Archive for 09. Holmöhistoria

Fiskebastuar på Holmön (2)

Lyssna på inslaget i Radio P4 Västerbotten om Sikskärsbastun på Holmön

”På Holmön kan den som vill stanna över natten numera göra det i någon av de fiskebastur Sikskärsbastun, Rossgrundbastun eller Gåsflötabastun som finns på ön.

De nyrenoverade fiskebasturna som ägs och drivs av samfällighetsföreningen, är alltså inget man badar i, utan något man bor i. Det berättar Holmöbon, Karin Lundemark, som är värd för en av basturna. Stugorna användes ursprungligen av fiskare som behövde slå läger.

– De har funnits länge, men varit lite nedgångna. De har rustats upp under vintern och gjorts tillgängliga för allmänheten, säger Karin Lundemark.

Nikolai Ahlmgren har sovit över i en av basturna på Holmön, en dryg mil från hamnen i Byviken.

– Jag har bott här en natt. Jag hade en kompis som hört från en kompis att man kunde hyra en stuga långt ut i vildmarken på Holmön, och det passade mig som handen i handsken, säger Nikolai.”

Mer om Sikskärsbastun

Sven Nordblad

Fiskebastuar på Holmön

”Fiskebastu (stuga för övernattning i jakt, fiske eller slåtter) på Sikskär, västra Ängesön. Timrad och brädfodrad, med ett enda rum. Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Bastun blev en gång renoverad av Peter Lövgren, som avlönades för detta av Fritidskontoret i Umeå, men tidens tand har gnagt, och den är återigen i behov av upprustning, inte minst eftersom det numera regnar in.

Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museum
Bild och text från bilddatabasen Minnen från Sävarådalen och Holmön 2013″

Inslag i Radio P4 Västerbotten om Sikskärsbastun

Under 2017 har Holmön Byamäns samfällighetsförening som äger bland andra fiskebastuarna Sikskär, Rössgrundet och västra Gåsflötan, rustat upp och öppnat stugorna för allmänheten. Detta har varit möjligt tack vare hjälp från Holmöbor, Holmöns Snickeri AB, Skorstenstjänst i Holmsund AB, Holmöns Utvecklingsforum, Holmöns Hembygdsförening och inte minst en generös privat donation. Bastuarna har nu ordentliga tak, fönster, brädfordring och är inredda för övernattning. Vedkaminer med kokplatta för uppvärmning är beställda och kommer på plats till säsongen 2018.

Sikskärsbastun Visitholmon.se

Nytt pannplåttak.
Nytt pannplåttak istället för det gamla spåntaket som läckte.

Bastuarna är av stort kulturhistoriskt värde och som man ser av den inledande bildtexten är detta inte första gången de renoveras. Under 2007 gav Länsstyrelsen upprustningsbidrag för några av dem i samarbete med Västerbottens museum.


Västra Rössgrundbastun Visitholmon.se

Långsidans västra vägg panelad. Fönstret har flyttats ut för att liva med den nya fasaden. Fönstret på södergaveln har fått
ny droppbräda och överbleck. Ytterdörr och tröskel har reparerats.
Nytt innertak har monterats. Två nya våningssängar har byggts. Ett dass är uppfört.

Gåsflötabastun Visitholmon.se

Fiskebastun på Gåsflötan renoverades omsorgsfullt 2007 med bidrag från Länsstyrelsen. Nu finns här också ett nybyggt dass och installation av en kamin väntar.

I bastuarna finns gästbok som är uppskattade av besökarna. Här de inledande sidorna från gästboken i Sikskärsbastun.

Stigen till Sikskärsbastun är ett äventyr i sig. Den går genom ett varierat Holmölandskap i naturreservatet med skog, myrar, hällmarker och strandängar. Inledningsvis över en spång behövdes stövlar eftersom vattnet i Västerfjärden har stigit en halvmeter. Det är bävrar som dämt i utloppet från Västerfjärden ner till Sörfjärden. De trivs bra och vägrar flytta. Men nu är istället stigen flyttad en bit söderut.

Holmökartan

Umeå kommun fritidskontoret som ger ut Holmökartan har i årets upplaga lagt in en ny fiskebastusymbol särskilt för de tre fiskebastuarna som är restaurerade för övernattning. Kartan kan köpas på Holmöns Lanthandel eller beställas.

Här Rössgrundbastun på södra Ängesön.

 
Holmöns Lanthandel

Vill man boka en fiskebastu gör man det via Holmöns Lanthandel. Det är gratis och man kan stanna upp till tre dagar. Varje bastu har en stugvärd som ser till den.

När fisket var som viktigast

När fisket var en viktig näring för Holmön användes bastuarna när man låg ute. Sikskärsbastuns läge var inte valt av en tillfällighet. Vattenståndet var högre då och kusten utanför relativt skyddad. En kanal användes för ilandläggning och på denna bild kan man fortfarande se spåren av kanalen nere till vänster upp mot höger.

Samrådsmöte med Länsstyrelsen Västerbotten och Umeå kommun

Som vi sett har bidrag tidigare under åren getts till underhåll av fiskebastuarna. Både från Umeå kommun och från Länsstyrelsen genom Västerbottens museum. Sikskär och Rössgrundet ligger också inom Holmöarnas naturreservat som Länsstyrelsen är naturvårdsförvaltare för.

På samrådsmöte om naturreservatet på Länsstyrelsen den 26 oktober 2017 berättade samfällighetens representant om de åtgärder som gjorts och mötet uttryckte sitt gillande. Ett kvitto på att ansträngningarna för att öka Holmöns attraktionskraft burit frukt och att samarbetet mellan alla inblandade fungerat alldeles utmärkt.

Men viktigare ändå att ett unikt kulturhistoriskt arv bevaras för framtiden ännu många år.

Sven Nordblad

Sveriges minsta museum

Museum-1
1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming.

Holmö Sommarteater spelade 2016 familjedramat ”Salta Vindar” som Sävar Hembygdsförening dokumenterat.
Radio Västerbotten gjorde ett reportage.

Världens minsta film-museum men världens största Hasse & Tage-museum i Tomelilla är 15 kvm stort. Här är Starke Tufves stuga i Ödåkra där ändå hela 8-12 personer får plats. Amelie-Posse museet känns rymligt. Strömmuseet väger in på 8 kvm!

Holmön var tidigare Sveriges minsta kommun. Nu utmanar Holmön med Museet i Salteriet inrymt i en gammal nödtelefonkiosk på endast 3 kvm om titeln ”Sveriges minsta museum”.

Välkomna in på ett besök – men inte alla på en gång!

 

 

Rapport-Salteriet-green-ON.jpg
Fiskförädling och fiske på Holmön i ett historiskt perspektiv

Ett kompendium sammanställt av Olle Nygren från en diskussionsgrupp bestående av Gullan Dahlberg, Åke Karlsson, Gun och Melker Kriström, Olle och Jon-Olle Nygren.

Efter samtal med personer som vi vill tacka för att de så frikostigt delat med sig av kunskap, erfarenheter och minnen av verksamheten och livet vid Salteriet nämligen Tage Brakander, Karl W Edlund, Adrian Nilsson, Åke Sandström, Anna-Greta Wejdmark och John Vikander.

Där kan man t.ex läsa om ett försök att exportera surströmming till USA …

Avsnitt

Inledning
Fiske
Fiskförädling vid Salteriet på Holmön
Säljakt
Bilagor

Tändkulemotorn Pythagoras

Salteriet-01
Bild 1. Salteriet sett från sjön.

1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming, vilket gav en tryggare avsättning av fisken.

I bakgrunden till höger kan du ana vindmöllan som försåg salteriet med ström.

Salteriet-02-03
Bild 2. Grosshandlaren J.AD. Forsberg från Umeå övertog andelsslakteriet 1918

Här poserande vid surströmmingstunnorna

Bild 3. Salteriet sett från luften.

Bilden är tagen från vindmöllan som levererade ström till anläggningen. Personalen står uppradad vid väggen

Klicka på Read more för att fortsätta …
Read more

Storskiftet på Holmön 1796

170217_montage_lilla_kartan_sRGB-1280

Högupplöst karta 3508×8438 pixlar (foto Erik Nordblad 2015)

Storskiftet (källa Wikipedia) var i Sverige (med Finland) ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar beslutad 1749, och den första större jordreformen i riket, där tegar slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar.

Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena.

Bearbetning av storskifteskartan för Holmön

1796-Storskifte-HW-16

1796-Storskifte-HW-17

Sammanställningen av Holmöns gårdar 1539-1903 återfinns i en skrift utgiven av Holmöns båtmuseum.

Holmöns gårdar 1539-1903
Från jordebok till laga skifte
Hans Wikström

ISBN 91-972562-3-4
(C) Båtmuseets Vänner Holmön
Form, A. K. Jonsson & A. Sandström
Tryckeri, NRA, Umeå

Boken kan beställas hos:
Föreningen Båtmuseets Vänner,
c/o Johan Svensson, Döbelns Plan 4, 903 22 Umeå, tfn 090-310 69
Försäljningsställen på Holmön: Lanthandeln, Båtmuseet m.fl

Originalkarta: Holmön Byamäns samfällighetsförening, Byakistan

Sven Nordblad

Holmöns kyrkas nya orgel 1959

År 1959 var ett särskilt år i Holmöns nya kyrkas historia. Kyrkan invigdes 1891 men det var ändå först 1959 som den stod färdig på riktigt. Detta år invigdes nämligen kyrkorgeln som man så länge planerat för. Medel till orgeln kom bland annat från svenskbygderna i USA.

Det blev Tostareds kyrkorgelfabrik som fick uppdraget att bygga den nya orgeln om 8 stämmor, 2 manualer och pedal. Orgeln är byggd i mahogny och är en så kallad pneumatisk orgel.

Invigningen var en stor händelse. Västerbottens-Kuriren, Västerbottens Folkblad och Sveriges Radio var på plats och rapporterade.

19590328-VK-sid-1
1. Svensk-amerikanare hjälpte Holmön att få den fina orgeln

68 år efter det att Holmöns nuvarande kyrka invigdes 1891 blev den igår den 27 september helt färdig i det att man äntligen fick en ordentlig orgel högtidligen invigd. Dagen till ära stod fyra präster vid altaret, kontraktsprosten Th. Lundh, Kyrkoherde Dag Nyberg, komminister K. E. Lundmark och naturligtvis den lilla församlingens egen präst Sigfrid Landin.

Det är svensk-amerikanska vänner som gjort att Holmön nu efter alla års provisorier med harmonier nu fick sin fina Tostaredorgel. Det var trettondagshelgen 1952 som det första verkliga bidraget till orgeln kom. Då gick några flickor med trettondagsstjärna och av pengarna de fick ihop lämnade de till prästen 100 kr att användas till lämpligt ändamål. Det var grunden till orgelfonden.

19590328-VK-sid-7
2. Kyrkan kostade 10.000 kr och orgeln 23.000 kr

Efter en artikel i en svensk-amerikansk tidning började sedan bidrag, större och mindre att strömma in. Vanligen kom bidragen i form av sedlar i personliga brev. 200 brev har växlats med Amerika. I kassaboken, kapitlet orgelfonden, finns t. ex. medlemmarna i föreningen Dalarna i Chicago 128:20. Försålt rådjurskött 72 kronor, stinsmöte i Boden, samt fröken Anna Karlsson, den privatperson som skänkt 5.500 kronor. Hon liksom många andra av donatorerna är svensk-amerikanska.

Dagen till ära sågs radions Gunvor Stenberg på plats. Men upptagningen kommer först i ett senare program.

Så vitt en lekman kan förstå har församlingen fått ett utomordentligt instrument.

19590328-VF-Sid-6
3. Väster-Bottens Folkblad

Den klarblå luften, de brinnande röda rönnarna och den friska, nästan varma septemberluften spelade upp sin egen symfoni som ackompanjemang till invigningen av den nya orgeln i Holmöns kyrka på söndagen. Hela bybefolkningen var på benen, och inte mindre än fyra präster och fyra spelmän var på plats för att värdigt fira evenemanget.

I Byviken tog förutom en stor del av byabefolkningen naturligtvis komminister Sigfrid Landin och kustdistriktschefen Kjell Vikström mot de anländande gästerna. Den högtidliga dagen på Holmön som blev minnesvärd, avslutades med att musikdirektör Rego Viklund spelade Bach och en rad andra kompositioner, även egna verk.

Klicka på bilden för artikel. För helsida [1] [2] [3]

20170326-Klaviatur-Holmons-orgel
Lyssna på orgeln 1975 och 2017
 
1975 när orgeln var 16 år gammal spelade Gunnel Fredriksson julhymner den 1:a advent. 2017 eller 42 år senare spelar domkyrkoorganist Lars G Fredriksson en koral som visar orgelns goda prestanda. Om två år är det sedan dags för 60-årsjubileum!

Klicka på bilden för att lyssna

Vad händer nu med orgeln

Hösten 2013 meddelades offentligt vid en församlingshelg där bland andra biskopen i Luleå stift deltog att en ”orgelfond” för Holmöns kyrka bildats samt en ”orgelkommitté”.

Vid ett möte 2014 uppgavs att orgeln haft driftstörningar, särskilt vintertid, och man har övervägt olika åtgärder. Som exempel att riva orgeln och att köpa in en begagnad piporgel från ett gravkapell i Gävle med ett utgångspris om 200.000 kr till vilket kommer installationskostnader.

På inrådan från Kyrkans verksamhetsråd och Lars G Fredriksson har man tillfrågat två entreprenörer för ett utlåtande om orgeln. Dels Rune Rönnqvist från Intonor som förespråkar en ny mekanisk orgel och dels Rolf Maul som bland annat säger:

”Hela orgeln är välbyggd och av god kvalité. Pipmaterialet likaså. Med tanke på orgelns kvalitet och historiska värde anser jag den väl värd att renovera och bevara. Orgeln har trots de besvärliga klimat- och temperaturförhållanden som råder i kyrkan (speciellt vintertid) fungerat förhållandevis väl”.
 
Kostnaden för översyn, stämning och rengöring samt ny fläktmotor beräknas till omkring 70.000 kronor. Sommaren 2016 erbjuder sig en privatperson att bekosta detta i sin helhet!
___________________

Riksantikvarieämbetets f. d. sakkunnige i orgelfrågor Niclas Fredriksson ger den 15 februari i år detta utlåtande i sammanfattning:

”Uppgifterna (om orgeln) är av sådan orgelhistorisk, person- och kulturhistorisk samt även byggnadsteknisk och musikalisk karaktär, och av sådan omfattning att det nu står klart att det kulturhistoriska värde Holmöns kyrka äger skulle minska om den nuvarande orgeln byttes ut.”
___________________

Jag kontaktar kyrkoherden Per Rylander i Sävar församling den 23 mars i år. Han berättar att man planerar att låta göra en oberoende utredning under ledning av Luleå stifts besiktningsman domkyrkoorganisten Markus Wargh. Man har också att ta hänsyn till den historiska betydelsen av Holmöns gamla orgel innan man bestämmer hur man lämpligast går vidare med frågan. Även Länsstyrelsens åsikter utifrån kulturminnesansvar kommer att inhämtas och synpunkter och önskemål som kommit fram från Holmön beaktas. Resultatet av besiktningen kommer senare att publiceras på denna sida.

Kyrkans verksamhetsråd har enats om att detta tillvägagångssätt är bra.
___________________

Man får nu hoppas att kyrkorådet fattar beslut om att bevara och renovera Holmöns kyrkas orgel så att 60-årsjubileum kan firas 2019!

Holmöns kyrkas orgelfond har bg. 5686-4291.

Sven Nordblad
___________________

 

Resa till Holmögadd vintern 1940

Idag 9 mars 2017 bjuder Kvarken på en svår färd till Holmön. Drivisen tornar upp vid Pannan. Isbrytaren Ale assisterar Capella.

Under krigsvintern 1940 har Västerbottens-Kuriren ett reportage från en annan strapatsrik resa över Kvarken. Men denna gång med häst och släde från Ostnäs, via Holmön, Grossgrunden och vidare ner till Holmögadd. Det är den omtalade ”Väderguden” som besöker fyrstationen på Gadden.

19400215-Holmogadd-Vaderguden-kalke

Men vem är ”Väderguden” som tronar i kälken? Uppenbarligen en mytomspunnen person. Känd bl.a för upptäcktsresor till Grönland och artiklar om Golfströmmen. Hans rätta namn är byrådirektören J. W Sandström och han omnämns i tidningen Teknisk Tidskrift från 1939.

19400215-VK-sid-7
Västerbottens-Kuriren 15 februari 1940

Vintervägen från Holmö by till Gadden var en ny bekantskap. Än följde vi ödsliga myrar, än kröpo vi in i skyddande skog och ibland stucko vi ut till havs där nordan bet skinnet. Självfallet var vägen inte plogad, men fålen var energisk och drog så det knakade i sele och fordon.

Vid Grossgrundet avslutades slädturen. En av fiskarstugorna var öppen, vi gingo in, funno en stor stapel drivved, fyrade på i den öppna spiseln och tinade upp oss ordentligt innan slutspurten till Gadden.

Fyrplatsen Holmögadd är en liten värld för sig själv. Antalet bofasta familjer är fyra. I detta lilla samhälle finns för närvarande tre skolpliktiga barn, och för undervisningen av dessa finnes skola.

Klicka på bilden och förstora sedan hela artikeln

Visst är det fantastiskt att staten här drev en skola för endast tre elever!

20170309_Grossgrundbastun_IMG_1049

Kanske är det just denna fiskebastu vid Grossgrundet som ägs och förvaltas av Holmön Byamäns samfällighetsförening man åsyftar

Här rustas nu bastun med nytt innertak och sovlavar och till sommaren kommer den att kunna bokas i affären Holmöns Stora Lanthandel för övernattning vid besök på Holmön.

Liksom fiskebastuarna vid Sikskäret och västra Gåsflötan.

Om Holmögadd finns mycket skrivet

Holmögadds intresseförening har satt upp en Web-kamera som varje dag visar bilder på en replik av en stenkolseldad ”vippfyr” som var den tidigaste modellen på Holmögadd.

I tidskriften Dagens Båtliv finns ett reportage om Sveriges sist bemannade fyrplats.

Holmogadd-mistsignalering-kanoner

Den ideella föreningen Svenska Fyrsällskapet har mycket information om Sveriges fyrar, inte bara den på Holmögadd utan alla de andra fyrarna Bergudden, Stora Fjäderägg och Nordvalen på och runtomkring Holmön. Där finns också en personalmatrikel med många bekanta namn från Holmön.

Undrar just vad ”Väderguden” skulle tänka om de möjliga hoten mot Golfströmmen idag.

Sven Nordblad

Gengasljuset tändes på Holmön

19401102-VK-sid-7-stolpresning

Fortfarande 1940 var många områden av Västerbotten inte elektrifierade eller 22% av hushållen, däribland Holmön. Här gäller istället fotogen- och karbidlampa som ljuskälla. Dessutom råder fotogenbrist i landet. Det är krigstid. Men nu skulle det bli ändring. I Västerbottens-Kuriren beskrivs elektrifieringen av Holmön i tre artiklar. Klicka på bilderna för att förstora.

19401008-VK-sid-3-175
Västerbottens-Kuriren 8 oktober 1940

Ljus i 3,000 hushåll på länets landsbygd.

En allmän förstämning och oro förspörjes bland befolkningen i länets icke elektrifierade delar med anledning av den redan så gott som fullständiga fotogenbristen.

Länsstyrelsen hemställer, att k. m:t antingen genom proposition till urtima riksdagen eller på annat sätt bereder medel, varigenom till länsstyrelsens förfogande kan ställas ett anslag av 382,000 kr för genomförande i största möjliga utsträckning av elektrifiering inom Västerbottens län.

Avsikten är att här uppföra ett vedgasdrivet elektricitetsverk, vilket torde vara det första i sitt slag.

19401102-VK-sid-7-175
Västerbottens-Kuriren 2 november 1940

Holmöborna vänta med spänning på att gengasljuset tändes.

Nu följde en tid av febrilt arbete. Många av dem, som förut varit motståndare och aggressiva sådana, gåvo efter hand med sig, påverkade av grannar och bekanta. De anslöto sig till ljusets anhängare och blevo till och med bland dess livligaste förkämpar.

Beslut hade efterhand fattats att fyra ljusstolpar skulle levereras av varje abonnent, och fyra dagsverken skulle utföras eller bekostas av var och en sådan.

En åttacylindrig 80 hktr:s chevroletmotor skulle utgöra drivkraften för generatorn, och motorn återigen skulle i sin tur drivas av gengasaggregatet.

19401213-VK-sid-13-175
Västerbottens-Kuriren 13 december 1940

Vedgaselektrifieringen är nu klar. Fungerar till belåtenhet.

Holmöborna höras vara storbelåtna, och komminister Algot Kyhlberg förklarar, att han aldrig kunnat tänka sig att ljuset skulle bli så bra – det bästa tänkbara säger han.

För närvarande är det ett 60-tal, vilka anslutit sig till nätet, och man kan nog beräkna att varje hushåll har minst en fem till sex ljuspunkter.

Sista gården, som hade elektriskt ljus, var den Viklundska gården längst bort i södra byn. Kanske det var särskilt roligt att se det klara ljuset strömma ut just från detta hem, liksom påminnande om att en ny tid gått upp.

Alla sidor i högupplöst PDF-format

Så småningom ersattes elektricitetsverket på Holmön av en sjökabel från fastlandet vilket naturligtvis är både mer praktiskt och ekonomiskt.

Men problemet att strömförsörja otillgängliga platser finns även idag. Det svenskgrundade företaget LeadCold utvecklar en blykyld kärnreaktor för otillgängliga områden men tekniken blir dyr och en reaktor kallad Sealer på 3 MW beräknas kosta 700 miljoner kronor när den är färdigutvecklad om kanske 10 år.

Redan idag finns däremot lokala energisystem som bygger på förnybar energi. Till exempel dessa ö-projekt eller detta skånska projekt från E.ON i Simris som beskrivs här i SVT Nyheter.

Sidorna från Västerbottens-Kuriren innehåller mycket annat också. Bilder från kriget, en kort artikel som berättar om sex månaders straffarbete för stöld av en halvsida rökt lax, oro för den allmäna prisuppgången på livsmedel, funderingar kring det lämpliga i att blanda koffein i kaffesurrogat eller renarnas ankomst till Hällaström söder om Åsele. Man får också veta att ett modernt gengasaggregat klarar 60-70 km körning på 1 hektoliter ved och ger mindre motorslitage än vid bensindrift.

Sven Nordblad

Kryddströmming på Holmövis

Recept från Holmön på kryddströmming från 1903. Det är en rejäl sats för en halv tunna strömming vilket motsvarar 60-70 liter. Kanske ett alternativ till dagens surströmming. Vi önskar Novas Inn som efterlyst gamla Holmörecept lycka till!

1903-Roberts-Kryddstromming

Strömmingen huvfdas och lägges i ättika och vatten. 2 flaskor skånsk ättiksyra tages till en half tunna strömming och följande mängder kryddor.

      Salt 5 kg
      Socker 2,5 kg
      Kryddpeppar 0,5 kg
      Vitpeppar 0,2 kg
      Kryddnejlikor 0,2 kg
      Lagerblad efter behag
      Ingefära något litet
      Spansk humle för 3 öre
      Salisylsyra 0,25 kg
      Borsyra 0,5 kg

Strömmingen lägges först i ättikan och vattnet 1 dygn eller tills den blir mjuk, varefter den aftömmes och lägges i en annan tunna, där den varvtals öfverströs med ovan nämnda kryddor. Sedan den blir färdig (vilket beror på temperaturen, men torde 6-7 veckor antagas för norm) lägges den i mindre burkar, och lake påhälles från den senare tunnan (Kryddtunnan).

Sven Nordblad

Holmön 1987 – reportage i SVT

1987-SVT-01

På SVT Play kan man nu se ett reportage från Holmön inspelat 1987. Passa på att lyssna innan det tas bort om en månad!

Frågorna är desamma nu som för 30 år sedan. Hur ska Holmön kunna överleva? Då satsade man på fårskötsel, tomat- och laxodling. Samt turism.

– Och ön är i sig själv unik. Jag brukar ibland säga att det mest unika med den här ön, det är det att den vägrar absolut att dö.

1987-SVT-04

Långt ute i norra Kvarken, en landmil ungefär från det västerbottniska fastlandet ligger Holmön – en gång Sveriges minsta kommun – nu en liten del av Umeå storkommun. Som mest bodde här 500 personer. Idag dröjer sig ett hundratal bofasta kvar på själva Holmön – huvudön i ögruppen – hårt utsatt av väder och vind. Ensligt, men ändå strategiskt belägen, och därför tidigt befolkad.

– Ja, det är väl egentligen ingen som vet – för det finns ingen dokumentation om den tidigaste bebyggelsen. Utan den får man uppskatta. Och det finns en gammal tradition som säger att det ska ha varit tre stycken fiskarlappar som kom hit en gång i världen. Traditionen talar också om vissa namn, men det finns ingen dokumentation. Ska man ha en dokumentation på konkreta personer, då får man gå ända fram till Gustav Vasas tid – och hans jordeböcker och hans skattelängder. Där finns Holmön upptagen, och där kan man få reda på namn på bofasta människor, skattelagda personer. Och det är så tidigt som 1539.

1987-SVT-02

Det är alltså fem eller sex hundra år sedan eller mer, som de första människorna bosatte sig här – men redan långt tidigare kom fiskare och säljägare hit för mer säsongsmässig bosättning. Och på Stora Fjäderägg, en annan av öarna i ögruppen, kryper just nu arkeologer från Umeå Universitet och dess centrum för arktisk kulturforskning bland mossa och stenar för att söka igenom några mycket gamla husgrunder.

– Vad håller du på att leta efter här egentligen? Jo, jag letar efter brända ben och kol. Jag hittar lite grand här, det finns mycket små bitar ben just här. Varför letar du just här? Jo, för att det här är en eldstad som finns inne i den här husgrunden som vi står i nu. Det är här man har chans att hitta bevarade ben. Sen så kan vi också hitta kol för att datera. Men det måste vara ganska länge sedan någon eldade i den här eldstaden, det ser ju tämligen igenvuxet ut? Ja, det kan vara vikingatid. 800-tal kanske.

1987-SVT-03

Det finns en mängd så kallade ”tomtningar” – små husgrunder – och just på den här platsen så finns åtminstone 13 stycken. Och dom ligger på olika höjder över havet – går upp till 15-16 meter över havet. Och vi samlar in kol- och benprover för att kol-14 datera dem – och dels avgöra om människorna varit sysselsatta med fångst. Om dom jagat fågel, om dom har fiskat. Och vilka förändringar som man kan följa då genom tiden.

Stora Fjäderägg var tidigare en bemannad fyrplats. Men fyren är sedan länge automatiserad. Och dom gamla fyrvaktarboställena disponeras nu istället av Västerbottens Ornitologiska Förening som startat en egen fågelstation här på ön. Detta för att studera flyttfåglarnas rörelser på dessa nordliga breddgrader.

– Ja, det är en lövsångare. Det är en ungfågel. Det ser man på att den är lite gul. Den var inte stor? Nej, den väger 8-9 gram ungefär. Vad ska du göra med den här nu? Nu ska jag sätta på en ring på honom. Och sedan så ska vi mäta vingen och titta hur mycket fett han har kvar. Sedan väger vi den och sedan släpper vi den.

1987-SVT-06

Vi är åter på Holmön igen. Där den till synes oundvikliga utvecklingen mot en total avfolkning tycks ha brutits – och där flera initiativ tagits för att säkra byns överlevnad. Här finns en fårfarm, och under de allra senaste åren har ytterligare enfamiljsföretag startats. Laxodlingen är ett sådant exempel, och den här tomatodlingen är ett annat.

– Vi kom hit på initiativ från Umeå Kommun. Dom ringde och frågade om vi ville flytta hit och odla tomater. Men du ägnar dig inte bara åt tomatodling? Nej, jag målar på vintern också. Och då målar jag främst akvarell. Men jag gör också textila bilder. Jag målar och trycker på tyg. Vad är det som inspirerar dig att hålla på med konstnärlig verksamhet här ute? Det är naturen och havet. Och sen är det också alla gamla hus som finns härute och gamla redskap också som talar sin historia.

1987-SVT-08.jpg

Framtiden på Holmön, hur ser den ut då?

Jo, förutom får, lax och tomater så är det nog turismen som man får lita till. Holmön är, har någon räknat ut, den plätt i Sverige där solen lyser flest antal timmar per år. Och det är ett trumfkort i kampen om själarna. Men turistnäringen är dåligt utbyggd, och förutom havsbadet med restuarang och stugby, finns här ingenting.

Jo, det vill säga. Här finns Sven Boierth som kom hit som skeppare på Vägverkets färja för några år sedan. Och som sedan jämsides med det jobbet tillsammans med sin fru Annika byggt upp ett litet trafikföretag på ön. Och Sven Boierth är bergfast övertygad om att Holmön ska överleva.

– Jaha, nog kan Holmön överleva. Det tror jag. Hur? Ja, det är satsningen på den här turismen och att få hit fler familjer som kan föras ihop med den.

1987-SVT-10

– Är det turismen som är räddningen för ön? Det är nog antagligen det, om det ska bli något större uppsving här, så är det nog bara turismen som gäller. Småindustri och hantverk? Ja, det är för tjurigt med kommunikationer. Och besvärligt att bo här ute tror jag. Det ska fraktas hit och fraktas härifrån, och det är väder och vind som lägger många hinder i vägen för det. Så det är nog bättre att turisterna kommer hit och upplever det vackra.

(Utskrift av reportaget)

Ringa olägenhet för bygden …

20160421-N201505341TIF-1a

Trafikverket har länge velat dra in underhållet av vägen till och kajen i Gäddbäcks fiskeläge och istället överföra ansvaret och kostnaderna på Holmön Byamäns samfällighetsförening vilket föreningen har överklagat. Föreningen har tillräckliga medel för att i fortsättningen kunna underhålla vägsträckan men däremot inte kajen.

Ärendet har prövats i olika instanser och nu har Regeringen Näringsdepartementet fattat beslut att Trafikverket får rätt att dra in underhållet. Dock ska man utföra en upprustning av anläggningen innan överlämnandet.

Tidigare inlägg med bakgrunden i ärendet

Holmöarnas naturreservat bildades 1980 med höga ambitioner. Det vi nu ser är en nedmontering av dessa. Visserligen kan ett indraget underhåll av Gäddbäcks fiskeläge möjligen beskrivas som en ”ringa olägenhet för bygden” men tillsammans med övrigt eftersatt underhåll inom reservatet blir en trend tydlig, att Holmöarna nu tycks satta på undantag.

Det finns nämligen flera andra projekt som hittills inte fått det stöd de förtjänar. Så t.ex bedömdes kanalen Nordisundet ursprungligen så viktig för turism och samfärdsel att man lät muddra den. Numera håller kanalen på att slamma igen utan att någon agerar.

Så här beskrevs muddringen av Nordisundet i beslut och skötselplan för reservatet:

1980-NR-Skotselplan-3-5

Och vidare:

19801125-NR-Rossgrundet-replipunkt

Det fanns en ”naturhamn” vid Rössgrundet som ansågs som en viktig ”replipunkt” för friluftslivet. Badplatsen vid Öllerskataviken är numera indragen och idag ser hamnen i Rössgrundet ut så här. Observera skylten ”Varning rasrisk”:

20160427-Rossgrundet-bryggan-1

Foto: Thorbjörn Lindberg

Sammantaget innebär det eftersatta underhållet av Gäddbäck, Nordisundet och Rössgrundet att Holmön och Holmöarnas Naturreservat allteftersom blir mindre attraktivt för naturstudier, friluftsliv och turism vilket är till stor olägenhet för bygden …

Sven Nordblad

Röda Fjädern på Holmön 1969 (2)

Vi har i en tidigare artikel med bilder från TV och VK berättat om när Holmön vann insamlingstävlingen Röda Fjädern. Men nyheten slogs också upp stort – mycket stort – i Expressen. Här en hittad löpsedel och artikel från 20 april 1969.

19690420-Expressen-lopsedel

Dessa fantastiska Holmöbor! 191 själar i Sveriges minsta kommun öste in 13 697 kronor i Röda Fjäderns fjärde division. Det var 70 kronor per invånare. På det blev dom bäst i Sverige. Men hur i fridens namn bar dom sig åt? Jo så här … (klicka på bilden och förstora artikeln i vänsterspalten)

1969-Expressen-Roda-Fjadern-1

Holmöns kyrka 1:a advent 1975

2016-Nyar-1

Vi inleder det nya året med en tillbakablick. För 40 år sedan gjordes denna inspelning i Holmöns kyrka …

Holmön är en liten ögrupp i Bottenviken utanför Umeå. Den bofasta befolkningen består av endast cirka 150 personer. Inte desto mindre håller man sig med en sångkör som under de större kyrkohögtiderna låter höra sin stämma. Det vi nu får lyssna till är några advents- och julhymner inspelade i Holmöns kyrka 1:a advent 1975.

Lyssna

Sångkören vi hörde bestod av Siv Brakander, Ellen Fredriksson, Emmy Grubbström, Alice Holmgren, Laila Jonsson, Marjatta Krisandersson, Birgitta Lindqvist, Svea Lundberg och vid orgeln Gunnel Fredriksson.

Följande hymner framfördes:

Hosianna,
Stilla natt heliga natt,
Låten er upp,
O helga natt,
Jag har hört om en stad,
Bereden väg för Herran,
Var hälsad sköna morgonstund och slutligen
Det är en ros utsprungen.

Gunnel Fredriksson spelar på orgelharmoniet till alla sånger förutom till ”Bereden väg för Herran” och ”Var Hälsad sköna morgonstund” då piporgeln från 1959 används.

Ännu tidigare bestod kören av inte mindre är 41 personer med även manliga deltagare. Det var då så trångt om utrymmet att några måste stå på stolar bakom.

Holmön 1977

Vasterbotten-1978-Holmon-1

1978 publicerades i Västerbotten nr 1 ett reportage från Holmön i ord och bild.

Många bekanta personligheter porträtteras och interiörerna från John Fredrikssons lanthandel, jordbruk, fiske, brödbak och färjan med mera väcker många minnen.

Men redan då var Holmön en avfolkningsbygd och orosmolnen hopas.

Oskar Pettersson:
1978-Oskar-P
Om framtiden:
1978-Holmon-s6

Läs hela artikeln (34 MB) från Västerbotten nr 1 1978.

Sven Nordblad

Holmöborna överklagar till Regeringen

20150602-TRV-Indraget-underh-Gaddback

”Viktiga områden för turism är, utöver hela centrala byn, vägen ner till Bergudden och fyren samt vägen söderut genom byn förbi Gäddbäcks fiskeläge ner till bron vid Sörsundet. Dessa områden nås lätt till fots eller med cykel.”

Så beskrivs fiskeläget Gäddbäck i Umeå Kommuns strategier för framtiden.

Men nu har Trafikverket som har underhållsansvaret för vägsträckan ner till fiskeläget och kajen efter många års utredande beslutat att dra in underhållet.

Här en bild från 1960 av fiskeläget Gäddbäck av den kände Västerbottensskildraren Sune Jonsson:

1960-Gaddback-Sune-Jonsson-1

En sökning på fiskeläget i Gäddbäck ger många träffar bl.a den här från Länsstyrelsen i Västerbotten:

20140217-Lst-Dnr-500-1521-2013

Vad menar då remissinstanserna om det indragna underhållet?

Holmöns samfällighets yttrande:

”Fiskeläget har betydelse för kulturmiljön och Länsstyrelsen bör därför göra en utredning om hur området ska utvecklas. Eftersom det finns ett allmänt intresse av att besöka fiskeläget och bryggan så medför ett beslut enligt det aktuella förslaget en olägenhet för bygden. Samfällighetsföreningen avstyrker därför förslaget om indragning”

Länsstyrelsens i Västerbotten yttrande:

”Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt förslaget om indragning från allmänt underhåll. Bryggan behövs inte för naturreservaten då alternativa platser finns. Ur kulturmiljösynpunkt finns inget som inverkar på indragning från allmänt underhåll.”

Umeå Kommuns yttrande:

”Umeå Kommun anser i yttrande inkommet 2007-01-31 att en allmän brygga kan vara av intresse för båtburna besökare till Holmön bland annat på grund av närheten till naturreservatet. Man menar dock att frågan bör beaktas av naturresursförvaltningen (länsstyrelsen) och att kommunen inte har några invändningar mot en indragning.”

Vägverkets yttrande:

”Bryggan och och anslutningsvägen har idag inget allmänt intresse och bör därför dras in från allmänt underhåll. Om bryggan och anslutningsvägen dras in från allmänt underhåll bör vägansvaret överföras till Holmöns samfällighetsförening som förvaltar en del av övriga enskilda vägar på ön.”

Många säger sig värna om Holmöns unika kulturmiljö och besöksnäring men teori och praktik skiljer sig åt i verkligheten!

Vad händer nu?

Fiskeläget Gäddbäck har stort kulturhistoriskt värde och är viktigt för bygden och som turistmål. Holmöns samfällighetsförening överklagar nu till Regeringen Trafikverkets beslut i ärendet TRV 2010/1997 om indragning av underhåll av vägsträckan 655 till fiskeläget Gäddbäck samt underhållet av kajen.

Sven Nordblad

Holmövesslan

19690327-Folkbladet-Holmovesslan-2a
Folkbladet 27 mars 1969 (klicka på bilden för att läsa artikeln)

HOLMÖN: Snösmältningen och islossningen har så sakta tagit sin början. Den tid då isarna varken ”bär eller brister” är snart här. Visst är våren skön, men för vissa människor innebär vårens intåg vissa problem. Invånarna på Holmön – 190 människor – blir t ex helt isolerade när isen varken bär eller brister. När kommunens snövessla ställer in de dagliga turerna och innan Vägverket kan starta färjetrafiken. Denna isolering brukar vara någon vecka.

Det är alltså inte helt problemfritt att bo på Holmön som anses vara en mycket idyllisk plats sommartid. Men under vintern är det inte lika angenämt. Då får öborna själva ordna med kommunikationerna till fastlandet. Snövesslan gör en tur varje vardagsmorgon.

På den här tiden var Holmön fortfarande en egen kommun och fick därmed bekosta trafiken med snövesslan själva. Men då liksom nu finns de som gärna motarbetar allt vad förändring och utveckling heter. Snövesslan kallades för ett ”monster” som inte hörde hemma på Holmön. Sådan tankar känns igen även i debatten om vindkraft på Holmön!

Nu är det många år sedan snövesslan slutade användas och numera finns svävaren istället. Men liksom i vintras händer det att det inte blir någon vintertrafik alls vilket beror på den pågående klimatförändringen. Se t.ex detta klimatscenario från SMHI:

20141129-SMHI-Klimatscenario-RCP-4-5

År 1969 hade Holmön 190 invånare. Och några av dem nämns i artikeln som John Fredriksson, Oskar Holmberg, Tage Brakander och Ruth Sjöström. Alla välkända och färgstarka personer på Holmön vid denna tid.

Invånarantalet 1969 stämmer väl överens med befolkningskurvan som visats tidigare och framtiden för Holmön med fastboende året runt är högst osäker:

20140925-Samrad-Holmon-Befolkningsutv

Artikeln i Folkbladet om Holmövesslan samt en ny artikel om Röda Fjädern på Holmön med Lennart hyland år 1969 kommer från Marjattas klippsamlingar och fler klipp följer!

Färjefrågor i Hylands färgprogram

Sven Nordblad

Röda Fjädern på Holmön 1969

001-Hyland-TV-program-0 001-Hyland-TV-program-5

Lennart Hyland och Allan Schulman besöker Holmön den 25 juli 1969 [Västerbotten sid 16] med anledning av att Holmön – då Sveriges minsta kommun – vann Röda Fjädern-insamlingen. Sveriges Radio anländer med helikopter och programmet sänds i färg-TV vilket är unikt eftersom officiella färgsändningar i Sverige startade först 1970. Bilderna är avfotograferade från en tidig färg-TV mottagare.

Röda Fjädern är en symbol som Lions har använt sig av vid större insamlingskampanjer. Den som kom med idén om att en röd liten fjäder skulle säljas till förmån för olika välgörande ändamål som Lions ställde sig bakom var den kände programledaren Lennart Hyland, tillika medlem i Lions. Lennart Hyland var också dragplåster åt den första Röda Fjädern insamlingen 1965 som då inbringade en rekordsumma av 13 miljoner kronor. Summan nåddes tack vare att man tog kampanjen till TV, vilket var ett nytt tillvägagångssätt på den tiden.

TV-teamet övernattade i Prästgården och det berättas på byn att där hölls ett ordentligt kalas på kvällen.

001-Hyland-TV-program-1 001-Hyland-TV-program-2

Här syns Hyland intervjuva Rune Lundberg på bilden till vänster. På bilden till höger syns Hilding Krisandersson, Algot Holmgren och Hyland. Våra läsare gissar på Karl-August Holmgren till höger, känd för sina gula kepsar med bokstaven ”V” som står för ”Vägförbättringar”.

001-Hyland-TV-program-3 001-Hyland-TV-program-7

Fler bekanta från Byviken med Ragnar Fredriksson till vänster språkandes med Oskar Pettersson, men vem kan mannen till höger vara? En bild från Panget

001-Hyland-TV-program-8 001-Hyland-TV-program-6

Bröllop i Kyrkan och fiskeläget i Gäddbäck

001-Hyland-TV-program-9 001-Hyland-TV-program-4

Dags för hemfärd med helikoptern med bild över Byviken.
_______________________

1969-Roda-fjadern-Holmon-2

Uppdatering 2015-06-14
_______________________

År 1969 hade Holmön fortfarande ca 177 bofasta invånare.

20140925-Samrad-Holmon-Befolkningsutv

Nu är siffran nere i ungefär 30 tappra själar som bor året runt på Holmön.

Sven Nordblad
_____________

Klicka på Read more för nya läsartips …

Read more

Färjan — hur länge till?

Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.

Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:

Vbm_A18612

T.v. ligger Holmöns gamla boskapsfärja, den s.k. ”kofärjan”, byggd av Abel Jonsson i Täfteå. Den användes för boskapstransporter till fastlandet, hade akterspegel och var öns största båt. Den bogserades efter färjan ”Holmön” som skötte holmötrafiken mellan 1938-1956. På bilden bakom kopråmen ser man akterspegeln på färjan 63/70 (Holmön), vilken även bogserade kopråmen. Den färjan var i tjänst på Holmöleden 1956-1983. 63/70 färjan är fortfarande aktiv, nu på Island. Längst bak på bilden ser man livräddningsbåten ”Drottning Viktoria” med stationsnamnet Holmön målat på långsidan. Fotografen Olov hasslöv dokumenterade båtbyggeri på Holmön och skrev böcker i ämnet.

Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.

För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.

2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden

Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.

Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?

Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:

2014-Ulvon-farja-biljettaxa

I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.

Trafikverket-Grov-skattning-av-antalet-passagerare-Holmofargan

Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.

Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.

Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.

Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.

Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.

Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:

Trafikverket-farjan-trafikkostnader

Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.

Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.

Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.

En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.

Göran Burén

Holmön på 1950-talet

Den 14 juli 1953 kom prinsessan Sibylla på besök till Holmön. Besöket och livet på Holmön skildrades i ett skolradioprogram av folkskolläraren Gunvor Stenberg.

Holmön var en gång Sveriges minsta kommun. Den största befolkningen fanns under första halvan av 1900-talet då som mest cirka 430 personer var fast boende mot idag omkring 60.

Först en beskrivning av livet på Holmön:

SR-Holmon-ett-orike

Holmön – ett örike. Av Gunvor Stenberg.

SR-1-BE

1. Vintervägen från fastlandet till Holmön.

SR-2-VK

2. Holmöns hamn – Byviken. ”Idag kommer storfrämmande”.

SR-2-1-VK

SR-3-VK

3. Vad heter den fisk som Prinsessan Sibylla fick till present, när hon besökte Holmön?

SR-4-BE

4. Holmögadds fyr. Den fyrbenta lådan till vänster har en viktig uppgift – vilken får du veta i programmet.

SR-5-BE

5. När säl är i sikte – sparkar sig jägaren fram på skredstången – ett slags långskida.

Bilden är tagen den 15 maj 1941.

SR-6-BE

6. Holmöns skola. Läraren är också öns präst.

SR-Holmon-bildtexter

SR-Holmon-tack

Tack till Västerbottens Museum för medgivande att publicera bilderna tagna av Bertil Ekholtz samt Västerbottens-Kuriren för bilderna från Prinsessan Sibyllas besök på Holmön.

Sven Nordblad


Anm)
Bild 2 och 6. Prästen tillika läraren är Sigfrid Landin som tjänstgjorde på Holmön 1949-1960. Hans hustru Anna och son Jan finns med i vimlet på kajen när prinsessan Sibylla besöker ön.
Bild 3. Den som överlämnar laxen till Sibylla är Bengt Jonsson och den som står bredvid är Karl-August Holmgren och till höger Emelie Janzén.