Archive for 14. Holmöleden

Bara prat hjälper inte Holmöborna

Om en långsiktig lösning förutsätter att Trafikverket sätts ordentligt på plats är det precis det som bör ske, skriver Petter Bergner i VK

Den 11 april JO-anmälde en förargad boende på Holmön Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon. Anmälan hade skrivits av mångårige kämpen för öbornas rätt till kommunikationer året runt, U. Thorbjörn Lindberg, som tidigare körde färjan och var ordförande i kommunikationsgruppen på Holmön. I skrivelsen ifrågasatte Lindberg starkt Trafikverkets agerande, samtidigt som han underströk att människor drabbas när trafiken inte fungerar hela året. Han ville få prövat om myndigheten handlat rätt i ljuset av regeringsbeslutet från 2007 och argumenterade med kraft för Holmöns sak mot en statlig myndighet som på eget bevåg skalat ned sina åtaganden.

Som man kanske kunde ha väntat avskrev Justitieombudsmannen anmälan utan vidare handläggning, men parterna bakom 2007 års uppgörelse om trafiken kan inte nonchalera denna typ av vittnesmål om en ohållbar situation. På onsdag ska en arbetsgrupp med tjänstepersoner från Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Trafikverket och Region Västerbotten hålla möte om trafiken och om framtiden. Ett ”toppmöte” på chefs- och politikernivå ägde rum den 15 februari och vid det tillfället beslutade man att en arbetsgrupp med representanter från vardera håll skulle skapas. Vidare ska man ha kommit överens om att ha ett nytt möte på den högre nivån under hösten, som ett sätt att undvika nya informationsglapp och obehagliga överraskningar.

Att träffas digitalt och prata är säkert vettigt, men de så kallade samarbetsparterna lokalt och regionalt har ingen beslutsmakt över Trafikverket. Och om myndigheten valt att omtolka vad som följer av överenskommelsen och regeringen accepterar att så sker, bör man nog dessvärre inte ha alltför höga förhoppningar om att dialogmöten av det tänkta slaget ska leda till en lösning. Har man en gammal uppgörelse om att det ska vara en huvudman för trafiken, är det den huvudmannen som sitter med nycklarna.

Bara prat är inte vad Holmön behöver, även om hänvisningar till att det pågår dialog säkert kan vara tacksamma för makthavare att kunna göra. Holmön har hört nog med prat vid det här laget. Nu krävs det en långsiktig lösning.

Att ansvarig myndighet styrs upp av regeringen så att man inte kan banta ned sitt samlade ansvar som huvudman, en ny och bindande uppgörelse om Holmötrafiken, eller en ny färja som klarar vintertrafikering av leden. U. Thorbjörn Lindberg har tidigare föreslagit att Holmöleden ska plockas bort från ansvar och upphandlas separat med statliga pengar. Kanske kan detta också vara en möjlighet.

Huvudsaken är att Holmöborna slipper isolering och limbo. Det är dags för en långsiktig och ansvarsfull lösning. Om en långsiktig lösning förutsätter att Trafikverket sätts ordentligt på plats är det precis det som bör ske.

Petter Bergner

Trafikverkets magplask i bräckt vatten

 
Ett axplock aktuella inlägg i debatten om Holmöns bristfälliga kommunikationer

Regeringen bör fatta beslut om att Holmöleden bryts ut från Trafikverket Färjerederiets ansvar – och i stället upphandlas separat med statliga medel (liknande Gotlandstrafiken). En ny isbrytande färja med rätt storlek är grundläggande. Holmöborna skall vara delaktiga i arbetet med att skapa rätt färja för leden. Holmöborna behöver som andra svenskar tillgänglighet till och inte isolation från samhället. Det skriver U. Thorbjörn Lindberg.

I början av 2000-talet beslutade regeringen att utreda vägsystemen i Sverige eftersom kostnaden för underhåll skenat de senaste åren. I utredningen ingick även tre färjeleder som undantogs från utredningens grundsyn, de skulle få speciella lösningar.

För att arbeta fram lämpliga förslag för dessa ö-samhällen utsågs förre talmannen i riksdagen, Thage G Peterson (S), som förhandlingsman. Holmöns ö-samhälle var ett av de tre samhällen som fick speciell status i utredningen.

Holmön är en ögrupp i Kvarken, närmaste stad är Umeå som ligger 27 km från färjeläget Norrfjärden. Holmöns samhälle är bebott sedan medeltid. Ett av Sveriges största marina naturreservat skapades på 1970-talet på Holmöarna.

Det är allmän väg på båda sidor av Kvarken, vilket gör att trafikverksfärjan Helena Elisabeth (HE), transporterar passagerare och 17 ton gods till ön. Den byggdes 1983, och har tjänstgjort på Holmöleden sedan dess. HE är nu reservfärja.

Leden är 10 km lång, över öppet hav, med grunda vatten, kraftig vind, grov sjö och kraftiga strömmar. Färjeleden är istäckt under delar av vintern, upp till 10 veckor när färjan inte kan köra. Begränsat passagerarantal och godsutrymme innebär en hämsko för ösamhällets utveckling och fortlevnad.

Peterson grep sig frejdigt an uppgiften genom samtal med generaldirektören Ingemar Skogö, Vägverket och lokalt ansvariga höjdare i Vägverket region norr, Vägverket Färjerederiet, Umeå kommun, landstinget och länsstyrelsen Västerbotten. Peterson fick klara direktiv av Skogö vad som skulle presenteras för de lokala höjdarna och vilken information som skulle delges Holmöborna.

Efter många turer redovisade Peterson sin förhandlingslösning för regeringen, vilken ekonomiskt stöddes av Vägverket, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och länsstyrelsen i Västerbotten. Holmöborna var nöjda med att Vägverket blev ensam huvudman och ansvarig för trafiken året runt.

Petersons målsättning:

”Mina utgångspunkter och mål för förhandlingarna har varit att få tillstånd en säker och långsiktig trafiklösning året runt efter över 50 år av oklarhet med trafiken till Holmön. Dessutom har jag strävat efter att få kortare restider, ökad turtäthet, möjlighet till mer godstransporter och fler bilar samt trafikförhållanden som underlättar utvecklingen av turism, småföretagande och pendling.”

Regeringen stadfäste Petersons förhandlingslösning genom ett beslut den 19 april 2007.

Därefter har Trafikverket inte lyckats uppfylla regeringsbeslutets målsättning.

Ett antal satsningar har gjorts under 13 år, satsningar som ofta inte följt ledens förutsättningar. Exempelvis har Trafikverket inköpt en gammal färja, Capella, byggd 1975, kan lasta fyra fordon och 25 ton last, men som inte klarar av att köra vintertid i is, Färjerederiet har utfärdat isdirektiv när Capella skall sluta trafikera på grund av is, vilket även gäller HE. Capella har även drabbats av ett antal haverier, vilket inneburit att HE varit tvungen att hållas som reserv på leden.

En liten svävare har inköpts från Kanada, som inte har tillräcklig kapacitet och är mycket känslig på grund av sin konstruktion och kräver relativt slät is.

I februari 2021 har Trafikverket beslutat satsa 15 miljoner på en ny motor i Capella, som inte är lämplig för trafik på leden?

Trafikverket tog i slutet av november 2020 strid med regeringen och sina förhandlingspartners. Trafikverket vill nu försämra den tidigare servicen för Holmöborna genom att:

•sluta staka skoterled över isen, en led som är mycket viktig för samhällets funktion och tillförsel av varor till affär och hantverkare. Varor som varken svävare eller helikopter kan transportera.

• att pendlare måste vänta 5 arbetsdygn innan helikopter sätt in, när färja och svävare inte kan köra. Det innebär att det blir omöjligt att pendla.

• Inga extraturer sätts in sommartid när stora festivaler anordnas, festivaler som är av utomordentlig vikt för samhällets överlevnad.

•dessutom avser man stänga av värmen i väntsal på Holmön.

I februari 2021 har Holmön varit helt isolerat från omvärlden i veckor. Infrastrukturminister Eneroth är informerad om att Trafikverket inte lever upp till regeringsbeslutet av den 19/4 2007. Hans svar är, ” att det är Trafikverkets ansvar, men jag skall ha det under uppsikt.” Ingen vidare åtgärd är vidtagen av infrastrukturministern eller Trafikverkets generaldirektör.

Förhandlingsuppgörelsen gjordes mellan fyra parter. Nu försöker Trafikverket få de övriga parterna att betala mera för att kunna följa regeringens beslut. Holmöborna har blivit gisslan i ett ekonomiskt krig mellan förhandlingsparterna.

•Trafikverket lever inte upp till regeringsbeslutet om Holmöleden.

•Att tjänstemän kan sätta sig över regeringsbeslut och godtyckligt avgöra en bygds framtid är uppseendeväckande.

•Vem ansvarar för att övervaka Trafikverket, och se till att beslut följs?

Tydligen inte infrastrukturministern, om man ser till hans uttalande.

•Trafikverket Färjerederiet visar stora brister i kompetens genom att inte satsa på transportmedel som följer ledens förutsättningar. Dessutom har man svårt att hantera Holmöleden som är en led över öppet hav.

Regeringen bör fatta beslut om att Holmöleden bryts ut från Trafikverket Färjerederiets ansvar och i stället upphandlas separat med statliga medel (liknande Gotlandstrafiken). En ny isbrytande färja med rätt storlek är grundläggande. Holmöborna skall vara delaktiga i arbetet med att skapa rätt färja för leden.

Holmöborna behöver som andra svenskar tillgänglighet till och inte isolation från samhället.

U. Thorbjörn Lindberg, bor för närvarande på Holmön och har tidigare kört Holmöfärjan

VK 2021-02-26 VK Insändare

Klicka på Read more för att läsa fler inlägg …

Read more

Sälarnas och laxarnas ö

För drygt ett halvt århundrade sedan gjorde tidningen VK ett reportage från Holmön. Det är märkligt hur problemen då som nu är ungefär desamma. Och transportfrågan var då som nu avgörande för öns fortlevnad.

Inför Trafikverkets nyligen aviserade ytterligare försämring av kommunikationerna undrar man om avsikten är att förvandla Holmön till en sommarö när möjligheterna till arbetspendling och att bo året om försvinner.

Nej – såklart finns det ingen plan på att ytterligare avfolka Holmön, bara kortsiktiga ekonomiska överväganden från inblandade myndigheter. Allt i strid med den Förhandlingsöverenskommelse som 2007 träffades om att ge Holmön en ”säker och långsiktig trafiklösning” …

Förhandlaren Thage G Peterson

Holmöleden – Rättsprövning 2012

(Uppdatering)

”Den 19 april 2007 uppdrog regeringen åt Vägverket att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en förbindelse till och från Holmön i huvudsaklig överensstämmelse med förhandlingsmannens (Thage G Peterson) uppgörelse N2007/3647/IR.

Holmöns Infrastrukturgrupp begärde i skrivelse den 3 november 2010 att regeringens beslut den 19 april 2007 skulle upphävas såvitt avsåg valet av transportmedel och att regeringen skulle fatta ett nytt beslut som var baserat på gruppens förslag om en bil- och passagerarfärja.

Regeringen konstaterade i det nu klandrade beslutet att Vägverkets, numera Trafikverkets, uppdrag bör kvarstå och beslutade att inte vidtaga någon åtärd med anledning av det klandrade beslutet.”

Nu backar vi till 1967-69 – de år då stora delar av Holmöarna drabbades av beslut om naturvårdsåtgärder

19670511 Resolution om naturvårdsåtgärder
19670522 Lst beslut om naturvårdsåtgärder
19690513 Förslag till ersättning för Grossgrundet och Gadden

Fördelarna för de naturnära Holmöborna att mista sin mark sammanfattas så här. Men drömmen om att sälja sommarstugetomter på andra delar av Holmöarna grusas genom att vattenfrågan inte är löst och de bristfälliga kommunikationerna.

Förhandlingsförslaget landar på en ersättning med 122.500 kr för totalt 527 ha mark på Grossgrundet och Gadden vilket i dagens penningvärde motsvarar 2.068 kr/ha. Man varnar också för att inte ingå en överenskommelse med att expropriation och total inlösen väntar om hörnet. Flera markägare känner sig tvingade att sälja medan andra vägrar.

Varför lockar staten till besök på Holmöarna? Varför lockar Umeå kommun besökare till det största skärgårdsreservatet i Sverige? När man inte kan erbjuda en godtagbar trafiklösning för Holmöleden – se till exempel Capellas haveri.

Varför används inte en del av de värden som tagits i anspråk vid bildandet av Naturreservatet till en lämplig färja?

En ändamålsenlig och trafiksäker färja med tillräcklig transportkapacitet enligt Trafikverkets eget förslag bör snarast införskaffas för Holmöleden.

Capella – Haverirapporten

Svar-från-Transportstyrelsen 2020-04-07
Skrivelse till Transportstyrelsen 2020-04-02
Skrivelse till Transportstyrelsen 2020-03-31
Nyhetsmeddelande TRV-F 2020-03-20
Slutrapporten

Så har Färjerederiet publicerat haverirapporten för Capella. Den är gedigen och pekar ut de troliga orsakerna bakom haveriet som kunde slutat mycket illa. Capellas positioner vid haveriet. Det handlar om brister i den tekniska utrustningen, bristfälliga instruktioner till besättningen, dokumentation vid överlämnandet från varv men också sådant som följer när en utsliten fjäderbelastad låskula används för huvudmaskinens manövrering.

Här ett utdrag:

Veckorna innan olyckan hade Capella legat på varv vid Gustavsviks varv där olika typer av reparations- och underhållsarbeten utförts. Man hade konstaterat att flera av larmindikeringarna på bryggan inte fungerade som de skulle. Orsaken hade bland annat hittats i form av avskavda kablar mellan maskinrummet och bryggan.
Ansvarig rederiingenjör på Färjerederiet hade därför beställt en genomgång av larmsystemet så att alla funktioner skulle återställas. Systemet skulle även utökas med ett nytt maskinövervakningssystem som ersättning för befintliga, ej fungerande mätare.

Enligt gällande lagkrav är ett fungerande larmsystem en förutsättning för att få gå i trafik med obemannat maskinrum. Utan larmsystem krävs att en maskinist ständigt är närvarande och övervakar maskinrummet.

Arbetet med att renovera larmsystemet till huvudmaskinen lades ut på en underentreprenör beställd av huvudmannen för varvsbesöket, Fridhems varv och Verkstäder. Arbetet påbörjades och vissa larmgivare, kablage mm byttes ut, men arbetet hann aldrig avslutas innan fartyget skulle tas i trafik igen. En temperaturgivare för just kylvattentemperaturen hade inte hunnit levereras. Därför var inte detta larm inkopplat.

Elektrikern som arbetade med larmsystemet lämnade information om det icke fungerande temperaturlarmet till sin chef, men informationen nådde inte färjledens ansvariga tekniker, eller besättningen. En dedikerad provtur, där alla system av vital betydelse skulle provas, genomfördes heller inte på grund av dåligt väder under resan från varvet till färjleden.

Besättningen som tjänstgjorde den 9 november hade inte fått någon information om att inte alla larm var i drift.

Läs hela rapporten och fundera sedan på om Holmön behöver en ny modern och säker färja med tillräcklig transportkapacitet …

Till sist en eloge till den underbemannade besättningen som ändå löste situationen trots bristfälligt material och med stor fara för sin egen säkerhet.

Sven Nordblad

Holmöleden – Förhandlingsuppgörelsen 2007

 

Så står det i den lösning för Holmöleden som utredaren Thage G. Peterson lade fram 2007-03-30 och som beslutades av Regeringen 2007-04-19 undertecknat Åsa Torstensson.

N2007_3647_IR – Slutrapport
N2007_3647_IR – Regeringsbeslut

I uppgörelsen bestämdes att den gamla färjan Helena Elisabeth i fortsättningen skulle användas för godstrafik och ett fåtal passagerare. För att lösa transporterna skulle en större svävare införskaffas för 65 passagerare och ett (1) fordon. Problemet med tyngre transporter skulle Holmöborna däremot själva få lösa!

Utvärdering

En större svävare kunde emellertid aldrig införskaffas på grund av det alltför starka bullret från en sådan stor maskin. Färjerederiet ålades att visa att bullret inte skulle överstiga gällande gränsvärden, vilket man inte lyckades med.

Istället köpte Färjerederiet en liten svävare för 12 passagerare från Kanada och en äldre färja M/S Rosala, byggd 1975, från Finland. Efter drygt 15 månaders renovering till mycket dryga kostnader togs färjan som döpts om till Capella i drift 2015. Sedan starten har färjan haft stora driftproblem, vilket orsakat avbrott och störningar i färjetrafiken till Holmön samt åsamkat huvudmannen mycket dyra renoveringar. Färjans konstruktion har även inneburit att Trafikverket utfärdat isdirektiv för färjan vilket kraftigt försämrar färjans möjlighet att upprätthålla trafiken vid isbildning i Västra Kvarken.

Resten är historia och numera har Holmön ingen färja eller annan transportlösning som uppfyller de ursprungliga kraven på transportkapacitet året om.

I uppgörelsen som gjordes 2007 fanns ett förbehåll om finansieringen. Det är nu det blir riktigt intressant. I Regeringsbeslutet bestämdes att en viss lösning (större svävare) skulle införskaffas och förbättringar av hamnarna och den gamla färjan Helena Elisabeth skulle göras. Istället borde man ställt ett funktionskrav på en fungerande åretruntlösning för Holmöleden i enlighet med intentionerna i uppdraget. Utredningsuppdraget är numera avslutat och från Regeringskansliet meddelas att uppgörelsen innebar att vidare förhandlingar och avstämning inom två år skulle ske mellan parterna.

Men när nu den ursprungliga intentionen inte kunde infrias står därför Holmön ofta utan fungerande transporter, särskilt vintertid. Se till exempel Färjerederiets
Isdirektiv från 2018-11-20, som i praktiken kraftigt begränsar och omöjliggör nödvändiga transporter under vinterhalvåret när isen lagt.

Därför måste nu resultatet av Thage P. Petersons förhandlingsuppgörelse skyndsamt utvärderas och om det nu visar sig att bristerna fortfarande kvarstår, en ny transportlösning med finansiering utarbetas, helt i enlighet med betänkandet Enskild eller allmän väg SOU 2001:67 och Riksdagsskrivelsen 2005/06:308 Moderna transporter som antogs av riksdagen den 30 maj 2006.

Sven Nordblad