Archive for 10. Renar

Sorsele, vindkraft och renar

20160317-Renar-Nordfjarden-0
Renbild från Holmön vid Nördfjärden på Ängesön

Söndagen den 20 mars 2016 röstade Sorseleborna om Vattenfalls planer på att bygga 100 vindkraftverk i kommunen. Projektet kallas Sandselehöjderna. Av totalt 2027 röstberättigade röstade 641 nej, 578 ja, 30 blankt och 5 röster var ogiltiga, totalt 1254 och ett valdeltagande på goda 62,5 %. Artikel i VK.

Resultatet blev alltså 51,1 % nej och 46,0 % ja där endast 63 röster skiljde. Eller om man så vill röstade 31,6 % av alla de röstberättigade nej dvs knappt 1/3-del av invånarna.

I en opinionsundersökning som genomfördes 2014 av Vattenfall bland 300 närboende så var däremot 16 % mycket positiva och 30 % ganska positiva. Endast 9 % var mycket negativa och 9 % ganska negativa.

Omröstningen är endast rådgivande och nu återstår att se hur kommunens politiker går vidare i frågan.

Vattenfall stationerar 15 tekniker i Sorsele kommun om projektet blir av. Bygdemedel om 10.000 kr per verk kommer att utbetalas samt markarrenden. En kritik som framförts mot projektet är att alltför lite återförs till bygden. Detta känns något orättvist eftersom lokala entreprenörer kommer att erhålla arbete, kommunen tillföras skatteintäkter och efter avslutad drift kommer fortfarande vägnät och övrig infrastruktur att vara av värde för bygden.

Däremot är avsättningen till utvecklingsmedel cirka 4 gånger högre i Holmöprojektet! Inlägg om bygdemedel.

Renar och vindkraft

Området där Vattenfall planerar att bygga är renskötselområde och ligger inom Rans sameby. Sameradion & SVT Sápmi har i ett reportage frågat hur samebyn ser på planerna:

Sameradion har försökt att komma i kontakt med Rans Sameby representanter, men de vill inte uttala sig i frågan om folkomröstningen. Ordförande Göran Jonsson säger att folk får rösta som dem vill. Enligt honom så har Samebyn ingått en avtal med Vattenfall, men han vill inte berätta om innehållet.

Så även samebyn har tydligen fördelar att vinna på ett vindkraftsbygge! Renar är dessutom oblyga varelser som knappast låter sig störas nämnvärt av de vindkraftverk som planeras t.ex för Holmön där de tydligen trivs även runt husen i Holmö by och längs vägarna.

Vindkraft eller kärnkraft

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomför varje år undersökningar av svenska folkets uppfattning om bl.a olika energislag. Den senast publicerade visar att de förnybara energislagen solenergi 79 % och vindkraft 59 % ligger överst i listan för ”satsa mer på”. Före t.ex vattenkraft 42 %. Sist placerar kärnkraft med 13 % och kolkraft med 2 %:

2014-SOM-Satsning-pa-olika-energislag

Expressen rapporterar att en attack på ett belgiskt kärnkraftverk kan ha planerats. När belgisk militär blev varse informationen i februari placerade man ut 140 soldater vid centrala kärnkraftsanläggningar för att garantera säkerheten. Artikel i DN.

Även i Sverige ser man allvarligare på säkerheten runt kärnkraftverken och Strålsäkerhetsmyndigheten har infört bestämmelser om att beväpnade vakter ska skydda verken mot angrepp from nästa år! Oklart hur hotet t.ex från obemannade fjärrstyrda drönare ska mötas – ett förbud räcker knappast. OKG kommenterar:

– Vi delar givetvis myndighetens bedömning att omvärlden ser annorlunda ut i dag än vad den gjorde för bara några år sedan. Vi har givetvis också varit delaktiga i arbetet med att utforma de här nya villkoren och kraven, säger Anders Österberg, informationschef på kärnkraftsverket OKG i Oskarshamn, till TT.

Värt att hålla i minnet när också ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki mycket nära Holmön nu planeras och ytterligare en anledning att välja vindkraft istället för kärnkraft!

Renbete på Holmöarna: En olämplig plats helt enkelt

20160121-Holmon-Renar-Capella
Rensläpp i Byviken skedde vid tre tillfällen 2016 när Capella inte kunde angöra rampen.

Från Debattartiklar i Västerbottens-Kuriren 2015-11-13

Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna. Ansvariga bör noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transporten medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.

Det skriver Olle Nygren, bofast på Holmön och bland annat entreprenör för Trafikverkets skoterled över havsisen.

Är det lämpligt med renbete på Holmöarna? Renbete på Holmöarna har aktualiserats av att familjen Andersson från Rans sameby vill ta ut renar för vinterbete till Holmöarna.

Historiskt kan man se att det finns dokumenterat att renbete förekommit på Holmön under början av 1900-talet, men inte därefter. Gamla kartor och andra gamla dokument pekar på att just Holmöarna inte har ingått i det område som allmänt kallats för ”renbetesland”.

Ett av senaste dokumenten som ligger till grund för dagens bedömning av renbetesområden är det som kallas ”Byaordning för Ran sameby” från 1946. I detta dokument uppräknas ett antal socknar, en på den tiden använda samhällsenheter, som sedermera kom att bli kommuner.

I denna uppräkning av vinterbetesområden är Holmsunds och Holmöns socknar inte inkluderade. Alla andra kustsocknar nära Umeå är inkluderade. Socknarna har sedermera blivit egna kommuner och Holmöns och Holmsunds kommuner har sen införlivats i Umeå kommun. Umeå socken ingick i renbetesområdet och Umeå kommun blev därför del av renbetesområdet.

Det kan därför, med viss logik, anses att områden, som under den tid som gått, kommit att införlivas i Umeå kommun automatiskt därför blivit del av renbetesområdet, även om de eventuellt inte var det från början.

För att avgöra om dessa områden, som tidigare inte listats i Rans Byaordning, alltså det som tidigare var Holmsunds och Holmöns socken, kan anses ingå i vinterbetesområden för Rans sameby krävs ett utslag i civilrättslig domstol. Sådana processer är tidsutdragna och drar stora kostnader, som ingen vill ha.

Kan man hitta en annan väg? Utan att ta ställning till om Holmöarna ingår i renbetesområdet eller inte, kan man i stället fundera kring lämpligheten till vinterbete på dessa öar.

Vi kan fundera kring varför man utelämnade Holmöns och Holmsunds socknar som vinterbetesområde i Rans Byaordning från 1946. Varför skulle just dessa områden inte vara med? Det finns ingen uppenbar förklaring i det dokumentet.

Det bör dock ändå finnas något skäl till varför just dessa områden inte fanns med. Holmsunds socken bestod av Obbolas och Holmsunds församlingar. En stor del av detta område består av älvmynningen och kustområden. Socknen bestod således av mycket vatten och strandområden mot både älv och hav. Även Holmöarna, som en ögrupp ute i havet, har mycket havsstrand.

I dessa områden var, och är det än i dag, ofta osäkra isförhållanden vintertid. Detta har även ökat under senare år i och med klimatuppvärmningen med mildare vintrar, till exempel de två senaste vintrarna utan riktig havsis. Här kan man kanske också få lite vägledning från de historiska ögonvittnesskildringar som finns.

Huvuddelen av de ögonvittnesskildringar, som finns om renbete på Holmön och vid kusten, visar att det var problematiskt med renar nära havet. Det blev ibland akut att flytta renarna tillbaka till fastlandet innan islossningen, med oönskade strapatser som följd.

Här framgår även att renarna gärna sökte sig till havsisen för att kunna slicka i sig salt och att renarna då kunde fortsätta ut på isen och gå ner sig och förolyckas. Detta ledde till att man var tvungen att sätta av extra personella resurser för att försöka förhindra att renarna gav sig ut på havsisen. Det finns således kunskap bland samerna om de problem som havet och havsisen medför.

I en statlig utredning står också ”Ön har i äldre tider besökts för vinterbete. Detta förekommer inte längre eftersom isbrytningen lägger hinder i vägen. Mycket talar därför för att vinterbetet numera skall anses övergivet”. Denna utredning stärker således också uppfattningen att även samerna själva ansett att renbete på Holmön skulle vara så olämpligt att ögruppen övergetts.

Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det således goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna.

Familjen Andersson och Ran sameby bör därför noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transport till Holmön medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.

Olle Nygren, Holmön

Klicka på Read more för några kommentarer kring artikeln …

Read more

Renar på Holmön

Holmön har fått en egen och ny sägen – nämligen den om renfösning organiserad av vindkraftsbolaget. Den är skapad av Fria Vindar och används mot planerna på vindbruk på Holmöarna.

Naryan-Mar reindeer

Sägnen återkommer då och då i inlägg på Fria Vindar till exempel så här:

Redaktionen
2014-12-10 23:12:23

Tror snarast att de 7- underverken är en undanskuffad pinsamhet och inga konstnärer är nog inte anlitade. Däremot finns konceptet med renar kvar men samstämmiga uppgifter från samer och från studier gjorda av forskare visar att renar är rädda för vkv och det vore ju djurplågeri att tvinga in renar där. Vi som äger fastigheter på Holmön är också skräckslagna inför hotet att få våra fina öar krossade!

Men är det verkligen sant att i prospektet står det att renar skulle fösas in på Holmön som tidigare sagts eller är det något man fabulerat fram. Vi läser prospektet samrådsdokument 2014-09-25 och påståendena visar sig inte stämma. Så här står det nämligen:

Konsekvenser för rennäringen

Holmöarna har inte använts för renbete på länge och betestillgången bedöms inte påverkas negativt av den planerade vindkraftetableringen. Vissa lavbevuxna ytor kommer att påverkas, men i mycket liten utsträckning i jämförelse med de tillgängliga lavbevuxna ytorna, dvs. stora delar av ögruppen. Skogsbruket har mycket större betydelse för betestillgången än vad vindkraften bedöms ha. Med fler vägar finns risk för att möjligheten att hålla ihop renhjorden försvåras. Detta problem är emellertid mindre på en ögrupp som Holmöarna än i vinterbeteslandet på fastlandet.

Holmöarna ingår i samebyn Rans renbetesmarker. Samerna har således rätt att låta renarna gå på vinterbete på Holmöarna. Över detta förhållande råder inte vindkraftsbolaget. Och bolaget har skyldighet att redovisa den eventuella påverkan som vindkraftsparken kan innebära för möjligheterna till renskötsel på Holmöarna.

Fria Vindars vingliga väg i frågan om renar på Holmön

Renarna nämns för första gången på Fria Vindar i februari 2014:

Redaktionen
2014-02-09 16:32:37

Det förekommer uppgifter om att 450 renar ska fraktas ut till Holmön. Nån som vet! Vi måste få veta så vi hinner sätta upp stängsel runt våra trädgårdar. SliteVind vill ju ha renar att beta runt verken. Problemet är att renar skyr vindkraftsområden. De är rädda för ”monstren”. Detta måste givetvis stoppas!

Och Fria Vindar skickar till och med ett nödrop till Länsstyrelsen där man kräver ersättning om planerna genomförs:

Redaktionen
2014-02-10 07:39:11

FriaVindar tar i dag kontakt med länsstyrelsen ang renar. Innan några renar släpps på måste vi fastighetsägare beredas möjlighet att på länsstyrelsens bekostnad stängsla in våra tomter. Vi måste få tillfälle att skydda våra trädgårdar från nedtrampande renar, Vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel och päronträd måste skyddas. Stängsligen kan vi utföra själva men vi kommer att debitera kostnaden för detta till Samebyn och/eller länsstyrelsen.

Men så kommer det plötsligt grus i maskineriet. Det visar sig att det, tvärtemot vad Fria Vindar hittills påstått, i själva verket är Rans sameby som står bakom planerna och inte vindkraftsbolaget:

Redaktionen
2014-02-10 11:48:37

Vi har pratat med Per Mikael Jon, Rans sameby, inga renar i vinter. Per Mikael kommer ut i början på augusti för en dialog.

Renar
2014-02-10 12:44:51

En kontinuerlig närvaro av renar gör det dessutom ännu svårare att etablera vindkraft. Det skulle inte förvåna mig om det är därför Rans väljer just nu att skeppa ut dem. För att visa att det är mark de använder, om än inte ofta. För jag misstänker att deras huvudsakliga marker också är utsatta för diverse gruv- och vindkraftsplaner.

Det kan säkert förhålla sig som Fria Vindar spekulerar nämligen att samebyn vill markera närvaro på Holmöarna trots att det var mycket länge sedan något renbete på Holmöarna förekommit. Endast vinterbete under tiden 1 oktober – 30 april är tänkbart. Och att det i praktiken är mycket svårt att hålla ren på Holmön bland annat därför att en isränna bryts och den hårt trafikerade väg E4 vid Sävar innebär en naturlig gräns österut.

Här ett dramatiskt vittnesmål från 1906 hämtat från SOU 2006:14 visas här:

1906-Ranbyn-Holmon

En Holmöbo berättar om denna händelse:

Söder om Viklunds, vid vägen ner till badstranden, ligger en myr som kallats Lappkåtamyren. Den förklaring jag fick av pappa på det namnet var att han hört att det före hans tid, en vinter, hade varit en eller ett par familjer samer med okänt antal renar som haft läger där. Det tycks ju bekräftas av artikeln, och inte oväntat höll dom på att dränka sig på hemresan.

I modern tid har det ju bara varit ett par rymlingar här – den sista på Holmögadd för några år sedan som jag, i vittnens närvaro, såg slagit följe med en älgfamilj.

Jag tror inte på allvar att samebyn vill frakta ut renar hit – det finns mer lättillgängligt vinterbete.

Men varför dementerar Fria Vindar nu inte sitt påstående om att det är vindkraftsbolaget som står bakom eventuella planer på att tvinga in renar på Holmöarna? Utan istället fortsätter att påstå detta?

Rans sameby

Hos Länsstyrelsen i Västerbottens län finns en hemsida som beskriver länets Samebyar bland annat Rans sameby.

I text och på karta från Länsstyrelsen förefaller Rans marker att i söder nå fram till Bottenvikens kust och inte omfatta Holmöarna:

Lst-AC-Rans-sameby-karta-sid-13

Holmöarna är heller inte utpekat som riksintressen för rennäring (brunt) enligt denna kartbild från VindRen som också visar riksintressen för vindbruk (blått) dock utan att vindbruksområdena på Holmön uppdaterats:

VindRen-Riksintressen-karta-sid-27

Så här har tidigare rennäringsdirektören vid Länsstyrelsen Lars G Brandt uttalat sig i en dom i Högsta Domstolen:

Lars G Brandt, som kom i kontakt med rennäringsfrågor år 1979 när han började arbeta på Lantbruksnämnden i Västerbotten, har under åren 1992-2004 varit rennäringsdirektör vid Länsstyrelsen i Västerbottens län. Han har uppgett i huvudsak följande. Han har under åren arbetat med att beskriva samebyarnas markanvändning. Det har varit 1946 års byordningar som har legat till grund för arbetet. Vidare bygger markanvändningsredovisningarna på mycket ingående intervjuer med samebyarna. På länsstyrelsen har det funnits en mycket grundfast uppfattning att hela länet är ett renskötselområde och att det varit så inom överskådlig tid med undantag för Holmöarna. Den bild han haft är också att markerna har varit regelbundet nyttjade.

Huruvida samebyn Rans marker sträcker sig över till Holmöarna och vi får se renhjordar där i framtiden är en fråga som överlämnas till Länsstyrelsen och Sametinget att avgöra och har egentligen inget med artikelns huvudsyfte att skaffa.

Renbetesskador

För eventuella skador som renarna åstadkommer är samebyn ersättningsskyldig. Observera dock att endast vinterbete på Holmöarna är aktuellt. Konflikter kan uppstå men också lösas som denna artikel (läs hela i Sápmi) visar:

20120927-Tradgardar-i-renbetesland
 
 
Om samebyn Rans marker verkligen sträcker sig över till Holmöarna och kommer att användas för vinterbete i framtiden – och då handlar det inte om enstaka strörenar – står följande klart:

– Fria Vindar kommer enligt vad man själva sagt att driva frågan om ersättning för instängsling så att skador genom renbete på vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel- och päronträd undviks. Jämför detta med uttalandet om det koloniala arvet i artikeln ovan.

– Fria Vindar försöker felaktigt lägga ansvaret för planerna på renbete på Holmöarna på vindkraftsbolaget för att på detta sätt misskreditera det.

– Det är som alltid olyckligt om någon bildat sig en uppfattning om vindbruk på Holmöarna baserad på uppgifter från Fria Vindar. Man kan till och med betrakta detta som en demokratifråga eftersom en demokratisk beslutsprocess kräver korrekta faktauppgifter!

Sven Nordblad