Sverige:

Mer förnybart och Vindpark Vänern

Nu finns uppgifter om att Centerpartiet inte vill godkänna de inskränkningar i skattefrihet för förnybar energi som överenskommelsen skulle innebära. Skulle detta lyckas innebär det t.ex att Sveriges kommuner får fortsatt möjlighet att bygga egen förnybar energiproduktion och slippa skatta för detta. Ett stöd för de kommunala ekonomierna som är mer än välkommet:

Regeringen och C gör upp om förnybar el   uppdatering 2015-05-22
Regeringens uttalande   uppdatering 2015-02-22

Artikel i Dagens Industri
Utredning

Den svenska kärnkraftskrisen

Som om beskeden från Vattenfall om att de vill stänga R1 och R2 på grund av dålig lönsamhet inte vore nog, rapporterar Dagens Industri nu att även Oskarshamn 2 ligger i farozonen efter tidigare avvecklingsbesked för Oskarshamn 1.

20150508-Den-svenska-karnkraftskrisen

Den nuvarande utbyggnaden av vindkraft motsvarar produktionen hos R1 och R2 som ska avvecklas. Nu är det dags att bygga vidare för att ersätta även O1 och O2!

Sven Nordblad

Om 100.000 år

20150503-DN-Radioaktivtet-symbol

Artikeln från DN är ett läsartips. Den handlar om den svåra uppgiften att under 100.000 år bevara informationen om det lagrade radioaktiva avfallet till kommande generationer. Så länge måste nämligen en säker slutförvaring fungera.

SKB – Svensk Kärnbränslehantering – publicerade 2002 en mycket intressant skrift kallad Att bevara information för framtiden som belyser problemet.

Kort livslängd

Livslängden för digitala medier är kort, drygt tio år. Det beror inte på att mediet i sig själv åldras eller förstörs, utan på den teknik (maskin- och programvara) som behövs för att man ska kunna läsa den lagrade
informationen.

Utvecklingen inom datorområdet går så fort att tekniken snabbt blir föråldrad. Vissa maskiner som var vanliga för tio år sedan finns idag bara på muséer.

2002-SKB-Skylt-Runsten 2002-SKB-Skylt-Kolahalvon

Tekniken begränsar

Det finns många exempel på hur detta kan vara ett problem. Alla data från 1960 års folkräkning i USA höll till exempel på att gå förlorade. Största delen kunde räddas i slutet av 1980-talet, men först efter omfattande och kostsamma åtgärder. Uppgifterna hade lagrats på magnetband i en form som inte använts på länge.

Digitala medier är alltså ingen kandidat när det gäller att lagra information för framtiden. Då är det bättre att lagra den i analog (icke digital) form. Däremot är datoriserade system ett utmärkt hjälpmedel för att sammanställa och katalogisera information som sedan förs över till analog form.

Mikrofilm komplement

Mikrofilmen har fördelen att informationen är tätt packad, men i okodad form. Den kan läsas med en enkel uppförstorande optik. En microfiche kan rymma upp till 500 A4-sidor och en kassett 16-millimetersfilm upp till 5 000 sidor. Livslängden beräknas vara upp till 200 år för varje generation film.

Mikrofilm är ett tänkbart medium för att lagra information om avfallet. Särskilt värdefull kan den vara för att skapa säkerhetskopior.
______________________

I informationsbroschyren från 2002 nämns alltså mikrofilm som en bra kandidat för att lagra information över lång tid!

Däremot förekommer mikrofilm inte alls i en uppdaterad broschyr från 2011 kallad Om konsten att tala med framtiden. Och tvärtemot uttalandet 2002 om att analogt material utklassar digitalt menar man nu på SKB tvärtom att materialet till 20 procent kommer att vara analogt, det vill säga i pappersform, medan hela 80 procent kommer att vara digitalt. Och man konstaterar:

Modern teknik i form av dagens cd och dvd kanske har en livstid på 20 år men för att vara säker: Migrera (flytta uppgifterna till nya media) vart tionde eller rent av vart femte år och glöm inte metadatan.

Under en period av endast 9 år har SKB alltså helt ändrat uppfattning om bästa sätt att bevara informationen intakt och enkelt förståelig för 100.000 år framåt. Och vem kan garantera att den nödvändiga migreringen av data verkligen utförs under en så lång tidsrymd?

Allt detta visar hur komplicerad enbart informationsfrågan faktiskt är!

Sven Nordblad

Tjernobyl 29 år senare

1986-Tjernobyl-3-AP

Ett test på reaktor fyra i Tjernobyl gick helt snett och reaktorn exploderade den 26 april 1986. Det dröjde däremot innan invånarna i intilliggande Pripjat fick vetskap om vad som verkligen hänt – dagen efter hölls exempelvis sex bröllop. Först under eftermiddagen den 27 april inleddes evakueringen. Då hade luften varit fylld med livsfarlig radioaktivitet i närmare 40 timmar. FOTO: AP

Källa SVD

Det största nedfallet av det radioaktiva ämnet Cesium skedde i Ukraina. Men även Sverige – framförallt i Gävletrakten – och Holmön drabbades vilket fått till följd att gränsvärdet i vilt, fisk och svamp tidvis överskridits och livsmedlen klassats som otjänliga. Här en bild som visar nedfallet:

198605-SGU-Cesium-Sverige

Livsmedelsverket har gjort beräkningar som visar att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.

Följande gränsvärden för cesium gäller:

– Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder

– Mat som innehåller 300-1.500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan
– Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år

– Mat med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls

Rapport från SSI – Statens Strålskyddsinstitut – år 2005 om cecium i ren

Vilt kött från älg, ren och rådjur, vilda bär, svamp, insjöfisk, nötter fick 1987 höjt gränsvärde från 300 Bq/kg till 1.500 Bq/kg vilket minskade kassationen av livsmedel. Inom EU rekommenderades 2003 gränsvärdet 600 Bq/kg men detta följdes inte av Sverige.

Cesium i älg

Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan 1986. Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över 1 500 Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över 3 000 Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under 1 500 Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden.

Cesium-Gavle-livsmedel

Problemet med radioaktivt cesium i vildsvinskött ökar

De flesta vildsvinen finns i Sydsverige, i områden som inte drabbades av nedfall av radioaktivt cesium efter Tjernobylkatastrofen. Men under senare år har stammen börjat etablera sig längre norrut. Nu förekommer den bland annat i Uppland och östra Västmanland. Och risken är därmed att allt fler djur drabbats av radioaktiv strålning.

Efter Tjernobylolyckan bestämde man i Sverige att gränsvärdet för cesiumhalten i viltkött ska ligga på 1 500 becquerel per kilo (bq/kg). Om cesiumhalten är högre får köttet inte säljas.

I en större studie som Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde 2012 och 2013 hittades flera vildsvin med halter över 1 500 bq/kg. Vissa nådde till och med upp till nästan 5 000 bq/kg.

Ett problem med det här är att det svenska gränsvärdet på 1 500 bq/kg ligger mer än dubbelt så högt som det gör i andra EU-länder. I Tyskland till exempel har man bestämt sig för att en halt på 600 bq/kg inte får överskridas, och det gränsvärdet gäller också för importer inom hela EU.

Påverkan på foster

Det är känt sedan tidigare att foster är särskilt känsliga för radioaktiv lågdosstrålning vilket en svensk studie från 2007 tycks bekräfta:

Japanese atomic bomb survivors irradiated 8-25 weeks after ovulation subsequently suffered reduced IQ [Otake and Schull, 1998]. Whether these findings generalize to low doses (less than 10 mGy) has not been established. This paper exploits the natural experiment generated by the Chernobyl nuclear accident in April 1986, which caused a spike in radiation levels in Sweden. In a comprehensive data set of 562,637 Swedes born 1983-1988, we find the cohort in utero during the Chernobyl accident had worse school outcomes than adjacent birth cohorts, and this deterioration was largest for those exposed approximately 8-25 weeks post conception. Moreover, we find larger damage among students born in regions that received more fallout: students from the eight most affected municipalities were 3.6 percentage points less likely to qualify to high school as a result of the fallout. Our findings suggest that fetal exposure to ionizing radiation damages cognitive ability at radiation levels previously considered safe.

Vad händer nu i Tjernobyl

Den havererade reaktorn i Tjernobyl täcktes av en betongsarkofag efter olyckan. Denna håller nu på att vittra sönder och en ny övertäckning måste byggas för att förhindra nya utsläpp.

EBR-Shelter-Tjernobyl-1

Detta arbete påbörjades 1997 och kostnadsberäknades då till 8 miljarder kronor. Kostnaden nu är snarare 20 miljarder och pengar för att färdigställa bygget saknas. Bygget bekostas av Chernobyl Shelter Fund där Sverige ingår bland 40 andra bidragsgivare.

Fler bilder från Tjernobyl och bygget

Fortfarande finns 11 st reaktorer av Tjernobyltyp RBMK i drift och även om det genomförts säkerhetshöjande åtgärder finns det stora problem med reaktortypen:

RBMK-Problems

Reaktorbygget i Flamanville i Frankrike

En ny typ av kärnreaktor kallad EPR – European Pressurized Reactor – byggs nu av AREVA i Frankrike (Flamanville 3), Finland (Olkiluoto 3) och i Kina (Taishan 1 och 2). Reaktortypen är också på förslag i England (Hinkley Point C). Detta är en reaktortyp som brukar kallas Gen III+ dvs en vidareutveckling av nuvarande reaktortyper och ska inte förväxlas med Gen IV där en kommersialisering ligger mycket långt fram i tiden om den alls blir av.

Häromveckan meddelade AREVA att man hittat allvarliga svagheter i reaktorkärlet i Flamanville:

This week, Areva informed the French nuclear regulator that ”very serious” anomalies had been detected in the reactor vessel steel of an EPR plant under construction in Flamanville, northern France, causing ”lower than expected mechanical toughness values”.

Artikel i The Telegraph

Detta kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk och väntas medföra ytterligare förseningar och fördyringar av pågående byggen och kanske helt stoppa planerna på den nya reaktorn i Hinkley Point C.

Om ny kärnkraft i Pyhäjoki vid Bottenviken 20 mil från Holmöarna

20150429-Tjernobyl-artikel-Hsand

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades på ett allmänt möte i Luleå den 11 december 2011. Nätverket är partipolitiskt obundet och för alla som säger nej till kärnkraft vid Bottenviken. Man arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft.
___________________________

Den här artikeln uppmärksammar 29-årsdagen av haveriet i Tjernobyl som fortfarande har effekter för Sverige och Holmön.

Vi kan bara hoppas att den nya inkapslingen av Tjernobyl reaktor fyra blir klar i tid och att de gamla reaktorerna av samma typ som fortfarande finns kvar inte havererar av tekniska skäl eller av någon annan orsak som t.ex sabotage. Detsamma gäller förstås för de totalt 429 st reaktorer som fanns i drift i hela världen år 2014.

Säkerhetsproblem för den allt äldre kärnkraftsflottan är svåra att lösa. Men även säkerhetsproblem för nybyggda reaktorer är svårbemästrade, avfallsfrågan långtifrån löst och den ekonomiska kalkylen ser allt sämre ut. Sannolikt är det så att kärnkraften nu kommit till vägs ände!

Sven Nordblad

Vattenfall vill stänga R1 och R2

20150428-SVD-Vfall-R1-R2-avvecklas

Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 och 2 redan 2018-2020 mot tidigare 2025.

– Tyvärr ser vi hur marknadsförutsättningarna med låga elpriser består under kommande år. Samtidigt ser vi att produktionskostnaderna ökar, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, i ett pressmeddelande.

Att stängningen skulle komma redan nu och inte om tio år är egentligen inte så förvånande. Att kärnkraften dras med lönsamhetsproblem är väl känt och när vindkraften idag producerar 13 TWh/år och ökar känns beslutet välmotiverat. År 2014 producerade R1 och R2 tillsammans 10 TWh.

20150502-SVD-Magnus-Hall-R1-R2

Höjningen av effektskatten är endast 1 öre per kWh el och inte orsaken till att man vill stänga. Jämför man de senaste månadernas elpris med prisnivån år 2008 så har elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så har priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh.

Artikel i SVD

Nästa reaktor i tur att stängas är Oskarshamn 1 som ägs av E.ON och som skulle kunna börja avvecklingen redan 2017 om allt går enligt plan.

Självklart innebär detta att utbyggnaden av förnybar energi nu måste fortsätta och ökas för att säkra Sveriges elbehov och behålla låga elpriser!

Sven Nordblad

Vindkraftverk på Öland återanvänds i Polen

20140606_Degerhamn_131402

I en tidigare artikel Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland visades att någon motsättning inte finns mellan dessa tre intressen och parallellerna med Holmön är tydliga.

Vid Degerhamns Camping finns tre nära 20 år gamla vindkraftverk som tjänat bra men vars ekonomiska livslängd nu är till ända. Vad händer då? Blir de kvarlämnade som rostiga monument över en felaktig energisatsning – ett öde som motståndarna till vindbruk gärna hävdar.

Nej, inte alls. Verkens tekniska livslängd är långt större än 20 år och de säljs nu av Kalmar Energi till Polen för att återanvändas där enligt ett pressmeddelande:

20150317-Kalmar-Energi-Degerhamn

Detta är heller inte en unik händelse. För ett år sedan hände samma sak på Utö i Stockholms skärgård enligt SVT. Men den gången gick exporten till England. Ortsborna saknar sitt vindkraftverk men när Försvaret ändrar sin övningsverksamhet måste verken säljas. Detta exempel är också en påminnelse om att acceptansen för förnyelsebar elproduktion är hög även i Stockholm och i skärgården till råga på allt:

20140224-SVT-Vindkraftverk-Uto

Vindkraftverk går inte i konkurs

Det är naturligtvis så att motståndarna till vindkraft försöker hitta argument mot vindkraft men det är också så att de gärna försöker hitta på argument, vilket är tråkigt. Ett sådant påhittat argument är att vindkraftverken gärna går i konkurs eftersom elpriset är lågt. Men det enda som egentligen kan hända är att långivaren dvs banken tar över verken och fortsätter driften. Vindkraften har nämligen mycket låga driftskostnader och när det väl är byggt är det kapitalkostnaderna som står för den övervägande delen.

Dessutom kommer priset på elcertifikat att höjas i slutet av 2015 så att målet om 30 TWh ny elproduktion till 2020 kan uppfyllas!

Kontrollstation 2015 – förslag till justeringar i elcertifikatsystemet

Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten.

Återställning efter avslutad produktion

En annan diskussion gäller återställande efter avslutad produktion. I det fallet är det tillståndsmyndigheten som ställer hårda krav på bland annat ekonomiska garantier.

Syftet med en säkerhet är att skydda samhället från risken för att behöva stå kostnaden för efterbehandlingen i en situation där verksamhetsutövaren inte kan fullfölja sina åligganden. Med den utgångspunkten bedömde MÖD att säkerheten ska täcka hela kostnaden för nedmontering och att man inte ska räkna med skrotvärdet. (MÖD Mål nr M 2210-08, 2008)
20130901-EM-Vverk-aterst-s58

Rapport om nedmontering och efterbehandling – Energimyndigheten

Så här har Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten till exempel sagt i tillståndsbeslutet för vindbruk vid Ivarsboda/Gryssjön inom Umeå och Robertsfors kommuner:

20140410-Lst-AC-Ivarsboda-ekonomisk-sakerhet

Inte heller ställs några krav på att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan. Så här uttalar sig Naturvårdsverket i frågan:

Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar.

_______________________
 
Med gott hopp om mer förnybar elenergi i framtiden!

Sven Nordblad

Mer förnybart och Vindpark Vänern

 
- Ändringar i avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat öppnar för ytterligare 2 TWh förnybar elenergi totalt 30 TWh.

– Felaktigheter om vindparken i Vänern används i propaganda mot vindkraft.

Klicka på Read more för att läsa mer om dessa aktuella ämnen …

Read more

Elhandel över gränserna ökar snabbt

En populär missuppfattning – som gärna sprids av de som motarbetar förnybar energi och vindkraft i synnerhet – är att Sverige har den el ”vi behöver nu och för överskådlig framtid” och att vi därför kan sitta still i båten.

Man bortser då ifrån inte bara avvecklingen av våra kärnkraftsreaktorer O1, R1 och R2 inom cirka 10 år utan framför allt den pågående nätutbyggnaden som ökar möjligheten att handla med el över Sveriges och Nordens gränser. Eftersom europeiska kontinenten generellt har produktionskapacitet med högre marginalkostnader än Sverige, kommer en ökad marknadsintegration att ha en prishöjande effekt här hemma.

Här följer en genomgång av projekt som snabbt kommer att ändra spelreglerna för elhandeln med risk för ökande elpriser om man möter utmaningen på fel sätt – till exempel genom ett tokstopp för utbyggnaden av vindkraft.

Men hur fungerar det rent tekniskt? Här en bild från projekt NorthConnect som visar den kommande HVDC-förbindelsen mellan Skottland och Norge:

North-Connect-1

Den här bilden visar hur elström från vindkraftverken i Skottland transporteras nattetid till Norge och under torrår och omvänt. Rätt utnyttjat kan detta vara till stor fördel för bägge parter vilket även svenska Vattenfall insett som är en av deltagarna i projektet:

North-Connect-2

Inom EU:s gemensamma marknad pågår nu en integration av elmarknaden. Oavsett vad man anser om denna så kommer följande att inträffa enligt en analys som Energimarknadsinspektionen gör:

Om överföringskapaciteten är tillräcklig, jämnas priserna ut mellan områdena. Om inte, uppstår prisdifferenser mellan områdena.

Det är samma mekanism som gör att elpriset i Finland, Estland och Litauen i stort sett är lika med det svenska under låglast medan det rusar iväg 10-60% under höglast på grund av bristande handelskapacitet. Jämför det låga svenska elpriset på 27 €/MWh med 44 €/MWh i våra östra grannländer inom den gemensamma nordiska elmarknaden:

20150220-1018-SVK-Elproduktion

Finland som misslyckats med sin kärnkraftsutbyggnad står och faller faktiskt i hög grad med den svenska vindkraftsproduktionen och till Finland går också den allra största delen av svensk elexport – inte till exempelvis Tyskland.

20150220-1020-SVK-Elproduktion

Norge bygger ut kraftigt

I Norge pågår just nu en exempellös utbyggnad av handelskapaciteten:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Norge/UK NSN (1) 2020 1.400 MW
Norge/Skottland NorthConnect 2021 1.400 MW
Norge/Tyskland Nordlink (2) 2020 1.400 MW
Norge/Danmark Skagerrack 4 2014 700 MW

(1) Världens längsta undervattenskabel för el kommer detta att bli med en beräknad kostnad på upp till 18,5 miljarder kronor.

(2) Svenska ABB har fått i uppdrag att leverera en HVDC-förbindelse mellan Norge och Tyskland med ett ordervärde på hela 7,8 miljarder kronor. Ett exempel på att svensk industri med företag som ABB och SKF drar nytta av utbyggnaden av förnybar elenergi.

Men även Sverige bygger utlandsförbindelser

Norge är det land i Norden som satsar mest på att bygga ut handelskapaciteten. Men även i Sverige pågår och planeras en kraftig utbyggnad:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Sverige/Litauen Nordbalt 2015 700 MW
Sverige/Tyskland Hansa Powerbridge 2025 1.400 MW

Danmark

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Danmark/Nederländerna Cobra 2019 700 MW
Danmark/Tyskland Kasso/Dollern (3) 2020 1.000 MW

(3) En förstärkning av förbindelsen mellan Danmark och Tyskland för överföring av 2.500 MW vindel mellan ländernas planeras.

Summa planerad ökad överföringskapacitet 8.700 MW motsvarande hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen!

När särskilt Norges handelskapacitet ökar så mycket och inom så kort tid finns det stor risk att Sverige inte kommer att kunna importera billig el från Norge – som är vårt främsta importland – med ökande elpriser som följd. Dvs om Sverige inte kan kompensera sig genom en ökande inhemsk produktion där vindkraft är det enda realistiska alternativet.

Och vad kommer att hända med det svenska elpriset när överföringskapaciteten till Litauen genom Nordbaltförbindelsen – planeringen av denna startade redan 2004 – på 700 MW öppnas redan detta år:

2015-Nordbalt-Nybro-Klaipeda

Eller vad händer om planerna på en andra kabelförbindelse till Polen, parallellt med SwePol Link på 700 MW som finns idag, blir verklighet? I så fall ökar handelskapaciteten till hela 8.400 9.100 MW.

Överföringsförluster

Men är det nu bra att Sverige satsar på utbyggnad av vindkraften i Norrland? Omöjliggör inte överföringsförlusterna genom avståndet till kontinenten att resultatet blir negativt?

Nej, ingalunda. Vindkraftsmotståndaren Per Nilsson, Timbro, ger svaret i en kommentar som förtjänar att spridas och som vi tidigare kommenterat:

Dagens vindkraft påminner bara till utseendet om våra förfäders väderkvarnar med turbiner, bromsar, cylindrar och kopplingar. Utvecklingen har gått snabbt, ett normalstort vindkraftverk är idag upp till tio gånger mer effektivt än motsvarande verk 1995.

I Sverige står stamnätet för 2% av de totala nätförlusterna (källa Vattenfall) vilket ska jämföras med effektivitetshöjningen för vindkraften som alltså är ca 1.000% under de senaste åren och fortgående. Utbyggnaden av vindkraft i Norrland är alltså befogad och stamnätsförlusterna är i sammanhanget obetydliga.

2012-Vattenfall-Overforing-LCA-s23

SydVästlänken

För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige bestämde Svenska Kraftnät redan 2005 att den 43 mil långa SydVästlänken skulle byggas vilken:

* syftar till att förstärka överföringsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet.
* är en viktig del i den nödvändiga utvecklingen av stamnätet som krävs för att möjliggöra den produktion av förnyelsebar energi som planeras i enlighet med Sveriges och EU:s energipolitiska mål.
* bidrar till att begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden.

Överföringskapaciteten är 1200 MW och driftstart 2016. Utan tillskott av elenergi norrifrån kommer satsningen på SydVästlänken inte att nå sitt mål.

Totala samhällsekonomiska effekter

Konsultbolaget SWECO har i en rapport sammanställt olika scenarier för den svenska energipolitiken. Som framgår av denna bild har vi i praktiken detta att välja mellan och valet är enkelt:

+1.200 MSEK vid förnybar tillväxt med ökad marknads-integration
   -200 MSEK vid låg förnybar tillväxt med marknads-integration
-1.500 MSEK vid låg förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
-5.000 MSEK vid förnybar tillväxt med mindre marknads-integration

20141216-Sweco-Scenarier-1

Att nu fem över tolv yrvaket försöka hejda den nordiska utbyggnaden av handelsförbindelser och ny energiproduktion är alldeles för sent påtänkt. Denna utveckling har redan pågått under mer än ett decennium. Skulle man ändå lyckas stoppa utbyggnaden av förnybar energi i Sverige kommer den utbyggda exportkapaciteten att innebära stora risker för ett höjt elpris – för vanliga elkonsumenter och den elintensiva exportindustrin.

Sven Nordblad

Med facit i hand efter tre år

Från historiens skräphög – frestas man säga – plockar nu Fria Vindar fram Per Nilssons rapport Svensk vindkraft – 215 miljarder senare Timbro 2011. Sällan har en partsinlaga avslöjats och bemötts så effektivt och den förekommer nu knappast alls i debatten. Se referenser nedan.

Ett par saker bör ändå nämnas med facit i hand. Vindkraft utvecklas hela tiden snabbt och är enligt Elforsk det billigaste kraftslaget näst vattenkraft. Detta gäller vindkraft i bra vindlägen på land som t.ex på Holmön.

20141122-ElforskDiagram1

Per Nilssons profetia att det svenska kraftnätet inte skulle kunna integrera mer än 10 TWh/år har också kommit på skam. Dagens produktion ligger på 12 TWh/år utan problem – och maxproduktionen under en dag motsvarar hela 40 TWh/år utan att nätet därför råkat i obalans. Elpriset sänks för elkonsumenten och elcertifikatkostnaden för vindkraft motsvarar endast 1-2 öre/kWh.

Den nya vindkraftsproduktionen behövs bland annat för att kompensera för bortfallet av 20 TWh/år när Sveriges äldsta reaktorer O1, R1 och R2 faller för åldersstrecket åren 2022-2026 eller kanske tidigare på grund av ökade säkerhetskrav och dålig lönsamhet.

Och den behövs också för att möta den ökande handelskapaciteten mellan Norden och Europa på mellan 7.700 och 8.400 MW de kommande åren – motsvarande ungefär hela den svenska kärnkraftsproduktionen – vilken är en realitet oavsett vad Per Nilsson anser. En elbrist i Sverige riskerar annars att driva upp priserna här.

Referenser:

Svenska Dagbladet
Ny Teknik
Supermiljöbloggen
Ekologistas

Från artikeln i Svenska Dagbladet:

Vi avslutar med Nilssons mest passande citat: ”Det är svårt att tänka sig någon annan debatt där tonläget är så pass högt och faktabasen så grund som i vindkraftsfrågan.” Faktabasen i Timbro och Nilssons ”rapport” är nämligen så grund att den ligger på havets botten.

Sven Nordblad

Vattenfall fortsätter omställningen mot förnybar energi

Vattenfall fortsätter att ställa om sin elproduktion mot förnybar energi. Och särskilt vindkraft! Tvärtemot vad somliga anser.

20150206-VN-Vattenfall-satsar-pa-fornybar-energi

Källa: Vindkraftsnyheter.se

Vattenfall satsar stort på vindkraft inte bara i Sverige utan också t.ex i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Skottland.

Vattenfall hade i slutet av 2014 1.000 vindkraftverk varav 160 i Sverige. Utlandssatsningarna är alltså hittills 6 ggr så stora som i Sverige. Av den enkla anledningen att man får bättre betalt för elströmmen utomlands. Detta är också en av anledningarna till att man inte kan förbjuda utländska investeringar i vindkraft i Sverige som några anser att man borde göra.

20150208-Vattenfall-1000-vverk
I Vattenfalls investeringsplan för 2015-2016 kommer förnybar energi och främst vindkraft på första plats när det gäller tillväxtinvesteringarna eller närmare bestämt 82%:

2015-2016-Vattenfall-Investeringsplan

Idag är också en bra dag för den Nordiska vindkraften. Sammanlagt är produktionen (9939 MW) nämligen betydligt större än för kärnkraften (8996 MW). Inte för första gången och inte varje dag men ändå värt att notera.

Detta innebar också nytt rekord för Sveriges vindkraftsproduktion!

20150207-2217-SVK-Elproduktion-Norden

Med en årsproduktion enbart i Sverige på runt 12 TWh innebär vindkraften naturligtvis lägre elpriser för den vanlige elkonsumenten och särskilt för den elintensiva industrin som inte betalar för elcertifikat som normalt kostar 1-2 öre/kWh för vindkraften.

För infasning av förnybar energi i det svenska elförsörjningssystemet kan man läsa t.ex denna artikel av Göran Burén:

Sol, vind och vatten

Låt oss hoppas att vindkraft snart kommer att byggas även på Holmöarna! Vilket naturligtvis innebär möjligheter inte bara för Holmön utan också för regionen i stort och Umeå Kommun!

Sven Nordblad

Myter om vindkraft

I tidningen VK har en insändare kallad Bygg där energin behövs publicerats. Den har dragit igång en debatt där några av de vanligaste myterna om vindkraft tas upp.

1) Distributionsförluster

Artikelförfattaren har förgäves försökt hitta data för distributionsförlusterna för el i vårt avlånga land. Men kanske inte letat särskilt noga. T.ex Vattenfall publicerar varje år i sin Livscykelanalys uppgifter om detta. Så här ser det ut för år 2012:

2012-Vattenfall-Overforing-LCA-s23

Stamnätet står tydligen för endast 2% av de totala förlusterna och ackumulerat längst ut i distributionsnätet hamnar man på 8-9%. Är man intresserad av att minska förlusterna är det alltså inte i stamnätet man först och främst ska vidta åtgärder.

En annan reflexion man kan göra är att även om det uppstår förluster så kompenseras dessa med råge just när det gäller vindkraften eftersom den tekniska utvecklingen snabbt gör verken så mycket effektivare. Den här bilden från Vindstat visar t.ex att kapacitetsfaktorn mellan 1989 och 2012 ökat med ca 130% och att ökningen fortsätter:

1989-2012-Kapacitetsfaktor-utveckl

2) Bygg inte vindkraft i Norrland

Sverige har goda vindresurser som naturligtvis bör utnyttjas för att ersätta fossila bränslen och kompensera för den kommande avvecklingen av kärnkraften. Dessutom är det så att utbyggnaden av vindkraften mestadels sker söder över. Den här kartan från Vindstat 2013 ger en uppfattning om fördelningen över landet, och det är verkligen inte Norrland som dominerar:

2013-Vindstat-Verksplaceringar

Den här tabellen visar hur vindkraftverken fördelar sig mellan de två län som har störst produktion, Skåne och Västra Götaland, och Västerbotten. Som man kan se producerar t.ex Skåne nära 2 ggr så mycket vindkraftsel på 1/5-del av ytan och har en 5 ggr så stor befolkning och fler verk än Västerbotten:

Län Antal verk MWh/år Yta km2 Folkmängd
Västra Götaland 498 1.022.757 23.797 1.629.392
Skåne 365 907.622 10.969 1.285.423
Västerbotten 244 540.612 54.672 262.132

3) Stora arealer skövlas av vindkraften

Det är en populär myt att vindkraften innebär att stora ytor skog försvinner. I verkligheten upptar Sveriges samtliga knappt 3.000 vindkraftverk en markyta om endast 4.000 hektar inklusive vägar och med ett vindupptagningsområde på kanske 100.000 hektar. Den påverkan detta innebär jämfört med t.ex normalt skogsbruk är försumbar.

dig2651

SLU skriver så här på sin hemsida:

Enligt Riksskogstaxeringen låg den årligen avverkade volymen under avverkningssäsongerna 2008/09-2012/13 på ca 80 miljoner m³sk. Inte oväntat svarar slutavverkning för den största delen av den avverkade volymen 55 procent. Arealmässigt är gallring den vanligaste avverkningsåtgärden årligen 394.000 hektar, följt av röjning 282.000 hektar och slutavverkning 183.000 hektar.

Fundera gärna en stund över hur en kalhuggning av 183.000 hektar eller gallring/röjning av 676.000 hektar skog varje år påverkar djur- och växtliv inom dessa områden.

4) Vi ska stänga Sveriges gränser för elexport och import

En utredning gjord av konsultföretaget Sweco visar att Sverige tvärtom tjänar på marknads-integration och utbyggnad av den förnybara energin. Denna graf visar det samhällsekonomiska utfallet vid olika scenarier:

20141216-Sweco-Scenarier

Alternativet Förnybar tillväxt med marknads-integration är det mest gynnsamma för Sverige. Och för den enskilde elkonsumenten som betalar 1-2 öre/kWh via sin elräkning för vindkraften kan man räkna med att elpriset sjunker med ca 3 öre/kWh per 10 TWh producerad vindkraftsel. År 2014 var produktionen ca 11,5 TWh. Den elintensiva industrin slipper helt avgiften för elcertifikat vilket naturligtvis gynnar arbetstillfällen och export.

Rapport: 20141216 Sweco Förnybar el och utlandsförbindelser

Och den förnybara energin ska byggas ut istället för kärnkraften:

Regeringsbeslut: 20150122 30 TWh förnybar energi till 2020
Vattenfall: Totalstopp för ny kärnkraft

5) Hela Sverige ska leva

Nej, den uppfattningen har inte framförts i artikeln eller av de som är negativa till vindbruk.

Kanske menar de tvärtom att det Norrländska skogsbruket skall minska – Norrland behöver inte särskilt mycket sågverks- och pappersprodukter, gruvnäringen ska minska – Norrland klarar sig med betydligt mindre stål, järn och andra metaller, vattenkraften ska minska – Norrland klarar sig med mycket mindre elström för eget bruk och sist men inte minst ska förstås de tunga industrierna flyttas söderöver för att minska transportkostnaderna och komma närmare stora arbetskraftcentra och kontinenten.

Och det är väl så Volvo resonerar när man drar ner på tillverkningen i Umeå.

Hela Sverige ska leva – vindkraft

För övrigt skulle Holmön där det genomförts de i Sverige kanske mest omfattande fågelundersökningarna i vindkraftssammanhang och som är utsett till riksintresse för vindbruk, kunna fortleva med åretruntbefolkning, service och en fungerande transportlösning även i framtiden om vindkraften äntligen byggdes.

Degersjon-presentation-1

Det skulle också innebära att planerade turistsatsningar på Holmön som Degersjöns våtmark kunde genomföras (se bilden ovan) och att Kyrkan fick medel för att garantera driften av Prästgården som nu bland annat tjänar som lägergård och Holmöbornas samlingslokal sedan Umeå kommun sålt det nedlagda skolhuset!

Sven Nordblad

Vi summerar vindkraften i Europa 2014

Vindkraften i Skottland gav 98 procent av hushållens el 2014. Och Skottland planerar att år 2020 producera lika mycket förnybar el som landet själv använder.

20091101-Soere-Siemens-150


The Siemens npower renewables wind farm at Farr Scotland (approximately 20km south of Inverness) is comprised of 40 x SWT-2.3-82 wind turbines. Installed in 2006, Farr Wind farm has a 92 MW capacity.
 

WWF i Skottland har gjort en analys av vindkraften 2014. Bästa månaderna var december (nog med el för att förse 164 procent av hushållen) och februari (163 procent). Sämsta månaderna var juni (37 procent) och september (41 procent).

Men det är inte bara Skottland som rapporterar rekordresultat för vindkraften 2014.

Drygt 39 procent av elförbrukningen i Danmark under 2014 täcktes av landets vindkraftverk

2014 var ett rekordår vad gäller den förnybara energiproduktionen i Danmark. Av all den el som förbrukades kom drygt 39 procent från landets vindkraftverk, det rapporterar DR. Bästa månaden var januari då så mycket som 61,7 procent kom från vindkraften.

Danmark har som mål till år 2020 att 50 procent av all elanvändning då ska komma från vindkraft, och landets klimat- och energiminister, Rasmus Helveg Petersen (Radikale Venstre), är optimistisk. Han säger till DR:

– Vi når helt sikkert 2020-målene. Vi sætter en enestående verdensrekord.

Tyskland

De förnybara energislagen stod för 25,8 procent av den tyska elproduktionen under förra året. Störst var vindkraften, följt av bioenergi, solceller och vattenkraft.

Därmed gick de förnybara energislagen om brunkol, som stod för 25,6 procent. Övriga energislag i den tyska elmixen var stenkol (18 procent), kärnkraft (15,9 procent), gas (9,6 procent), olja (0,8 procent) och kategorin övriga (4,8 procent).

Storbritannien

Den årliga produktionen av Storbritanniens vindkraft på elsektorn ökade med 15 procent förra året. Vindkraftsproduktionen stod för 9,3 procent av den brittiska elförsörjningen 2014, jämfört med 7,8 procent under 2013.

Storbritanniens vindkraft genererade 28,1 terawattimmar el under 2014, en ökning från 24,5 terawattimmar 2013, enligt en oberoende analys av National Grids siffror, på uppdrag av vindhandelsorganet RenewableUK.

December månad var en rekordmånad, med 14 procent av Storbritanniens el producerad av vindkraft, vilket slår siffrorna rekordet på 13 procent från året tidigare.

Sverige

Den svenska vindkraftsproduktionen ökar planenligt kraftigt och bland annat tack vare denna är elpriset just nu rekordlågt. Sverige tillsammans med Norge och Danmark kan också hjälpa Finland genom en elexport av 2.000-3.000 MW som saknas genom det många år försenade och kraftigt fördyrade bygget av det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 och en förhållandevis låg utbyggnad av förnybara energikällor.

2015-v1-Vrapp-Vindkraft

Hur uppfattar vi vindkraftverk

Ju äldre du är desto större är sannolikheten för att du tycker att vindkraftverk förfular landskapsbilden, enligt tysk forskning [1] [2].

Stefan Wolf, professor vid Hochschule Ostwestfalen-Lippe, har av genom att följa försökspersoners ögonrörelser utvärderat hur de upplever landskapsbilder. Samtidigt har deltagarna fått svara på frågor.

– Vi har fastställt att yngre personer som ser en bergrygg utan vindkraftverk tycker att något saknas. De förväntar sig att där ska finnas en vindkraftpark, säger Wolf till Energieargentur NRW.

Personer som är runt 40 och yngre ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i landskapet, medan äldre blir störda, enligt resultaten.

Wolf har också undersökt om stora vindkraftverk är mer störande än små. Det visade sig att de stora, genom att rotorbladen rör sig långsammare, till och med upplevdes ha en lugnande effekt.

Kritiken mot det finska kärnkraftsprojektet vid Pyhäjoki i Bottenviken ökar

I en artikel på Fria Vindar kritiserar Gunnar Fredriksson i ett skarpt inlägg den planerade satsningen på ny kärnkraft i Holmöns omedelbara närhet i Pyhäjoki som han beskriver som:

… finnarnas egoistiska plan och som kommer att fördriva all strömming, siklöja, lax etc från vattnen i Bottenviken

Tyvärr ser Gunnar Fredriksson numera inte fördelarna för Holmön med vindkraft som hjälp för ön att överleva och som ersättning för kärnkraft. Nu handlar det inte längre bara om att lägga Holmön i malpåse utan hela Sveriges energiförsörjning när varken vind- eller kärnkraft är alternativ. Men vi hoppas att han återtar sin tidigare uppfattning som han gav uttryck för i en kommentar i VK år 2011 och som lyder som följer:

Holmön är inte bara en ö, den är mycket mera. Under mina många levnadsår, från födseln på ön till långt gången ålder, begriper jag att Holmön nu behöver ”hjälp” och vindkraften är en sån. Eljest – Åke Sandström – dör den genom åren uppodlade kulturen, de många bevisen på vad holmöborna uträttat i gången tid fram till nu.

Därför säg ett obetingat ja till vindkraften för Holmöns överlevnad. Allt annat är en tragedi.

Gunnar Fredriksson Emanuelstorp

Vi på Holmöns Framtid kan inte annat än instämma i Gunnars framsynta ord från 2011!

Sven Nordblad

Sol, vind och vatten!

Hörde en intressant föreläsning med Lennart Söder, professor och utredare åt regeringen och specialist på energiomställning. Budskapet var glatt: Inom några decennier kommer Sverige sannolikt att ha en nästan helt förnybar energiproduktion. Sol, vind och vatten kommer att stå för nästan all elproduktion.

Kärnkraften är på väg ut. Ny vindkraft är nu billigare att bygga än ny kärnkraft och medan vindkraften snabbt sjunker i pris blir ny kärnkraft dyrare. Söder bekräftade vad som redan framförts på denna sida, nämligen att industrin har skrinlagt alla planer på att bygga nya kärnkraftverk. Tyvärr inte därför att kärnkraftverk är absurda och livsfarliga, utan därför att de inte är ekonomiska, men i alla fall. Det är numera bara Jan Björklund som tror på dem.

Våra kärnkraftverk är gamla och kommer att tas ur drift ett efter ett under de kommande åren. Den ström de producerar måste ersättas.

Kol och olja är uteslutna på grund av koldioxidutsläppen, naturgas i stort sett också. Solenergi är ännu så länge två-till tre gånger så dyr som vindkraft, men kommer säkert att spela stor roll i framtiden. Tillsvidare är det vindkraft som måste stå för större delen av ersättningen för det som idag kommer från kärnkraften.

Det är alltså ett starkt nationellt intresse att bygga ut vindkraften rejält. Att Holmöarna, med sina extremt goda förutsättningar för vindkraftproduktion i längden skulle undantas verkar inte sannolikt. Lägg därtill att Holmön behöver vindkraften som en garanti för sin överlevnad som åretruntsamhälle, inte minst därför att en vindkraftpark betyder tryggad färjeförbindelse. Med detta i minnet tror jag vindkraftvännerna på ön kan vara ganska hoppfulla.

Lennart Söder dementerade också övertygande vad som ofta brukar framföras från vindkraftmotståndare, nämligen att sol och vind inte kan klara vår elförsörjning, därför att när solen går i moln och när det inte blåser får vi ingen ström. Sverige är i ett mycket lyckligt läge eftersom vi har nästan halva vår elproduktion från vattenkraften. Vattenflödet går som bekant att reglera och våra vattenmagasin är på så vis gigantiska energireservoarer, som vi kan tömma efter behov. Endast vid extrema tillfällen om vintern, när solen är under horisonten och det inte blåser tillräckligt, kan det hända att vattenkraften inte räcker till. Då får man, precis som idag ibland, använda gasturbiner, men turbinerna måste inte alls drivas med olja eller naturgas, skogsavfall går också bra, eller diesel gjord på skogsråvara.

Framtiden är alltså ljus, både för Sverige som nation (fast det ordet vill man snart inte längre ta i sin mun) och för Holmön som åretruntsamhälle. Sol, vind och vatten!

Göran Burén
_____________________

 
Bakgrundsfakta

20131029-KTH-Lennart-Soder

Rapporterna På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige från KTH finns här:

Version 4.0
Version 3.0
Version 2.0
Version 1.0

Hög elförbrukning ovanligt

Samt Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften:

Fredrik Obel 2012

Om Naturskyddsföreningens i Umeå samrådssvar

 
Naturskyddsföreningen i Umeå har lämnat ett samrådssvar om vindkraftprojektet på Holmöarna. Argumenten som framförs mot projektet består emellertid mest av de vanligaste felaktigheterna och missuppfattningarna om vindkraft och situationen på Holmöarna.

Dessutom har man uppenbarligen inte förstått vilka områden på Holmöarna som planeras för vindkraft, vilket ensamt diskvalificerar samrådssvaret.
________________

Den Violetta guldvingen

I ett samrådssvar lyfter Naturskyddsföreningen fram den Violetta guldvingen som ett viktigt skäl att inte anlägga vindkraft på Holmön. ”Ett exempel på en skyddsvärd art som riskerar att minska i antal eller försvinna från området vid störning är fjärilen Violett guldvinge (Lycaenahelle), som är starkt hotad i hela Europa. Arten har påträffats
utanför Natura 2000-området.”

Här har antingen Naturskyddsföreningen fått det hela om bakfoten i allmänhet eller duperats av Fria Vindar i synnerhet. Eftersom den främst trivs i blöta översvämningsområden av ängskaraktär är det viktigaste tillhållet för Violetta guldvingen på Holmön Degersjön.

”Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttermark, i skogsgläntor, på kalkrik mark i fjällen och på andra platser där dess värdväxt växer.” Vare sig till exempel Klafsänget eller Fanasjöarna med sin karga karaktär är optimala miljöer för arten. Vad de och Fria Vindar ”glömmer” att tala om är att den Violetta guldvingen är starkt hotad på Holmön på grund av att Degersjön och andra slåttermarker i snabb takt växer igen.

En restaurering av Degersjön skulle, trots vad Fria Vindar anser, vara en av de viktigaste åtgärderna för att få behålla arten på Holmön. Naturvårdsverket finansierar ett åtgärdsprogram under perioden 2013-2017 för att stärka artens fortlevnad.

Åtgärdsprogrammet väntas även gynna andra hotade arter som också är knutna till öppna marker. Bland dessa arter kan nämnas bland annat storspov, buskskvätta, och sånglärka. Kort sagt har den Violetta guldvingen inte ett dyft att göra med vindkraftsetablering på Holmön. Som vanligt helgar alla medel ändamålet för Fria Vindar. Allt från direkta lögner till att skapa en sanning som har mycket lite med verkligheten att göra. Det är tråkigt om Naturskyddsföreningen i Umeå inte genomskådar detta.

Läs mer om restaurering av Degersjön och hur Fria Vindar motarbetar projektet

Fågellivet på Holmöarna

För generella synpunkter vad gäller Holmöns fåglar hänvisar vi till våra kommentarer till Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar om vindbruk på Holmöarna.

Om Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar

Tryck Read more för fortsättning …

Read more

Medvind för förnybar energi och vindkraft på Holmön

 
Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:

– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?

Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet

Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.

Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.

Flygfoto_OKG-580x386
Foto OKG

Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft

VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.

I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.

Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.

I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.

Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över

Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:

Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.

Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.

Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki

I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.

 
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …

Read more

Vindkraften som energiproducent

I ansträngningarna att motarbeta vindbruk på Holmöarna framställs vindkraften ofta som en dålig och dyr energiproducent. Medan olika exotiska förslag som bio-gas, geotermisk energi, vågkraft, kall fusion (Rossis E-cat) beskrivs som alternativ. Tittar man närmare på dessa visar de sig dock inte alls hålla måttet.

När det gäller ekonomin drar man gärna paralleller till den tyska energiomställningen men undviker att beskriva de avgörande skillnaderna mot den svenska satsningen på förnybar energi.

Och hur ser egentligen framtiden för ny svensk kärnkraft ut?

Vindkraften levererar i första hand energi och inte effekt. Detta beror förstås på att det inte alltid blåser. Däremot blåser det mer under vinterhalvåret, när strömmen behövs som mest, än under sommaren.

Vi har tidigare visat hur det blåser på Holmögadd och det är i själva verket mycket få platser i Sverige som har en högre medelvind än den här uppmätta. Detta är också orsaken till att Holmöarna är aktuella för vindkraftsprojektet. Vindkarta från Umeå Kommun:

Umea_Kmn_Vindstyrka

Energiinnehållet beräknas som vindhastigheten i kubik. För januari med 6,7 m/s medelvind jämfört med juli 4,3 m/s innebär detta nära 4 ggr så stor elproduktion i januari!

Här är data från Vindstat som visar hur vindkraftsproduktionen fördelar sig över året och är störst under vintern.

Dessa diagram visar hur årsproduktionen för vindkraften stadigt ökar och snart når 12 TWh/år. Detta är inte ett obetydligt tillskott till den totala elproduktionen som är ca 150 TWh/år:

20140830-Kraftlaget-vindkraft

För att reglera den varierande vindkraftsproduktionen används den svenska och norska vattenkraften. Men även kraftvärmeanläggningar kan utnyttjas.

Den svenska kärnkraftsexperten Janne Wallenius som vid KTH sysslar med att utveckla en experimentreaktor kallad Electra har bedömt situationen så här:

På den nordiska elmarknaden kan det vatten som faller från himlen förvisso utgöra tillräcklig reglerförmåga för en stor närvaro av vind, men i ett globalt perspektiv ser det vanskligare ut.

20140828-VV-Vassmolosa-4b

Vindkraftverk i Vassmolösa fabrikat Vestas totalhöjd 150 meter. Längst till höger Turning Torso 190,4 meter hög i Malmö som syns väl på långt håll men på närmare avstånd försvinner den lätt bakom hus och träd. Allt beror på perspektivet.
 

Vindkraftens ekonomi

I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 26,4 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.

De förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Detta betalas via elkonsumentens elräkning (de elintensiva industrierna undantagna) med 2,7 öre/kWh 2013 varav ca 1,7 öre/kWh går till vindkraften. Vindkraftsproducenten får tack vare detta idag 2014 ca 18 öre/kWh att jämföra med nära 40 öre/kWh år 2009. Se detta diagram:

20140830-Kraftlaget-elcertifikatpris

Tack vare den ökade produktionen av förnybar kraft har elpriserna rasat efter 2011 vilket tillsammans med den låga ersättningen för elcertifikat innebär att lönsamheten för ny vindkraft är svag. De låga elpriserna drabbar naturligtvis också alla övriga kraftslag.

Elpriser-Nord-Pool-1996-2013

Och trots att vindkraft numera hör till de allra billigaste kraftslagen att bygga kommer de uppsatta målen inte att nås:

Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att avtalet med Norge ska uppfyllas. Det förslag till kvotjustering som Energimyndigheten tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019, varav 8 TWh 2016. Under åren 2016-2020, då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8-3,5 öre per kWh, vilket för en villakund med en årlig elanvändning på 20 000 kWh motsvarar 360-700 kronor årligen.

Kontrollstation 2015

Detta innebär alltså att kostnaden för elcertifikat återgår ungefär till nivån 2009 och för elkonsumenten kommer de lägre elpriserna fortfarande att uppväga kostnaderna. De nya kvoterna planeras att gälla from 2016 och kommer att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften:

20140830-EM-Genomsnitt-elcertifikat

De sammanlagt 25 TWh förnybar energi som Sverige tillför tillsammans med de 26,2 TWh som byggs med Norge motsvarar nära nog hela den svenska kärnkraftsproduktionen!

Detta kan kallas en revolution i det tysta och går på tvärs mot de domedagsprofeter som ständigt försöker räkna ut vindkraften!

Den tyska energiomställningen

I Tyskland bygger man nu kraftigt ut de förnybara energislagen för att kunna ersätta kärn- och kolkraft. Och man är på god väg. Detta diagram visar förändringarna mellan 2013 och 2014:

2014-Tyskland-Energiprod-2014-2013-Jmf

Kostnaderna är dock avsevärt högre för de tyska elkonsumenterna. Energimyndigheten konstaterar att tyskarna betalar 43 öre/kWh för energiomställningen jämfört med knappa 3 öre/kWh i Sverige.

Men det eldas mycket brunkol i Tyskland med svenska Vattenfall i spetsen som 2012 bröt hela 62 miljoner ton kol i Tyskland och producerade el motsvarande 55 TWh. Alltså lika mycket som den svenska kärnkraftsproduktionen. Detta sker tack vare att kolet är billigare än naturgas och leder till att gaskraftverk tom tvingas stänga. Elen exporteras sedan och medan Tyskland alltså för egen del minskar sina utsläpp så ökar de totalt sett. Skulle en skatt på utsläpp av CO2 införas i EU kunde utvecklingen vändas.

DWO-Stromexport-NEU

Vindkraftens LCA (Life-Cycle Analyses)

Somliga menar att vindkraften förbrukar mer energi under sin livstid än den producerar och åstadkommer större utsläpp av CO2 än den ersätter. Det här är naturligtvis felaktigt.

Ett vindkraftverk behöver ungefär 6 månader på sig för att generera den energi som åtgår för att bygga det.

När det gäller utsläpp så har bl.a Vattenfall tagit fram LCA värden för olika kraftslag:

LCA-VF-Vaxthusgaser
LCA-VF-Svaveldioxid
LCA-VF-Kvaveoxider

Som man ser är värdena för vindkraft utomordentligt bra och kan jämföras med naturgas där relationen är 15/503 gCO2eq/kWh vad gäller utsläpp av CO2. Man kan nämna att enligt IPCC är relationen 12/11 gCO2eq/kWh vid jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft på land.

För vindkraftsprojektet på Holmön innebär detta att utsläpp av 180.000 ton CO2 från fossil energiproduktion med naturgas förhindras. Detta inses av denna graf som visar vindkraftens låga rörliga kostnader dvs den tränger ut dyrare kraftslag:

diagram_prissattning_el

Grafen visar också att ett vindkraftverk inte går i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.

Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att långivaren (banken) övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi på genom att kostnaderna för drift och underhåll ligger på ca 15 öre/kWh och de rörliga kostnaderna är som visats lägst av alla kraftslag.

Mycket av den svenska vindkraftsproduktionen exporteras bl.a till Finland och Polen. Här en typisk bild som visar kraftläget i Norden. Lägg märke till den stora nordiska exporten till Finland som ändå inte räcker till varför elpriset ofta är högre där:

20140802-SKV-Kraftlaget-Norden

Läs mer: Myter om vindkraft

Kärnkraft

Vilken roll kommer ny kärnkraft att spela i framtiden i Sverige när de nuvarande kärnkraftverken med Oskarshamn O1 i spetsen allt eftersom faller för åldersstrecket?

Kommer den tidigare nämnda blykylda experimentreaktorn Electra med en effekt av 0,5 MW (motsvarande 1/3-del av vad ett enda modernt vindkraftverk producerar) att få tillståd att byggas? Reaktorn förutsätter att 7.000 kg utbränt kärnbränsle upparbetas till 70 kg plutonium. Kommer detta att tillåtas?

År 2010 bestämdes att ny kärnkraft bara får byggas som ersättning för gammal, att inga som helst subventioner skall ges och att kärnkraften ska bära sina försäkringskostnader fullt ut. Här två artiklar från Reuters där Anna-Karin Hatt (C) beskriver Sveriges inställning:

Interview-Sweden stands by refusal to subsidise new nuclear
Sweden rejects British model for new nuclear plant deals

Not) I Storbritannien kommer ev ny kärnkraft vid Hinkley Point C att garanteras ett minimipris på 1 kr/kWh under 35 år och dessutom indexreglerat.

Här en intressant artikel daterad 2014-07-07 som citerar Dagens Industri:

Svenska kraftnäts generaldirektör och Svensk Energis vd förklarar i intervju varför det sannolikt inte kommer byggas några nya reaktorer i Sverige.

I december 2012 skrev Supermiljöbloggen om hur Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, konstaterat att kärnkraften inte hör hemma i ett hållbart energisystem och att han dessutom inte tror att industrin vill stå för kostnaderna som skulle följa bygget av nya reaktorer i Sverige.

Nu i fredags skrev Dagens Industri om att Mikael Odenberg, Svenska Kraftnäts generaldirektör, och Kjell Jansson, branschorganisationen Svensk Energis vd, kommit till liknande slutsatser.

I intervjun med Dagens Industri säger Odenberg:

– Man måste ha väldigt goda nerver för att våga investera i kärnkraft. Det handlar om att binda oerhört mycket kapital i någonting som ska börja ge avkastning om femton år på en elmarknad som du inte har en susning om hur den ser ut. Jag tror inte på det.

Och tillägger:

– Min bedömning är att det helt enkelt inte går att räkna hem investeringen i en ny reaktor. Den kommersiella osäkerheten är för stor.

Jansson är inne på samma spår och säger till Dagens Industri:

– Vi ska hålla dörren öppen, men som det ser ut nu tror jag inte att det byggs några nya reaktorer i Sverige.

Extra osäker blir investeringar i ny svensk kärnkraft när man betänker att, som nämnts tidigare, mer än 50 TWh förnybar energi inom systemet för elcertifikat kommer att tillföras i Sverige och Norge fram till 2025!
________________

Sven Nordblad

EKO-grisar, BIO-gas och SOL-energi

När vi diskuterar Holmöns framtidsmöjligheter nämns ibland EKO-jordbruk och BIO-gas och SOL-energi som lovande förslag. Men hur ser framtiden på Holmön egentligen ut för dessa planer?

VK rapporterade nyligen att Umeå Kommuns sista grisbonde slagit igen.

Grisbonden Erik Bäckström, i Stöcke, välkomnar intresset men konstaterar att det kommer för sent. Han är den ende grisbonden i Umeå kommun. I januari skickade han sina sista grisar på slakt. Slakteriet vill inte skriva på nya avtal och därmed kan han inte satsa på att köpa in nya grisar. Han renoverade sitt stall för sex år sedan. Installerade golvvärme och målade om. Av den satsningen återstår endast lån.

– Jag skulle kunna ha 400 grisar här, säger Erik Bäckström som nu inte har en enda.

– För oss är antibiotika ett utskrivet läkemedel. Där (Danmark) får grisarna antibiotika i fodret. Det blir som att vi skulle äta antibiotika till frukost, lunch och middag. Men de har haft konsumenterna med sig. Konsumenterna har köpt köttet, säger Erik Bäckström som har liten förhoppning om att grisföretag på nytt kan bli lönsamma.

Artikel i VK

En rustad ladugård med plats för 400 grisar är inte längre lönsam. Erik berättar när jag talade med honom att slaktpriserna är för låga och omkostnaderna för höga. Eriks grisar bodde fint, bara två per box och matades inte med antibiotika som utländska importgrisar ofta gör. Köttet klassificerades som ”Närproducerat svenskt” och borde rimligen haft en god och lönsam marknad. Men icke.

Erik var den sista av kommunens grisbönder som tvingades ge upp. VK har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för näringen. År 2011 fanns i hela Västerbottens Län bara 12 grisbönder kvar, år 1996 var antalet 142

Artikel i VK

Lönsamhetskalkyl för uppfödning av EKO-grisar

Hur ser den ekonomiska kalkylen ut för uppfödning av EKO-grisar. Svenska Pig har utrett detta och ett kalkylblad för EKO-kravcertifierad produktion visas här:

EKO-gris-Krav-kalkyl

För Holmöns del är detta inte goda nyheter. Exemplet avser en kalkyl för 65 årssuggor med 20 kultingar per år. Tyvärr krävs då 140 ha åkermark för foderproduktion vilket är det dubbla mot vad Holmöns samtliga åkrar kan erbjuda.

Förlusten (TB3) per sugga och år uppgår till 532 kr eller sammanlagt ca 30.000 kr. Och detta alltså på en djurbesättning dubbelt så stor som den Holmön maximalt skulle kunna föda. Då bortser vi ifrån att markerna på Holmön är magra och skulle behöva omfattande kultivering för att tillnärmelsevis kunna producera foder i tillräcklig mängd. Lägg sedan till detta de svåra transportförhållandena som ytterligare fördyrar produktion på Holmön.

BIO-gasenergi

Det har också framförts tankar om att producera el via BIO-gas. Råvara för detta skulle kunna vara flytgödsel från det nämnda EKO-jordbruket med EKO-grisar. Till och med som ett alternativ till el från vindkraft.

Låt oss titta på kalkylen.

LRF och Västra Götalandsregionen har gjort ett faktablad kallat El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket:

Broschyr gårdsbaserad biogas

Broschyr_gardsbaserad_biogas_3

Broschyr_gardsbaserad_biogas_6

Broschyr_gardsbaserad_biogas-5

En svinuppfödning med ca 1.300 grisar ger blygsamma 84.000 kWh el per år. Detta är optimistiskt i överkant för Holmöns del och motsvarar lika mycket el som ett enda 5 MW vindkraftverk producerar på 48 timmar vid en kapacitetsfaktor av 35%. Vindkraftverk är mycket effektiva elproducenter!
____________________

SOL-energi

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men framförs ibland som ett alternativ till vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.

Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % hela 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.

En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.

En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
____________________

Som var och en nu förstår finns det inga möjligheter att driva ett EKO-jordbruk med KRAV-grisproduktion och en BIO-gas anläggning för elproduktion med lönsamhet på Holmön.

Jordbruk, även ekologiskt sådant, är en verksamhet som har mycket svårt att nå lönsamhet. Allt annat är önsketänkande. Och att hela tiden ropa på bidrag från EU, Umeå Kommun eller Länsstyrelsen är i längden ohållbart. Politikerna tröttnar. Vi måste visa att Holmön kan stå på egna ben.

Med vindbruk på Holmön och 0,5-1 miljon kronor i bygdepeng ändras förutsättningarna radikalt. Genom bidrag kan summan sedan växlas upp till det dubbla.

Information från Jordbruksverket

Nu finns plötsligt medel för att trygga t.ex ett jordbruk som skulle hjälpa till att hålla markerna öppna och skapa de arbeten som tillsammans med de som vindkraften ger, innebär en framtid för Holmön med bofasta året runt och en tryggad färjeförbindelse och affär.

Men sannolikt är det bättre att som Hushållningssällskapet rekommenderar satsa på Herrefordboskap för att hålla markerna öppna istället för grisproduktion som i den skalan vi nu diskuterar inte är optimalt för Holmön av olika anledningar.

Att Peter och Susanne föder upp hushållsgrisar i litet antal är en annan femma. Men minns att bägge arbetar utanför hemmet för försörjningen dessutom, så detta kanske mest kan betraktas som en hobbyverksamhet, om än en mycket trevlig sådan!

Vi måste nu arbeta gemensamt för Holmöns framtid men förslagsvis överlåta grisproduktionen till Erik Bäckström som har 400 lediga stallplatser just nu!

Sven Nordblad

Näsuddens vindkraftspark på Gotland

På Gotland var man tidiga med vindkraft. Näsudden på södra delen av ön är det mest kända området. Ett generationsskifte pågår nu där. Gamla verk på 500/600 kW ersätts med nya på 1800-3000 kW som är både större och effektivare.

Men hur påverkas energiproduktionen och fåglarna av generationsskiftet och vart tar de gamla verken vägen?

Några intressanta slutsatser:

– I de tre faser som hittills genomförts har 59 verk minskats till 27 men produktionen ökat

– Samtliga 59 gamla verk har sålts till östeuropa

– I fas 2 har 27 st verk minskats till 12 st och ändå ökar produktionen 3 ggr

C-E Simonsbacka har i ett inlägg i VK angivit att skaderisken för fåglar ökar med 1,77 ggr vid jämförelse mellan ett gammalt verk och ett nytt. Sett i relation till det mindre antalet verk och den kraftigt ökade produktionen bör detta innebära att skaderisken för fåglar i fas 2 minskat till 0,26 ggr eller 1/4-del i relation till producerad energi.

– Man kan alltså konstatera att stora vindkraftverk innebär väsentligt lägre skaderisk för fåglar än små verk sett i relation till producerad energi.

Det är också intressant att notera att det finns en aktiv andrahandsmarknad för gamla vindkraftverk. Som innebär att gamla verk inte överges när de tjänat ut i Sverige.

Ett examensarbete från 2012 utfört vid Högskolan i Halmstad beskriver generationsskiftet så här:

I Sverige har inte generationsskiften genomförts i speciellt stor utsträckning. Det är enbart på Gotland som det genomförts några projekt. En del svenska företag har börjat undersöka möjligheterna i att genomföra ett generationsskifte för vindkraft på fastlandet. Detta beror mestadels på att många verk börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd, och att det går att utvinna mer energi från samma plats. Projektet vid Näsudden på Gotland består av fyra olika faser. Figur 4 visar hur det ska se ut när projektet är färdigt. Just nu är fas ett, två och tre klara.

Nasudden-Hogskolan-Halmstad-2012-JT-EJ-1

Figur 4. Näsudden är planerat att se ut så här efter genomförda generationsskiften i fyra olika steg

Flera olika företag och vindkraftskooperativ har varit inblandade i Näsuddenprojektet. De vindkraftverk som tidigare var uppförda i dessa områden, byggdes under 1990-talet och närmade sig slutet av sin livscykel.

I de olika faserna har vindkraftverk av storleken 600 kW och lägre, bytts ut mot 1800 kW respektive 3000 kW. I de tre faserna som genomförts har 59 vindkraftverk ersatts av 27. Alla de 59 äldre verken har sålts till Östeuropa. På Näsudden producerades innan generationsskiftet 51 GWh, det kan jämföras med nya parkens (figur 4) beräknade årsproduktion på 204 GWh. Detta innebär en ökning av energiproduktionen med 400 %.

I figur 5 visas hur fas två på Näsudden genomförts. Trots att det står 15 färre vindkraftverk på platsen, produceras det tre gånger så mycket energi.

Nasudden-Hogskolan-Halmstad-2012-JT-EJ-2

Figur 5. Data för fas två av generationsskiftet på Gotland

Vindkraftens generationsskifte

Läs också:

Vindkraften påverkar inte turismen på Gotland negativt

Den Svenska Allemansrätten

Den-svenska-allemansratten

Foto: Max Gustafson