Fiskebastuar på Holmön (2)

Lyssna på inslaget i Radio P4 Västerbotten om Sikskärsbastun på Holmön

”På Holmön kan den som vill stanna över natten numera göra det i någon av de fiskebastur Sikskärsbastun, Rossgrundbastun eller Gåsflötabastun som finns på ön.

De nyrenoverade fiskebasturna som ägs och drivs av samfällighetsföreningen, är alltså inget man badar i, utan något man bor i. Det berättar Holmöbon, Karin Lundemark, som är värd för en av basturna. Stugorna användes ursprungligen av fiskare som behövde slå läger.

– De har funnits länge, men varit lite nedgångna. De har rustats upp under vintern och gjorts tillgängliga för allmänheten, säger Karin Lundemark.

Nikolai Ahlmgren har sovit över i en av basturna på Holmön, en dryg mil från hamnen i Byviken.

– Jag har bott här en natt. Jag hade en kompis som hört från en kompis att man kunde hyra en stuga långt ut i vildmarken på Holmön, och det passade mig som handen i handsken, säger Nikolai.”

Mer om Sikskärsbastun

Sven Nordblad

Fiskebastuar på Holmön

”Fiskebastu (stuga för övernattning i jakt, fiske eller slåtter) på Sikskär, västra Ängesön. Timrad och brädfodrad, med ett enda rum. Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Bastun blev en gång renoverad av Peter Lövgren, som avlönades för detta av Fritidskontoret i Umeå, men tidens tand har gnagt, och den är återigen i behov av upprustning, inte minst eftersom det numera regnar in.

Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museum
Bild och text från bilddatabasen Minnen från Sävarådalen och Holmön 2013″

Inslag i Radio P4 Västerbotten om Sikskärsbastun

Under 2017 har Holmön Byamäns samfällighetsförening som äger bland andra fiskebastuarna Sikskär, Rössgrundet och västra Gåsflötan, rustat upp och öppnat stugorna för allmänheten. Detta har varit möjligt tack vare hjälp från Holmöbor, Holmöns Snickeri AB, Skorstenstjänst i Holmsund AB, Holmöns Utvecklingsforum, Holmöns Hembygdsförening och inte minst en generös privat donation. Bastuarna har nu ordentliga tak, fönster, brädfordring och är inredda för övernattning. Vedkaminer med kokplatta för uppvärmning är beställda och kommer på plats till säsongen 2018.

Sikskärsbastun Visitholmon.se

Nytt pannplåttak.
Nytt pannplåttak istället för det gamla spåntaket som läckte.

Bastuarna är av stort kulturhistoriskt värde och som man ser av den inledande bildtexten är detta inte första gången de renoveras. Under 2007 gav Länsstyrelsen upprustningsbidrag för några av dem i samarbete med Västerbottens museum.


Västra Rössgrundbastun Visitholmon.se

Långsidans västra vägg panelad. Fönstret har flyttats ut för att liva med den nya fasaden. Fönstret på södergaveln har fått
ny droppbräda och överbleck. Ytterdörr och tröskel har reparerats.
Nytt innertak har monterats. Två nya våningssängar har byggts. Ett dass är uppfört.

Gåsflötabastun Visitholmon.se

Fiskebastun på Gåsflötan renoverades omsorgsfullt 2007 med bidrag från Länsstyrelsen. Nu finns här också ett nybyggt dass och installation av en kamin väntar.

I bastuarna finns gästbok som är uppskattade av besökarna. Här de inledande sidorna från gästboken i Sikskärsbastun.

Stigen till Sikskärsbastun är ett äventyr i sig. Den går genom ett varierat Holmölandskap i naturreservatet med skog, myrar, hällmarker och strandängar. Inledningsvis över en spång behövdes stövlar eftersom vattnet i Västerfjärden har stigit en halvmeter. Det är bävrar som dämt i utloppet från Västerfjärden ner till Sörfjärden. De trivs bra och vägrar flytta. Men nu är istället stigen flyttad en bit söderut.

Holmökartan

Umeå kommun fritidskontoret som ger ut Holmökartan har i årets upplaga lagt in en ny fiskebastusymbol särskilt för de tre fiskebastuarna som är restaurerade för övernattning. Kartan kan köpas på Holmöns Lanthandel eller beställas.

Här Rössgrundbastun på södra Ängesön.

 
Holmöns Lanthandel

Vill man boka en fiskebastu gör man det via Holmöns Lanthandel. Det är gratis och man kan stanna upp till tre dagar. Varje bastu har en stugvärd som ser till den.

När fisket var som viktigast

När fisket var en viktig näring för Holmön användes bastuarna när man låg ute. Sikskärsbastuns läge var inte valt av en tillfällighet. Vattenståndet var högre då och kusten utanför relativt skyddad. En kanal användes för ilandläggning och på denna bild kan man fortfarande se spåren av kanalen nere till vänster upp mot höger.

Samrådsmöte med Länsstyrelsen Västerbotten och Umeå kommun

Som vi sett har bidrag tidigare under åren getts till underhåll av fiskebastuarna. Både från Umeå kommun och från Länsstyrelsen genom Västerbottens museum. Sikskär och Rössgrundet ligger också inom Holmöarnas naturreservat som Länsstyrelsen är naturvårdsförvaltare för.

På samrådsmöte om naturreservatet på Länsstyrelsen den 26 oktober 2017 berättade samfällighetens representant om de åtgärder som gjorts och mötet uttryckte sitt gillande. Ett kvitto på att ansträngningarna för att öka Holmöns attraktionskraft burit frukt och att samarbetet mellan alla inblandade fungerat alldeles utmärkt.

Men viktigare ändå att ett unikt kulturhistoriskt arv bevaras för framtiden ännu många år.

Sven Nordblad

Sveriges minsta museum

Museum-1
1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming.

Holmö Sommarteater spelade 2016 familjedramat ”Salta Vindar” som Sävar Hembygdsförening dokumenterat.
Radio Västerbotten gjorde ett reportage.

Världens minsta film-museum men världens största Hasse & Tage-museum i Tomelilla är 15 kvm stort. Här är Starke Tufves stuga i Ödåkra där ändå hela 8-12 personer får plats. Amelie-Posse museet känns rymligt. Strömmuseet väger in på 8 kvm!

Holmön var tidigare Sveriges minsta kommun. Nu utmanar Holmön med Museet i Salteriet inrymt i en gammal nödtelefonkiosk på endast 3 kvm om titeln ”Sveriges minsta museum”.

Välkomna in på ett besök – men inte alla på en gång!

 

 

Rapport-Salteriet-green-ON.jpg
Fiskförädling och fiske på Holmön i ett historiskt perspektiv

Ett kompendium sammanställt av Olle Nygren från en diskussionsgrupp bestående av Gullan Dahlberg, Åke Karlsson, Gun och Melker Kriström, Olle och Jon-Olle Nygren.

Efter samtal med personer som vi vill tacka för att de så frikostigt delat med sig av kunskap, erfarenheter och minnen av verksamheten och livet vid Salteriet nämligen Tage Brakander, Karl W Edlund, Adrian Nilsson, Åke Sandström, Anna-Greta Wejdmark och John Vikander.

Där kan man t.ex läsa om ett försök att exportera surströmming till USA …

Avsnitt

Inledning
Fiske
Fiskförädling vid Salteriet på Holmön
Säljakt
Bilagor

Tändkulemotorn Pythagoras

Salteriet-01
Bild 1. Salteriet sett från sjön.

1907 gick fiskarebefolkningen på Holmön samman och byggde ett eget salteri för inläggning av salt- och surströmming, vilket gav en tryggare avsättning av fisken.

I bakgrunden till höger kan du ana vindmöllan som försåg salteriet med ström.

Salteriet-02-03
Bild 2. Grosshandlaren J.AD. Forsberg från Umeå övertog andelsslakteriet 1918

Här poserande vid surströmmingstunnorna

Bild 3. Salteriet sett från luften.

Bilden är tagen från vindmöllan som levererade ström till anläggningen. Personalen står uppradad vid väggen

Klicka på Read more för att fortsätta …
Read more

Storskiftet på Holmön 1796

170217_montage_lilla_kartan_sRGB-1280

Högupplöst karta 3508×8438 pixlar (foto Erik Nordblad 2015)

Storskiftet (källa Wikipedia) var i Sverige (med Finland) ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar beslutad 1749, och den första större jordreformen i riket, där tegar slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar.

Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena.

Bearbetning av storskifteskartan för Holmön

1796-Storskifte-HW-16

1796-Storskifte-HW-17

Sammanställningen av Holmöns gårdar 1539-1903 återfinns i en skrift utgiven av Holmöns båtmuseum.

Holmöns gårdar 1539-1903
Från jordebok till laga skifte
Hans Wikström

ISBN 91-972562-3-4
(C) Båtmuseets Vänner Holmön
Form, A. K. Jonsson & A. Sandström
Tryckeri, NRA, Umeå

Boken kan beställas hos:
Föreningen Båtmuseets Vänner,
c/o Johan Svensson, Döbelns Plan 4, 903 22 Umeå, tfn 090-310 69
Försäljningsställen på Holmön: Lanthandeln, Båtmuseet m.fl

Originalkarta: Holmön Byamäns samfällighetsförening, Byakistan

Sven Nordblad

Naturvårdsverket om fågelsjö på Holmön

Vi på Holmöns Sjöängar ställde åter frågan till Naturvårdsverket (NV) om våra planer på att anlägga en våtmark för fåglar på Holmön. Vi var intresserade av Naturvårdsverkets aktuella inställning till projektet som sådant och om det kunde betraktas som en så kallad ”kompensationsåtgärd” för till exempel ett vindkraftsprojekt.

Frågan landade hos Claes Svedlindh som svarade så här:

”Tack för din fråga om en våtmark för fåglar på Holmön. Vi har en ny organisation på Naturvårdsverket och jag är ny chef för Naturavdelningen. Projektet låter mycket positivt generellt sett men det behöver förstås prövas i vederbörlig ordning. (…)

Detta är ju inte ett kompensationsprojekt med syfte att kompensera för ett intrång så då är det inte något som påverkar en eventuell prövning av tillstånd till vindkraft. Det som står i handboken, som citeras, är ju när verksamhetsutövaren åtar sig att kompensera för ett intrång och att det inte ska påverka tillåtligheten. En annan typ av situation.

Hur som helst – lycka till med det fortsatta arbetet med att få till fler myllrande våtmarker.

Mvh

Claes Svedlindh
Chef Naturavdelningen”

Den allmänna inställningen på Holmön är att vi måste försöka hitta lösningar som möjliggör öns fortlevnad med kommunikationer och social service året om för fastboende och besökare. En våtmark kommer att gynna fågellivet på ön och innebära ett intressant utflyktsmål. Låt oss jobba gemensamt för detta istället för att motarbeta!

Sven Nordblad

Artikel i FiV om Holmöns sjöängar

FiV_nr_1_2017_Storspov

Tidningen Fåglar i Västerbotten som ges ut av VOF – Västerbottens Ornitologiska Föreningen har i sitt senaste nummer en artikel om Holmöns sjöängar. Det är mycket glädjande att man på detta vis uppmärksammar planerna på en fågelsjö på Holmön!

FiV-1-2017-Holmons-Sjoangar-1

1. Storspoven är så gott som utrotad på Holmön

I början av 1980-talet fanns det gott om storspovar, sånglärkor, svalor och andra arter kopplade till det öppna landskapet på Holmön. Idag ser det annorlunda ut. Med endast ett, eller kanske två par, är storspoven så gott som utrotad på Holmön.

De flesta andra arter kopplade till det öppna odlingslandskapet går snart samma öde till mötes. Det finns ytterst få platser inne i själva byn som kan erbjuda attraktiva rast- och häckningsområden.

För att möta detta och öka den biologiska mångfalden på Holmön vill vi skapa en våtmark, Holmöns sjöängar, som under den snöfria perioden kan attrahera både häckande och rastande fåglar.

FiV-1-2017-Holmons-Sjoangar-2

2. Den ideella föreningen Holmöns sjöängar

I föreningen Holmöns sjöängar har vi lyssnat på oron för att skapa en fågelsjö. Vi anser dock att vi har hållbara argument för att det är någonting positivt för alla, både fåglar, folk och fä.

Vi fick under 2016 sextiotusen kronor som projekteringsbidrag från Våtmarksfonden. Övrig finansiering, inklusive arrenden, iordningställande, betesdjur och daglig skötsel av Holmöns sjöängar kan möjliggöras av medlemsavgifter, stöd från Länsstyrelsen och Våtmarksfonden.

Här följer några av de frågor som kommit upp under planeringen av projektet.

FiV-1-2017-Holmons-Sjoangar-3

3. Behöver Holmön alls några nya våtmarker?

Det är sant att det ständigt avsnörs havsvikar som småningom blir myrar. Gemensamt för dessa, och i skarp kontrast mot en anlagd fågelsjö, är att de är näringsfattiga, innehåller få växt- och djurarter samt att de är otillgängliga för dagbesökaren på Holmön.

En näringsrik fågelsjö är en fin miljö för häckande fågelarter och en attraktiv uppehållsplats för mängder av rastande vadarfåglar, änder och småfåglar. En fågelsjö är också ett utflyktsmål för boende och besökare. I sommarstiltjen när de flesta turister är på ön, kan vi förvänta oss småfåglar, rastande arktiska vadare, änder med ungar, jagande lärkfalkar och jordugglor över ängarna. Detta innebär definitivt att den biologiska mångfalden på Holmön ökar!

FiV nr 1 2017 om Holmöns sjöängar i högupplöst PDF-format

Vi har tidigare på denna sida efterlyst synpunkterprojektet Holmöns sjöängar. Inget har emellertid kommit in.

Men frågor som diskuteras ”på byn” är t.ex om fågelsjön ger grönt ljus för vindkraft på Holmön. Detta är definitivt en ickefråga i sammanhanget. Den som är det minsta insatt i hur tillstånd för vindkraft beviljas inser naturligtvis detta. För det första är Holmöns sjöängar en ideell förening med enda syfte att gynna den biologiska mångfalden på Holmön och alla är därför välkomna att bli medlemmar oavsett vindkraftspreferenser och något samröre med vindkraftsföretag finns inte.

Men viktigare är att tillstånd till vindkraft aldrig kan ges med hänvisning till så kallade kompensationsåtgärder. Ett vindkraftsprojekt måste alltid godkännas på egna meriter. Den som tvivlar på detta bör kontakta Länsstyrelsen i Västerbotten.

En annan fråga som diskuteras är om en våtmark om 1-5 hektar tar för mycket värdefull jordbruksmark i anspråk som istället borde användas för konventionellt åkerbruk.

Situationen i Sverige just nu är att ett lantbruk om dagen läggs ner på grund av bristande lönsamhet. Några stödåtgärder är inte att räkna med för att just Holmöns åkrar åter skall tas i bruk. Många hektar gammal åkermark på ön växer istället igen. Den nu aktuella marken på södra Söråkern omfattar endast ca 2 ha och är tidigare våtmark och brukas endast för bete.

Därför är det unikt att Holmön nu ändå via anslag från Våtmarksfonden och förhoppningsvis andra instanser kan stödja ortens djurhållare genom driftsbidrag för bete av sjöängarna!

Innan Holmöns sjöängar kan iordningställas krävs naturligtvis tillstånd från markägare samt att projektet prövas av Umeå kommun. Detta innebär en garanti för att allt går rätt till och att alla synpunkter på projektet beaktas.

För Holmöns överlevnad med färjeförbindelse året runt och service är det viktigt att besöksnäringen utvecklas. Holmöns sjöängar kan förhoppningsvis locka fågelentusiaster även tidig vår och sen höst. Detta kommer att gynna till exempel Holmöns Lanthandel, Prästgården Bed & Breakfast och restaurangen Novas Inn som också utlovat anpassade besökspaket!

Statens Naturvårdsverk är inte prövningsmyndighet i detta ärende utan som sagt Umeå kommun. Ändå har en av de ansvariga för det nationella delmålet Myllrande våtmarker, Jenny Lonnstad, haft vänligheten att skumma projektbeskrivningen och säger:

Naturvårdsverket … ser gärna att det anläggs våtmarker på det vis som beskrivs i er folder och önskar er lycka till med ert projekt.

Sven Nordblad och Björn Olsen

Konspirationsteorier och kompensationsåtgärder

Debatten om en våtmark på Holmön går vidare. Ett argument emot våtmarken sägs vara att en våtmark ger möjlighet att bygga vindkraft på Holmön. Stämmer det verkligen att en våtmark som anläggs av en ideell förening kan betraktas som en ”kompensationsåtgärd” som innebär frikort för vindkraft? Det korta svaret är – Nej. Men för att förstå detta måste man känna till de regler och bestämmelser som gäller för en miljöskyddsprövning.

Först en kort påminnelse om varför våtmarker är så viktiga – inte bara för att locka intresserade besökare till Holmön. Av de miljökvalitetsmål som satts upp uppnås de allra flesta inte som till exempel Myllrande våtmarker:

20170320-NV-Miljomal-Myllrande-vatmarker

Regionalt för Västerbotten

Tvådelad miljöskyddsprövning

En miljöskyddsprövning sker i två steg där man först bedömer om en verksamhet alls är förenlig med lagstiftningen. Är den inte det kan en kompensationsåtgärd aldrig ändra på detta:

Ekol-kompensation-NVs-nya-vagledning-13
Att läsa:

Ekologisk kompensation NV:s nya vägledning – sammanfattning
Handbok NV 2016:1 978-91-620-0179-7

Kan det sägas tydligare – en våtmark på Holmön handlar inte om vindkraft utan om att gynna den biologiska mångfalden och göra Holmön ännu attraktivare som besöksmål.

Eller som Jenny Lonnstad på Naturvårdsverket, miljökvalitetsmålsansvarig på nationell nivå för Myllrande våtmarker, bedömer projektet Holmöns Sjöängar:

”Naturvårdsverket … ser gärna att det anläggs våtmarker på det vis som beskrivs i er folder och önskar er lycka till med ert projekt”.

Sven Nordblad

Jägareförbundet om våtmarker

1_varda_och_anlagga_vatmarker

Svenska Jägareförbundet har många intressanta åsikter om nyttan med att anlägga våtmarker vilket beskrivs i en broschyr man givit ut som heter Vårda och anlägga våtmarker med underrubriken Viltvård för ett rikare landskap.

2017-Svensk-Jakt-nr-5
Men även tidningen Svensk Jakt har samma uppfattning om våtmarker:

Historiskt har uppemot en fjärdedel av Sveriges våtmarker dikats ut för att få mer jordbruksmark eller produktivare skogsmark. De arter man vill skapa förbättrade livsmiljöer för är i första hand fåglar, groddjur, fladdermöss och insekter. Efterhand invandrar även grodor, kräldjur och fiskar till våtmarken.

Fåglar är däremot snabbt på plats där nya vattenspeglar öppnar sig.

 
Mot detta kan man ställa faktaresistenta uttalanden som exempel:

20170423-124213-164
Vidare från Svenska Jägareförbundets broschyr:

Genom bete av våtmarken skyddas den från igenväxning. Insjöns strandängar får ofta en zon av klarvatten ut mot vassen i våtmarken. Denna kallas den blå bården. Det är nötboskap som under lågvatten skapar denna zon. Här är vattnet grunt och har ett rikt insektsliv som är fågelungars viktigaste föda under deras första veckor i livet. Vattennivån varierar och på våren är det högt vatten som på sommaren kan sjunka med en halv meter. Under hösten varierar nivån beroende på mängden regn. I den blå bården hittar vi växter som mannagräs, svalting, igelknopp, vattenpilört och brunskära. Där kan vi också se ovanliga arter som skedand, snatterand, svarthakedopping och årta. Vanligare är kricka, gräsand, grågås och kanadagås. Uppe på strandängen trivs tofsvipa, rödbena, enkelbeckasin och ibland storspov. Rastande tranor, sädgäss och sångsvanar är under flyttningen de stora strandängarnas gäster. Så fort hävd eller vattenregimen upphör börjar kaveldun, bladvass och ibland även jättegröe snabbt vandra in. Dessa arter gör att det grunda vattnet, 50 cm eller grundare, växer igen så att gäss, änder och vadare inte når botten. På land sprider sig brunskära, veketåg, älgört och buskar som gråvide.

7_varda_och_anlagga_vatmarker

Läs Svenska Jägareförbundets broschyr!

March for Science

20170429-Klimatsverige-Sth

People’s Climate March Stockholm, Göteborg och Malmö 29 april
”Den 29 april har Trump-administrationen i USA suttit i nittionio dagar. Presidentskapet har startat med attacker mot FN:s klimatavtal och klimatforskningen, mot migranter och urfolk, mot kvinnors rättigheter och mot yttrande- och tryckfrihet. I USA och resten av världen samlas människor nu till en global manifestation.”
Peoples Climate March
 

SciMarchUME

”Lördagen den 22 april 2017 planeras March for Science äga rum i mer än 500 städer runt om i världen. Initiativet kommer från USA där forskare och allmänhet vill stå upp för vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället. Särskilt poängteras att vetenskapen inte känner några gränser och att dess styrka och karaktäristik är mångfald och öppenhet.”
March for Science i Sverige stöds av följande organisationer

Holmöns kyrkas nya orgel 1959

År 1959 var ett särskilt år i Holmöns nya kyrkas historia. Kyrkan invigdes 1891 men det var ändå först 1959 som den stod färdig på riktigt. Detta år invigdes nämligen kyrkorgeln som man så länge planerat för. Medel till orgeln kom bland annat från svenskbygderna i USA.

Det blev Tostareds kyrkorgelfabrik som fick uppdraget att bygga den nya orgeln om 8 stämmor, 2 manualer och pedal. Orgeln är byggd i mahogny och är en så kallad pneumatisk orgel.

Invigningen var en stor händelse. Västerbottens-Kuriren, Västerbottens Folkblad och Sveriges Radio var på plats och rapporterade.

19590328-VK-sid-1
1. Svensk-amerikanare hjälpte Holmön att få den fina orgeln

68 år efter det att Holmöns nuvarande kyrka invigdes 1891 blev den igår den 27 september helt färdig i det att man äntligen fick en ordentlig orgel högtidligen invigd. Dagen till ära stod fyra präster vid altaret, kontraktsprosten Th. Lundh, Kyrkoherde Dag Nyberg, komminister K. E. Lundmark och naturligtvis den lilla församlingens egen präst Sigfrid Landin.

Det är svensk-amerikanska vänner som gjort att Holmön nu efter alla års provisorier med harmonier nu fick sin fina Tostaredorgel. Det var trettondagshelgen 1952 som det första verkliga bidraget till orgeln kom. Då gick några flickor med trettondagsstjärna och av pengarna de fick ihop lämnade de till prästen 100 kr att användas till lämpligt ändamål. Det var grunden till orgelfonden.

19590328-VK-sid-7
2. Kyrkan kostade 10.000 kr och orgeln 23.000 kr

Efter en artikel i en svensk-amerikansk tidning började sedan bidrag, större och mindre att strömma in. Vanligen kom bidragen i form av sedlar i personliga brev. 200 brev har växlats med Amerika. I kassaboken, kapitlet orgelfonden, finns t. ex. medlemmarna i föreningen Dalarna i Chicago 128:20. Försålt rådjurskött 72 kronor, stinsmöte i Boden, samt fröken Anna Karlsson, den privatperson som skänkt 5.500 kronor. Hon liksom många andra av donatorerna är svensk-amerikanska.

Dagen till ära sågs radions Gunvor Stenberg på plats. Men upptagningen kommer först i ett senare program.

Så vitt en lekman kan förstå har församlingen fått ett utomordentligt instrument.

19590328-VF-Sid-6
3. Väster-Bottens Folkblad

Den klarblå luften, de brinnande röda rönnarna och den friska, nästan varma septemberluften spelade upp sin egen symfoni som ackompanjemang till invigningen av den nya orgeln i Holmöns kyrka på söndagen. Hela bybefolkningen var på benen, och inte mindre än fyra präster och fyra spelmän var på plats för att värdigt fira evenemanget.

I Byviken tog förutom en stor del av byabefolkningen naturligtvis komminister Sigfrid Landin och kustdistriktschefen Kjell Vikström mot de anländande gästerna. Den högtidliga dagen på Holmön som blev minnesvärd, avslutades med att musikdirektör Rego Viklund spelade Bach och en rad andra kompositioner, även egna verk.

Klicka på bilden för artikel. För helsida [1] [2] [3]

20170326-Klaviatur-Holmons-orgel
Lyssna på orgeln 1975 och 2017
 
1975 när orgeln var 16 år gammal spelade Gunnel Fredriksson julhymner den 1:a advent. 2017 eller 42 år senare spelar domkyrkoorganist Lars G Fredriksson en koral som visar orgelns goda prestanda. Om två år är det sedan dags för 60-årsjubileum!

Klicka på bilden för att lyssna

Vad händer nu med orgeln

Hösten 2013 meddelades offentligt vid en församlingshelg där bland andra biskopen i Luleå stift deltog att en ”orgelfond” för Holmöns kyrka bildats samt en ”orgelkommitté”.

Vid ett möte 2014 uppgavs att orgeln haft driftstörningar, särskilt vintertid, och man har övervägt olika åtgärder. Som exempel att riva orgeln och att köpa in en begagnad piporgel från ett gravkapell i Gävle med ett utgångspris om 200.000 kr till vilket kommer installationskostnader.

På inrådan från Kyrkans verksamhetsråd och Lars G Fredriksson har man tillfrågat två entreprenörer för ett utlåtande om orgeln. Dels Rune Rönnqvist från Intonor som förespråkar en ny mekanisk orgel och dels Rolf Maul som bland annat säger:

”Hela orgeln är välbyggd och av god kvalité. Pipmaterialet likaså. Med tanke på orgelns kvalitet och historiska värde anser jag den väl värd att renovera och bevara. Orgeln har trots de besvärliga klimat- och temperaturförhållanden som råder i kyrkan (speciellt vintertid) fungerat förhållandevis väl”.
 
Kostnaden för översyn, stämning och rengöring samt ny fläktmotor beräknas till omkring 70.000 kronor. Sommaren 2016 erbjuder sig en privatperson att bekosta detta i sin helhet!
___________________

Riksantikvarieämbetets f. d. sakkunnige i orgelfrågor Niclas Fredriksson ger den 15 februari i år detta utlåtande i sammanfattning:

”Uppgifterna (om orgeln) är av sådan orgelhistorisk, person- och kulturhistorisk samt även byggnadsteknisk och musikalisk karaktär, och av sådan omfattning att det nu står klart att det kulturhistoriska värde Holmöns kyrka äger skulle minska om den nuvarande orgeln byttes ut.”
___________________

Jag kontaktar kyrkoherden Per Rylander i Sävar församling den 23 mars i år. Han berättar att man planerar att låta göra en oberoende utredning under ledning av Luleå stifts besiktningsman domkyrkoorganisten Markus Wargh. Man har också att ta hänsyn till den historiska betydelsen av Holmöns gamla orgel innan man bestämmer hur man lämpligast går vidare med frågan. Även Länsstyrelsens åsikter utifrån kulturminnesansvar kommer att inhämtas och synpunkter och önskemål som kommit fram från Holmön beaktas. Resultatet av besiktningen kommer senare att publiceras på denna sida.

Kyrkans verksamhetsråd har enats om att detta tillvägagångssätt är bra.
___________________

Man får nu hoppas att kyrkorådet fattar beslut om att bevara och renovera Holmöns kyrkas orgel så att 60-årsjubileum kan firas 2019!

Holmöns kyrkas orgelfond har bg. 5686-4291.

Sven Nordblad
___________________

 

Resa till Holmögadd vintern 1940

Idag 9 mars 2017 bjuder Kvarken på en svår färd till Holmön. Drivisen tornar upp vid Pannan. Isbrytaren Ale assisterar Capella.

Under krigsvintern 1940 har Västerbottens-Kuriren ett reportage från en annan strapatsrik resa över Kvarken. Men denna gång med häst och släde från Ostnäs, via Holmön, Grossgrunden och vidare ner till Holmögadd. Det är den omtalade ”Väderguden” som besöker fyrstationen på Gadden.

19400215-Holmogadd-Vaderguden-kalke

Men vem är ”Väderguden” som tronar i kälken? Uppenbarligen en mytomspunnen person. Känd bl.a för upptäcktsresor till Grönland och artiklar om Golfströmmen. Hans rätta namn är byrådirektören J. W Sandström och han omnämns i tidningen Teknisk Tidskrift från 1939.

19400215-VK-sid-7
Västerbottens-Kuriren 15 februari 1940

Vintervägen från Holmö by till Gadden var en ny bekantskap. Än följde vi ödsliga myrar, än kröpo vi in i skyddande skog och ibland stucko vi ut till havs där nordan bet skinnet. Självfallet var vägen inte plogad, men fålen var energisk och drog så det knakade i sele och fordon.

Vid Grossgrundet avslutades slädturen. En av fiskarstugorna var öppen, vi gingo in, funno en stor stapel drivved, fyrade på i den öppna spiseln och tinade upp oss ordentligt innan slutspurten till Gadden.

Fyrplatsen Holmögadd är en liten värld för sig själv. Antalet bofasta familjer är fyra. I detta lilla samhälle finns för närvarande tre skolpliktiga barn, och för undervisningen av dessa finnes skola.

Klicka på bilden och förstora sedan hela artikeln

Visst är det fantastiskt att staten här drev en skola för endast tre elever!

20170309_Grossgrundbastun_IMG_1049

Kanske är det just denna fiskebastu vid Grossgrundet som ägs och förvaltas av Holmön Byamäns samfällighetsförening man åsyftar

Här rustas nu bastun med nytt innertak och sovlavar och till sommaren kommer den att kunna bokas i affären Holmöns Stora Lanthandel för övernattning vid besök på Holmön.

Liksom fiskebastuarna vid Sikskäret och västra Gåsflötan.

Om Holmögadd finns mycket skrivet

Holmögadds intresseförening har satt upp en Web-kamera som varje dag visar bilder på en replik av en stenkolseldad ”vippfyr” som var den tidigaste modellen på Holmögadd.

I tidskriften Dagens Båtliv finns ett reportage om Sveriges sist bemannade fyrplats.

Holmogadd-mistsignalering-kanoner

Den ideella föreningen Svenska Fyrsällskapet har mycket information om Sveriges fyrar, inte bara den på Holmögadd utan alla de andra fyrarna Bergudden, Stora Fjäderägg och Nordvalen på och runtomkring Holmön. Där finns också en personalmatrikel med många bekanta namn från Holmön.

Undrar just vad ”Väderguden” skulle tänka om de möjliga hoten mot Golfströmmen idag.

Sven Nordblad

Perpetual Uncertainty, Bildmuseet Umeå

Ken+Julia_Yonetani_Crystal_Palace_2013

”Vad gör ni om någon fyller ett flygplan med sprängmedel och bestämmer sig för att flyga in i en reaktor?”

Det frågade min kärnkraftsskeptiska biologilärare under ett studiebesök på Forsmark i början av 90-talet, efter guidens långa föreläsning om ren och säker energi – med de gulliga sälarna i lagunen som tar tillvara reaktorernas uppvärmda kylvatten som trumfkort. Guiden svarade snipigt att ett så osannolikt scenario inte var något man räknade med. Ett svar som förstås hade varit otänkbart i dag.

Så inleder Sebastian Johans sin recension i DN av Utställningen Perpetual Uncertainty på Bildmuseet i Umeå som pågår till den 14 april.

Tidigare artikel om utställningen.

”Långsam död för 4G kärnkraft”

Som svar på framtidens energiförsörjning pratar kärnkraftsförespråkare ofta om 4G. Dessa reaktorer ska kunna använda gammalt kärnavfall som nytt bränsle och ha högre säkerhet än konventionella reaktorer. Här återges en intressant artikel i ämnet av Jim Green översatt från engelska. Originalartikeln här.

monju-a-20160921

Det misslyckade japanska försöket med 4G illustreras av reaktorn Monju som lades ner nyligen.

Generation 4G fast breeder reaktorer har länge framhållits av kärnkraftsentusiaster skriver Jim Green, redaktör för Nuclear Monitor, men Japans beslut i september 2016 att överge Monju 4G reaktor är ännu en spik i kistan för denna misslyckade teknik. Enligt Green blir 4G reaktorer inte ett huvudspår trots påståenden från kärnkraftslobbyister.

Snabba reaktorer är ”redo att dominera” enligt World Nuclear Association (WNA). Men uppgifter från WNA själva visar att påståendet inte stämmer.

WNA listar åtta 4G reaktorer idag, men en av dem har inte startat sin verksamhet, och en annan (Monju) är misslyckad och har just lagts ner. Låt oss säga att det finns sex 4G reaktorer (en är inte verksam men kanske i framtiden). Här är listan baserad på WNAs tabeller:

1976 – 7 körbara snabba reaktorer
1986 – 11
1996 – 7
2006 – 6
2016 – 6

Naturligtvis finns det alltid en morgondag: WNA listar 13 snabba reaktorprojekt under ”aktiv utveckling” för ”nära till halvtids uppstart”. Men en stor majoritet av dessa 13 projekt – kanske alla – saknar både godkännande och finansiering.

Snabba reaktorer kommer inte att dominera. Land efter land har övergett tekniken. Kärnfysiker Thomas Cochran sammanfattar historien: ”Utvecklingsprogram för 4G reaktorer har misslyckats i:

1) USA, 2) Frankrike, 3) Storbritannien, 4) Tyskland, 5) Japan, 6) Italien, 7) Sovjetunionen / Ryssland ,8) US Navy och 9) den sovjetiska marinen. Programmet i Indien visar inga tecken på framgång och programmet i Kina är bara på ett mycket tidigt stadium i utvecklingen. ”

Japan slösar bort miljarder

Det senaste bakslaget var beslutet av den japanska regeringen vid ett extra regeringssammanträde den 21 september 2016 att överge planerna på att starta om Monju Bridreaktorn.

Monju startade 1994, men stängdes i december 1995 efter en läcka av kylvätskan natrium och bränder. Reaktorn startade inte om förrän i maj 2010 och den stängdes igen tre månader senare efter att en bränslehanteringsmaskin tappades i reaktorn under en revisionsavställning. I november 2012 visade det sig att Japan Atomic Energy Agency hade misslyckats med att genomföra regelbundna inspektioner av nästan 10.000 av totalt 39.000 stycken utrustningsdetaljer på Monju, inklusive säkerhetskritisk utrustning.

I november 2015 förklarade Nuclear Regulation Authority att Japan Atomic Energy Agency ”inte bedöms kunna driva Monju på ett säkert sätt”. Utbildningsminister Hirokazu Matsuno sade den 21 september 2016 att försök att hitta en alternativ operatör misslyckats.

Japan har slösat bort cirka 37 miljarder US$ på Monju (15 miljarder US$) och på Rokkasho (22 miljarder US$) och planerar att fortsätta att kasta goda pengar efter dåliga

Regeringen har redan spenderat 1,2 biljoner yen (12 miljarder US$) på Monju. Regeringen beräknade att det skulle kosta ytterligare 600 miljarder yen (6 miljarder US$) att starta Monju och hålla den i drift i ytterligare 10 år.

Avveckling har också en rejäl prislapp – betydligt mer än för konventionella lättvattenreaktorer. Enligt en uppskattning 2012 av Japan Atomic Energy Agency, kommer avvecklingen av Monju att uppskattningsvis 300 miljarder yen (3 miljarder US$).

Så Japan kommer att ha slösat bort över 15 miljarder US$ på fiaskot Monju. Kanske de ansvariga kommer att hävda att siffran förbleknar till intet jämfört med de uppskattade långsiktiga kostnaderna på cirka 500 miljarder US$ till följd av katastrofen i Fukushima.

Allison MacFarlane, tidigare ordförande för amerikanska Nuclear Regulatory Commission, gjorde nyligen denna sarkastiska bedömning av den snabba reaktorteknologin: ”Detta visar sig vara en mycket kostsam teknik att bygga. Många länder har försökt om och om igen. Vad som verkligen är imponerande är att många regeringar fortsätter att finansiera en bevisligen misslyckad teknik.”

Japan illustrerar tydligt MacFarlane:s påståenden. Trots Monju fiaskot, vill den japanska regeringen fortsätta spelet om 4G reaktorer, antingen genom att starta om Joyo, en experimentell snabb reaktor (stängd sedan 2007 på grund av skador på komponenter i reaktorhärden) eller bedriva gemensam forskning med Frankrike.

Varför skulle Japan fortsätter sitt engagemang i snabba reaktorer? Troligtvis har regeringen inget intresse av snabba reaktorer i sig, men att ge upp skulle göra det svårare att motivera fortsatt arbete med den delvis byggda upparbetningsanläggningen Rokkasho. Att tillhandahålla plutoniumbränsle för snabba reaktorer var ett av de viktigaste skälen för Rokkasho.

Rokkasho har varit en ännu dyrare ”vit elefant” än Monju. Den var schemalagd att stå klar under 1997 men har försenats fler än 20 gånger på grund av tekniska och andra problem, och byggkostnaderna beräknas nu till 2,2 biljoner yen (22 miljarder US$) – tre gånger den ursprungliga uppskattningen.

Japan har slösat cirka US$ 37 miljarder på Monju (15 miljarder US$) och Rokkasho (22 miljarder US$) och planerar att fortsätta att kasta goda pengar efter dåliga. Enligt den Internationella panelen för klyvbara material, förväntas Rokkasho öka elräkningarna för Japans skattebetalare med cirka 100 miljarder US$ under de kommande 40 åren om den används.

Indiens misslyckade program

Indiens 4G program har också varit ett misslyckande. Budgeten för Fast Breeder Test Reactor (FBTR) godkändes 1971, men reaktorn försenades flera gånger och blev inte startklar som planerat 1985. Det dröjde till 1997 innan FBTR började leverera en liten mängd el till nätet. Verksamheten med FBTR har varit behäftad med flera olyckor.

Preliminärt designarbete för en större ”Prototype Bridreaktor” (PFBR) inleddes 1985, utgifterna för reaktorn startade 1987-1988 och den började byggas 2004 – men reaktorn har fortfarande inte startat. Konstruktion har tagit mer än dubbelt så lång tid som förväntat. I juli 2016 meddelade den indiska regeringen ännu en försening, och det finns skepsis om den schemalagda starten i mars 2017 kommer att realiseras. PFBR:s kostnader har ökat med 62%.

Indien har en historia av att göra absurda prognoser för såväl snabba reaktorer som lättvattenreaktorer – och har misslyckas med att uppfylla sina mål tio gånger om.

Indiens Department of Atomic Energy (DAE) har i årtionden planerat byggandet av hundratals snabba reaktorer – till exempel är prognosen enligt ett DAE dokument från 2004 att 262,5 gigawatt (GW) ska komma från 4G reaktorer 2050. Men Indien har en historia av att göra absurda prognoser för både snabba reaktorer och lättvattenreaktorer – och inte uppfylla en bråkdel av dem.

Princetonakademikern MV Ramana skriver: ”Bridreaktorer har alltid använts i DAEs påståenden om att generera stora mängder el. Idag, mer än sex decennier efter att de storslagna planerna för tillväxt först tillkännagavs, är löftena ännu inte uppfyllda. Det senaste tillkännagivandet om förseningen av PFBR är ännu en påminnelse om att bridreaktorer i Indien, liksom på andra håll, måste betraktas som en misslyckad teknik och att det är dags att ge upp dem.”

Rysslands program går i snigelfart

Ryssland program för 4G reaktorer är det enda som kan beskrivas som något annat än ett misslyckande. Men det har inte varit någon succé heller.

Tre snabba reaktorer är i drift i Ryssland – BOR-60 (startade 1969), BN-600 (1980) och BN-800 (2014). Det har förekommit 27 natriumläckor i BN-600 reaktorn, fem av dem i system med radioaktivt natrium och 14 läckor åtföljdes av eldsvåda i natriumet.

Den ryska regeringen publicerade ett dekret i augusti 2016 som beskriver planer på att bygga 11 nya reaktorer under de kommande 14 åren. Av de 11 föreslagna nya reaktorerna, är tre snabba reaktorer: Brest-300 nära Tomsk i Sibirien, och två BN-1200 snabba reaktorer nära Jekaterinburg och Chelyabinsk, nära Uralbergen. Men liksom Indien, har den ryska regeringen en historia av att förutspå en snabb och kraftig expansion av kärnkraft – och misslyckas kapitalt att uppfylla målen.

Det är mycket troligt att den nuvarande ekonomiska krisen, den djupaste i historien sedan Sovjetunionen kollapsade, kommer att skära bort de flesta av de nya reaktorerna

Som Vladimir Slivyak konstaterade nyligen i Nuclear Monitor: ”Medan de ryska planerna ser storslagna ut på papperet, är det osannolikt att detta program kommer att genomföras. Det är mycket troligt att den nuvarande ekonomiska krisen, den djupaste i historien sedan Sovjetunionen kollapsade, kommer att skära bort de flesta av de nya reaktorerna.”

Dekretet i augusti 2016 signalerar visserligen ett nytt intresse för att återuppliva BN-1200 reaktorprojektet, som avbröts på obestämd tid 2014, då Rosatom framhöll behovet av att förbättra bränslet till reaktorn och ifrågasatte kostnadsnyttan av projektet.

År 2014, sade Rosatoms talesman Andrey Timonov att BN-800, som startades 2014, ”måste ge svar på frågor om den ekonomiska lönsamheten för snabba reaktorer eftersom denna teknik för närvarande förlorar i jämförelse med kommersiella VVER enheter.”

Kina går ingenstans med 4G

Den australiensiska kärnkraftslobbyisten Geoff Russell citerar World Nuclear Association (WNA) till stöd för sitt påstående att Kina förväntar sig att snabba reaktorer ”ska dominera marknaden cirka 2030 och att de kommer att massproduceras.”

Har WNA:s papper stöd för påståendet? Inte alls. Kina har en 20 MWe experimentell 4G reaktor, som varit i drift sammanlagt mindre än en månad under 63 månader från starten i juli 2010 till oktober 2015. För varje timme reaktorn var inkopplad under 2015, var den bortkopplad i fem timmar, och tre snabbstopp förekom.

Kina har också planer på att bygga en 600 MWe ”Demonstration Fast Reactor” och sedan en 1.000 MWe kommersiell 4G reaktor. Huruvida dessa reaktorer kommer att byggas är fortsatt osäkert – projekten har inte godkänts – och det skulle vara ett jättesteg från en enda kommersiell 4G reaktor till en flotta av dem.

Enligt WNA, kommer ett beslut om att gå vidare med eller avbryta projektet med en 4G reaktor på 1.000 MWe inte att tas förrän 2020, och om det går vidare, kan konstruktion kanske börja 2028 och driften omkring 2034.

Så Kina kan ha en i kommersiell skala 4G reaktor 2034 – men förmodligen inte – och Russells påstående om att snabba reaktorer kommer att vara ”dominerande på marknaden omkring 2030” är i högsta grad oseriöst.

Enligt WNA, planerar Kina 40 GW 4G reaktorkapaciteten 2050. En långt mer troligt scenario är att Kina kommer att ha 0 GW 4G reaktorkapaciteten 2050.

Och även om 40 GW målet nåddes, skulle det ändå bara utgöra runt en sjättedel av den totala kärnkraftskapaciteten i Kina 2050 enligt WNA – snabba reaktorer kommer fortfarande inte att ”dominera marknaden”, även om kapaciteten växer 2000-faldigt från 20 MW (experimentreaktorn) till 40 GW.

Vågrörelsereaktor (TWR) och en icke existerande integrerad snabb reaktor (IFR)

Kanske den 4G reaktortyp som kallas TWR och populariserades av Bill Gates är ett framgångskoncept?

Eller kanske inte. Enligt WNA, har China General Nuclear Power och Xiamen University rapporterat om samarbete inom forskning och utveckling, men ministeriet för vetenskap och teknik, China National Nuclear Corporation och State Nuclear Power Technology Company är bägge skeptiska till TWRs reaktorkoncept.

Franska Superphénix var tänkt att bli världens första kommersiella 4G reaktor men i 13 år av sin eländiga tillvaro var ”Energiotillgänglighetsfaktorn” 90,8%. Observera att kärnkraftslobbyister klagar på att vind och sol producerar oregelbundet.

Kanske ”Integrated Fast Reactor” (IFR) som förespråkats av James Hansen kommer att lösa problemen?

Eller kanske inte. De brittiska och amerikanska regeringarna har övervägt att bygga IFRs (särskilt GE Hitachis reaktortyp ”PRISM”) för att oskadliggöra plutonium – men det är nästan säkert att de båda länderna kommer att välja olika metoder för att hantera plutoniumlager.

I södra Australien förenades kärnkraftslobbyister bakom en framstöt för IFRs/PRISM, och de förväntade sig att övertyga den kungliga kärnkraftskommissionen att stödja deras idéer. Men den avvisade fullständigt förslaget och skriver i sin rapport i maj 2016 att avancerade 4G reaktorer är en osannolik teknik och inte lönsamma inom en överskådlig framtid, att utvecklingen av ett sådant förstagångsprojekt skulle innebära en stor kommersiell och teknisk risk; att det inte finns någon licens, inte en kommersiellt beprövad konstruktion och att utveckling skulle kräva betydande kapitalinvesteringar; och att el från sådana reaktorer inte har visat sig vara kostnadseffektiva eller kunna komma att konkurrera med nuvarande lättvattenreaktorer.

Finns det en framtid för 4G reaktorer?

Bara 400 reaktorårs världsomspännande erfarenhet finns av snabba reaktorer. Det är 42 gånger mer erfarenhet med konventionella reaktorer eller 16.850 reaktorår. Och de flesta av de erfarenheter med snabba reaktorer man fått antyder att de innebär mer problem än de är värda.

Bortsett från de länder som nämns ovan, finns det väldigt lite intresse för 4G reaktorteknologi. Tyskland, Storbritannien och USA avbröt sina reaktorprogram för prototyper under 1980- och 1990-talet.

Frankrike överväger att bygga en snabb reaktor (ASTRID) trots landets olyckliga erfarenheter med Phenix och Superphénix reaktorerna. Men ett beslut om huruvida man ska konstruera ASTRID kommer inte kommer att tas förrän 2019/20.

På 1970-talet förutspådde 4G förespråkarna att världen skulle ha tusentals reaktorer detta årtionde. Idag förutspår de kommersialisering omkring 2050

Prestandan hos Superphénix reaktorn var lika dyster som för Monju. Superphénix var tänkt att vara världens första kommersiella 4G reaktor men i 13 år av sin eländiga existens var den sällan igång – dess ”Energiotillgänglighetfaktor” var 90,8% enligt IAEA. Observera att 4G lobbyister klagar på oregelbunden energiproduktion från vind och sol!

En artikel 2010 i Bulletin of the Atomic Scientists sammanfattade det världsomspännande misslyckandet med 4G reaktorteknologin: ”Efter sex decennier och utgifter motsvarande ca 100 miljarder dollar, är löftet om 4G-reaktorer i stort sett ouppfyllda. … Drömmen om 4G är inte död, men den har flyttat sig långt in i framtiden. På 1970-talet förutspådde 4G-förespråkare att världen skulle ha tusentals 4G-reaktorer detta årtionde. Idag säger de kommersialisering cirka 2050.”

Även om 4G-reaktorer står inför en dyster framtid, kommer retoriken att kvarstå. Akademikern Barry Brook från Australien har skrivit ett stycke om 4G-reaktorer för Murdoch press 2009. Samma dag sade han på sin hemsida att ”även om det inte är helt klargjort i artikeln”, förväntar han sig att konventionella reaktorer kommer att spela huvudrollen de närmaste två till tre decennierna men väljer att betona 4G-reaktorer ”för att få folk att nappa på kroken”.

Så detta är kärnkraftslobbyisternas strategi – att överdriva påståenden om 4G-reaktorer och övriga fjärde generationens reaktorbegrepp, låtsas att de är nära genombrott, och vara ovarsamma med sanningen.

Redaktörens anmärkning

Dr Jim Green är nationell kärnkraftsdebattör inom ”Friends of the Earth”, Australien, och redaktör för Nuclear Monitor nyhetsbrev som publiceras av World Information Service on Energy. En tidigare version av denna artikel har publicerats i Nuclear Monitor.

Andra artiklar av Jim Green

Inte bara Toshiba gör enorma förluster på kärnkraft

Citat från artikeln:

But it’s not just Toshiba. Other nuclear utilities around the world are also in deep trouble. Their problems were summarised in the July 2016 World Nuclear Industry Status Report:

”Many of the traditional nuclear and fossil fuel based utilities are struggling with a dramatic plunge in wholesale power prices, a shrinking client base, declining power consumption, high debt loads, increasing production costs at aging facilities, and stiff competition, especially from renewables.”

Sven Nordblad

Gengasljuset tändes på Holmön

19401102-VK-sid-7-stolpresning

Fortfarande 1940 var många områden av Västerbotten inte elektrifierade eller 22% av hushållen, däribland Holmön. Här gäller istället fotogen- och karbidlampa som ljuskälla. Dessutom råder fotogenbrist i landet. Det är krigstid. Men nu skulle det bli ändring. I Västerbottens-Kuriren beskrivs elektrifieringen av Holmön i tre artiklar. Klicka på bilderna för att förstora.

19401008-VK-sid-3-175
Västerbottens-Kuriren 8 oktober 1940

Ljus i 3,000 hushåll på länets landsbygd.

En allmän förstämning och oro förspörjes bland befolkningen i länets icke elektrifierade delar med anledning av den redan så gott som fullständiga fotogenbristen.

Länsstyrelsen hemställer, att k. m:t antingen genom proposition till urtima riksdagen eller på annat sätt bereder medel, varigenom till länsstyrelsens förfogande kan ställas ett anslag av 382,000 kr för genomförande i största möjliga utsträckning av elektrifiering inom Västerbottens län.

Avsikten är att här uppföra ett vedgasdrivet elektricitetsverk, vilket torde vara det första i sitt slag.

19401102-VK-sid-7-175
Västerbottens-Kuriren 2 november 1940

Holmöborna vänta med spänning på att gengasljuset tändes.

Nu följde en tid av febrilt arbete. Många av dem, som förut varit motståndare och aggressiva sådana, gåvo efter hand med sig, påverkade av grannar och bekanta. De anslöto sig till ljusets anhängare och blevo till och med bland dess livligaste förkämpar.

Beslut hade efterhand fattats att fyra ljusstolpar skulle levereras av varje abonnent, och fyra dagsverken skulle utföras eller bekostas av var och en sådan.

En åttacylindrig 80 hktr:s chevroletmotor skulle utgöra drivkraften för generatorn, och motorn återigen skulle i sin tur drivas av gengasaggregatet.

19401213-VK-sid-13-175
Västerbottens-Kuriren 13 december 1940

Vedgaselektrifieringen är nu klar. Fungerar till belåtenhet.

Holmöborna höras vara storbelåtna, och komminister Algot Kyhlberg förklarar, att han aldrig kunnat tänka sig att ljuset skulle bli så bra – det bästa tänkbara säger han.

För närvarande är det ett 60-tal, vilka anslutit sig till nätet, och man kan nog beräkna att varje hushåll har minst en fem till sex ljuspunkter.

Sista gården, som hade elektriskt ljus, var den Viklundska gården längst bort i södra byn. Kanske det var särskilt roligt att se det klara ljuset strömma ut just från detta hem, liksom påminnande om att en ny tid gått upp.

Alla sidor i högupplöst PDF-format

Så småningom ersattes elektricitetsverket på Holmön av en sjökabel från fastlandet vilket naturligtvis är både mer praktiskt och ekonomiskt.

Men problemet att strömförsörja otillgängliga platser finns även idag. Det svenskgrundade företaget LeadCold utvecklar en blykyld kärnreaktor för otillgängliga områden men tekniken blir dyr och en reaktor kallad Sealer på 3 MW beräknas kosta 700 miljoner kronor när den är färdigutvecklad om kanske 10 år.

Redan idag finns däremot lokala energisystem som bygger på förnybar energi. Till exempel dessa ö-projekt eller detta skånska projekt från E.ON i Simris som beskrivs här i SVT Nyheter.

Sidorna från Västerbottens-Kuriren innehåller mycket annat också. Bilder från kriget, en kort artikel som berättar om sex månaders straffarbete för stöld av en halvsida rökt lax, oro för den allmäna prisuppgången på livsmedel, funderingar kring det lämpliga i att blanda koffein i kaffesurrogat eller renarnas ankomst till Hällaström söder om Åsele. Man får också veta att ett modernt gengasaggregat klarar 60-70 km körning på 1 hektoliter ved och ger mindre motorslitage än vid bensindrift.

Sven Nordblad

Aktuellt

aktuellt

Uranstaplar i Lappland

19460225-uranstaplar-i-lappland

I en gammal VK från 1946 finns en artikel ”Uranstaplar i Lappland ge kraft och lyse”. Prof Erik Hulthén uttalar sig sålunda i en radioserie kallad ”På tröskeln till atomåldern” medan prof Edy Velander replikerar att våra vattenkraftstationer inte riskerar att bli utkonkurrerade av ”atombränslet”.

Men vad är en ”atomstapel” kan man undra. På en sida i Teknisk Tidskrift från 1947 finns svaret (klicka på bilden) dvs en ”kärnreaktor”:

atomstapel-runeberg

Hur det sedan gick vet vi också. Varken Lappland eller något av de nordliga landskapen har begåvats med någon ”atomstapel”. Här regerar vattenkraften men numera också någon vindkraft även om de södra delarna av Sverige har mycket mer av den varan [*].

Däremot satsar Finland nästgårds alldeles i närheten av Holmön på ”atomstaplar” från Rosatom i Pyhäjoki som bekostas av Ryssland genom frikostiga lån:

Kirill Komarov, vd för Rosatom, säger i ett pressmeddelande:

– Den erfarenhet vi får i Finland är mycket viktigt för oss, även om den blir dyrköpt. Även om Rosatom är en erkänd ledare inom kärnkraftsindustrin kan vi alltid lära oss nya saker och utvecklas.

Kärnkraftverket finansieras genom lån och den största långivaren är den ryska statliga välfärdsfonden, som står för 2,4 miljarder euro av projektkostnaden. Det är kontroversiellt och sticker många i ögonen att denna fond används till att bekosta ett kärnkraftbygge i ett litet rikt västeuropeiskt land.

I södra Sverige har det dock byggs ett antal ”uranstaplar” men lönsamheten är tveksam och fyra av dem har man bestämt att avveckla inom kort. Internationellt har franska Areva och EDF stora problem med lönsamheten men också japanska Toshiba rapporterar miljardförluster från sin kärnkraftsverksamhet.

Kanske skulle heller aldrig de svenska kärnkraftverken byggts, åtminstone inte om normala lönsamhetskrav tillämpats. De bekostades nämligen av frikostiga lågräntelån från pensionsfonderna. Nationalekonomen Åke Sundström uttalar sig så här:

Finansieringen när den svenska kärnkraften byggdes upp skedde med statliga lånegarantier, pengar ur ATP-fonderna till mycket låg ränta och gynnsamma avskrivningsregler. Nationalekonomen Åke Sundström, som länge arbetade på finansdepartementet, har beräknat att landets skattebetalare och ATP-fonderna under 40 år gått miste om upp till 200 miljarder kronor, omräknat i 2010 års penningvärde.

God Jul!

2016-god-jul-1280
Holmögadd Juldagen 2016 +1 grader varmt:

20161225-09-51-gadden-1

Julafton 2015.

Alternativa verkligheter

Som en motvikt till den ovetenskapliga propagandan på nätet som påstår att inget utom naturliga klimatförändringar pågår finns t.ex den utmärkta sidan Uppsalainitiativet. Här återger vi en artikel om den nyvalde presidenten i USA Donald Trump och kopplingen till klimatförvillarna.

poll-trump-msnbc

”Många Trump-väljare verkar leva i en alternativ verklighet. Det visar en opinionsundersökning från Public Policy Polling. MSNBCs Rachel Maddow i videon ovan (klicka på bilden) redovisar en del av de stundtals bisarra missuppfattningar och åsikter som många Trump-väljare har enligt undersökningen. T ex så tror 40% av dem att Trump fick flest röster i valet – i verkligheten fick Clinton över 2 miljoner röster mer. Och 29% av dem tycker inte att röster från Kalifornien, en av USAs mest liberala delstater, ska räknas med när man beräknar det totala röstutfallet. 14% av Trumps väljare tror att Clinton m fl driver ett pedofilnätverk utifrån en Pizzeria i Washington D.C. (Pizzagate), och 32% är osäkra.

Det här är resultatet av åratal av desinformation och propaganda, från Fox News, från högervridna radiostationer över hela USA, och från ”nyhetssajter” som Drudge Report och Breitbart. Man har samtidigt försökt skrämma bort folk från ”main stream media” som visar en annan och mer balanserad bild av verkligheten. Etablerade media har visserligen sina brister och det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. Men det är inte vad Amerikanska högern eftersträvar: i stället vill man hålla kvar folk i den egna desinformationsbubblan. Trump höll veritabla hat-sessioner mot närvarande journalister på en del av sina valmöten. Det republikanska partiet har blivit allt mer beroende av en fördummad väljarkår som villigt stoppar i sig all propaganda som man serveras, och detta har kulminerat i Trumps kampanj och valseger.

Det finns stora likheter med klimatförvillarna. Även de bygger upp en alternativ verklighet utifrån en politisk ideologi. Man misstror både etablerade medier och vetenskapliga tidskrifter och organisationer och hämtar istället mycket av sin ”information” från lobbygrupper och konservativa tankesmedjor samt från rena antivetenskapliga dårbloggar som WattsUpWithThat och Hockeyschtick. Man hetsar mot klimatforskare och hejar på politisk förföljelse av dessa. Man framför allehanda konspirationsteorier och pseudovetenskap. Sanningen är tyvärr inte något som hålls särskilt högt inom dessa kretsar.

Dessa likheter är inga tillfälligheter – den amerikanska högern har prånglat ut klimatförvillelse en lång tid, och de senaste åren har de flesta vetenskapligt orienterade politikerna drivits ut ur det republikanska partiet bl a av den anti-intellektuella Tea-Party-rörelsen. Trump, som sannolikt kommer att vara den minst vetenskapligt kunniga presidenten i modern tid, liksom den minst läskunniga, har tagit till sig detta. Som chef för Amerikanska Miljövårdsverket (EPA) ämnar han utse Scott Pruitt, justitieminister (Attorney General) i Oklahoma och inbiten motståndare till miljövård. Trumps utrikesminister blir troligen Rex Tillerson, som för närvarande är chef för ExxonMobil, ett av världens största oljebolag som bl a har avtal om att borra i ryska Arktis. Den verksamheten ligger visserligen nere nu p g a de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, men med tanke på Trumps och Tillersons goda öga till Putin och Ryssland kan den kanske snart komma igång igen. Det är en viss ironi att det är den smältande arktiska isen som ger nya tillfällen till oljeborrning i regionen.

Många klimatförvillare verkar se Trump som en frälsare, som mannen som ska rädda världen från de inbillade konspirationerna och skapa ett lyckorike med olja och kol. På den svenska klimatförvillarbloggen Klimatupplysningen (sic!) har man haft rena hyllningsinlägg om honom. Klimatförvillare ligger ofta långt till höger politiskt – även så i Sverige – och Trumps rasism, unkna kvinnosyn, mobbarmentalitet och ständiga ljugande verkar man ha överseende med eller kanske rent av uppskatta.

Men medan dessa individer lallar runt i sina fantasivärldar så kommer den riktiga världen att fortsätta enligt naturens lagar. Atmosfärens koldioxidhalt kommer att fortsätta stiga och kommer långsiktigt att ta den globala temperaturen med sig. Människor, djur och växter kommer att fortsätta skadas av föroreningar. Men samtidigt är det viktigt att alla rationella människor – i USA, Sverige och resten av världen – som förstår och uppskattar vetenskapen och som kan tänka längre än näsan räcker fortsätter att kämpa för ett stabilt klimat och en ren miljö.

Lars Karlsson”

Det blir varmare (3)

Det blir allt varmare! Men vad orsakar den globala uppvärmningen? Beror det på solens cykler, vulkanutbrott eller något annat, bara inte något som människan åstadkommer. Detta påstås på ett otal så kallade pseudoskeptiska klimatsidor som Andaslugnt, Antropocene, Stockholmsinitiativet, Klimatupplysningen, Breitbart News och Friavindar.

Varför har det blivit så mycket varmare sedan 1860? Se filmen (3 minuter) ovan med temperaturgrafer från NASA

Beror det på:

1) Jordaxelns lutning? Jordaxelns lutning varierar sakta under tusentals år och påverkar istiderna. På de senaste 125 åren är påverkan försumbar.

2) Solen? Solens temperatur varierar över tio- och hundratals år men påverkan är försumbar.

3) Vulkaner? Industrier släpper ut 100 ggr så mycket CO2 som vulkaner, men också SO2 som istället kan kyla ner atmosfären ett eller ett par år. Data stöder inte påståendet att vulkaner orsakar den snabbt stigande temperaturen.

4) Naturliga faktorer? Dessa tre naturliga faktorer sammantaget? Nej.

5) Avskogning? Halva jordens landyta brukas nu. Mörka skogar tar upp värme medan ljusa områden reflekterar värmestrålning och bidrar till att i viss mån kyla ner jorden.

6) Ozon? Marknära ozon som skapas av till exempel biltrafik värmer jorden något. Medan ozonet högt upp i atmosfären minskar värmeinstrålningen. Sammantaget blir effekten en liten höjning av temperaturen.

7) Aerosoler? Utsläpp av till exempel SO2 från koleldning blockerar solinstrålning och sänker temperaturen. Men orsakar också surt regn.

8) Förbränning av fossila bränslen? Koldioxid i atmosfären är nu 40 % högre än år 1750 och orsakad av förbränning av fossila bränslen. Detta är tveklöst en orsak till temperaturhöjningen.

how-global-warming-stacks-up

9) Växthusgaser? När man adderar alla faktorer ser man tydligt att det är utsläppen av växthusgaser som orsakar uppvärmningen.

Vill man se utvecklingen i längre perspektiv finns denna graf.

När temperaturen i Arkis just nu är mycket högre än normalt (vad hjälper det då att temperaturen i Antarktis tusentals mil därifrån är lägre) eller korallblekningen av Stora Barriärrevet är större än någonsin eller vintern i Norrland blir allt kortare är det hög tid att sluta sprida felaktigheter om orsakerna.

Träffande läsning från Uppsalainitiativet om riktiga skeptiker och pseudoskeptiker.

Umeå säger äntligen nej till Pyhäjoki

Umeå kommun uttrycker oro och avråder från att placera ett nytt slutförvar av använt kärnbränsle i närheten av Pyhäjoki, i höjd med Robertsfors-Skellefteå. Det uttalar näringslivs- och planeringsutskottet i ett remissvar 2016-11-08 till Naturvårdsverket.

I Finland pågår planering för att lokalisera ett nytt slutförvar av använt kärnbränsle. De två alternativa placeringarna är Eurajoki/Euraåminne kommun i höjd med Gävle-Söderhamn och i Pyhäjoki kommun. Lokaliseringen i Pyhäjoki är i närheten av det planerade kärnkraftverket, omkring 200 km från Umeå.

Olika riskfaktorer

Umeå kommun anser att man i första hand bör överväga annan energiproduktion och i andra hand andra lokaliseringar. I remissvaret pekas på dels kortsiktiga risker i samband med hanteringen, dels långsiktiga risker från förvaret. Faktorerna som nämns är tekniska brister, den mänskliga faktorn, små men frekventa jordbävningar samt hotbilder vid terrorverksamhet eller krigssituationer.

Tidigare inlägg om Pyhäjoki:

[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]

Läs mer:

Känkraftsfritt Bottenviken remissvar till Naturvårdsverket
Hans Lindberg, kommunstyrelsens i Umeå ordförande

Kärnkraften är en långsam katastrof

perpetual-uncertainty-1.jpg

Bildmuseet i Umeå har öppnat en ny utställning kallad Perpetual Uncertainty Contemporary art in the nuclear Anthropocene som pågår 2016-10-02 till 2017-04-16. Gunilla Brodrej har i Expressen recenserat den i en artikel som hon kallar Kärnkraften är en långsam katastrof.

Artikeln och utställningen handlar om den ur mänskligt perspektiv närmast oändliga tiden för slutförvaring av utbränt kärnbränsle, förgiftningen av renlav, svamp, bär och djur efter Tjernobyl, katastrofen i Fukushima och uranbrytning på Grönland.

Klicka på Read more för att läsa mera om kärnkraft och vindkraft …

Read more

Kryddströmming på Holmövis

Recept från Holmön på kryddströmming från 1903. Det är en rejäl sats för en halv tunna strömming vilket motsvarar 60-70 liter. Kanske ett alternativ till dagens surströmming. Vi önskar Novas Inn som efterlyst gamla Holmörecept lycka till!

1903-Roberts-Kryddstromming

Strömmingen huvfdas och lägges i ättika och vatten. 2 flaskor skånsk ättiksyra tages till en half tunna strömming och följande mängder kryddor.

      Salt 5 kg
      Socker 2,5 kg
      Kryddpeppar 0,5 kg
      Vitpeppar 0,2 kg
      Kryddnejlikor 0,2 kg
      Lagerblad efter behag
      Ingefära något litet
      Spansk humle för 3 öre
      Salisylsyra 0,25 kg
      Borsyra 0,5 kg

Strömmingen lägges först i ättikan och vattnet 1 dygn eller tills den blir mjuk, varefter den aftömmes och lägges i en annan tunna, där den varvtals öfverströs med ovan nämnda kryddor. Sedan den blir färdig (vilket beror på temperaturen, men torde 6-7 veckor antagas för norm) lägges den i mindre burkar, och lake påhälles från den senare tunnan (Kryddtunnan).

Sven Nordblad

Frågor och svar om Holmöns Sjöängar

På sidan Holmöns Framtid arbetar vi för olika projekt som vill stödja utvecklingen av Holmön. Ett aktuellt sådant är Holmöns Sjöängar som drivs av en ideell förening. Kring detta projekt har uppstått en infekterad debatt på Fria Vindar där sakfrågorna inte är huvudsaken utan där man hellre driver en ren förtalskampanj, mestadels anonym, som seden där är.

Holmöns Sjöängar är ett försök att öka Holmöns attraktionskraft, för både fåglar och människor. Gruppen som driver projektet är alla frivilliga och har inga som helst ekonomiska egenintressen i att skapa eller driva en fågelsjö. Snarare tvärtom, redan nu en läggs massa timmar på att söka pengar, förhandla med markägare och kontakta myndigheter av olika slag. Denna frivilliga arbetstid kommer att öka dramatisk om våtmarken blir en realitet, både under uppbyggnadsfasen och under driften.

Tyvärr har en grupp markägare och andra personer kopplade till Fria Vindar hittat en ny måltavla efter diskussionerna om vindkraften. Genom lögner, insinuationer och förtal dras idén om fågelsjön i smutsen och de som arbetar med projektet misskrediteras.

En punkt som är återkommande i den alltmer animerade debatten är att våtmarksgruppen körde över markägarna och att de ställdes inför ett fullbordat faktum. Det är en direkt lögn. Vi arbetade ut ett prospekt så att vi kunde presentera ett någorlunda realistiskt alternativ som markägarna fått chans att överväga. Men även om det på flera ställen i prospektet och senare i debatten med all önskvärd tydlighet framgått att om vi inte får några markägare med oss så blir det ingen våtmark, har denna fråga återkommit gång på gång. Orsaken kan vi bara sia om, men sannolikt handlar det om en absolut ovilja att ta till sig information och framförallt förstå den.

Låt oss en gång för alla slå fast att en våtmark inte kommer att anläggas på mark som markägaren inte upplåter. Svårare än så är frågan inte.

Man anger vidare att Söråkern skall fortsätta vara jordbruksmark. Visst skall det vara så, men finessen med en våtmark är att den på ett effektivt sätt kompletterar och ökar näringsvärdet på Söråkern. Genom att ha både får och kor som landskapsvårdare får vi dels en attraktiv mark för djuren och en fågelsjö som blir aktiv och dynamisk. Dessutom behöver området inte röjas då mularnas och klövarnas kraft är stor. För djuren kommer vi också att erbjuda betesbidrag.

Ytterligare en missuppfattning är att en fågelsjö är för evigt. Inget kan vara mer fel. Är det så att vi under den femåriga försöksperioden upptäcker att projektet är omöjligt och får dåligt gehör hos Holmöbor och besökare avslutar vi det genom att ”dra ur proppen” och återställer marken till det skick den var.

Ett annat märkligt inslag i debatten är påståenden om att Holmön Byamäns samfällighetsförening skulle ha tagit på sig uppgiften att anlägga och driva fågelsjön och dessutom bekosta markarrenden. Samfällighetsföreningen redogör här för saken. Att dessutom gå till tings för att hävda detta är omdömeslöst.

En sak vi inte betonat men som mycket väl kan bli en realitet är att om Holmöns Sjöängar genomförs kan vi genom olika fonder, stöd från myndigheter, pengar från besökare med mera få in så pass mycket ekonomiska medel att vi dels kan driva fågelsjön, men även för att finansiera deltidstjänstarbeten. Hur formen för det skall se ut är ännu oklart då Föreningen Holmöns Sjöängar inte kan ta på sig arbetsgivaransvar. Även olika näringsidkare på Holmön som lanthandeln, Novas Inn och vandrarhemmen kommer att dra nytta av en ökad besöksström.

Vi har också inhämtat synpunkter från t.ex Naturvårdsverket om projektet och fått svar från den ansvariga för det nationella miljökvalitetsmålet Myllrande Våtmarker:

Naturvårdsverket (ser) gärna att det anläggs våtmarker på det vis som beskrivs i er folder och önskar er lycka till med ert projekt

Sammanfattningsvis kan Holmöns Sjöängar bli en nödvändig och inspirerande injektion för Holmön. En attraktion som både besökare och bofasta kan samlas kring. I ljuset av det undrar vi vad kritikerna egentligen har för bevekelsegrunder för sin genomgående negativa, för att inte säga hatfyllda, attityd.

Att föra en debatt på Fria Vindar har gång efter annan visat sig meningslöst av skäl som ovan. Vi inbjuder därför till debatt i sak på vår sida och besvarar gärna frågor som skickas via epost. Dock inte anonyma sådana.

Adressen är: holmon.info@gmail.com

Björn Olsen och Sven Nordblad

Sjöängen

agda-sjoangen

Fram för mera mångfald! Fåglar av fler slag.
Dom flög iväg när jordbruket blev vad det är idag.
Men Holmön har dessbättre kor och får som kunde gå
och beta runt det vattenblänk vi hoppas en dag få.

En sjöäng, ja en våtmark – en mindre fågelsjö.
En möjlighet för eldsjälar att skapa en miljö
dit fåglar återvänder och där nya visar sej.
Det skulle kunna bli så bra om inte nån sa nej!

En liten grupp har löpt amok och gått direkt till rätten.
Men missförstånd och smutskastning är knappast bästa sätten.
Detaljer går att lösa, man kan faktiskt resonera
och hålla sej till sanningen – det vill jag poängtera!

Ta tillfället i akt nu och underlätta detta,
klyftiga idéer dom bör man värdesätta.
Betänk hur engagerade ornitologer är
i alla väder, höst och vår – när pippin väl är här!


Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9

Det blir varmare (2)

earth-temperature-timeline-1.jpg

Earth-temperature-timeline-2.jpg

Se hela tidslinjen

 

Arbetsmiljöverket om vindkraftverk

2016-AV-Enercon-skylt
Häromdagen kunde man på sidan som kallar sig Fria Vindar läsa ett inlägg under rubriken ”Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller år 2016 – Utdrag” där besiktningsrapporter nämns för olika leverantörer av vindkraftverk som Vestas, Enercon och Siemens.

Avslutningsvis konstaterar artikelförfattaren C-E Simonsbacka:

Ovanstående utdrag ur AV:s ärenden är ett tydligt bevis på bristande svensk rättssäkerhet vid beslut om tillstånd för vindkraftsverksamhet och vid byggnadsnämndernas beslut och vid byggnadsnämndernas utfärdande av slutbesked för att vindkraftverk ska få tas i bruk”.

Skrivelser om allvarliga hälso- och säkerhetskrav som inte uppfylls har skickats till Sveriges regering, landets kommuner, länsstyrelserna och förstås media. Brottsbalken 20 kap om tjänstemissbruk / tjänstefel nämns.

Detta utlovar onekligen spännande läsning om allvarliga felaktigheter på Sveriges vindkraftverk som numera producerar 17 TWh el per år.

Men – Simonsbacka är noga med att påpeka att citaten bara är ”utdrag” ur Arbetsmiljöverkets (AV) rapporter. Var är rapporterna och vilka felaktigheter avses? Detta framgår inte

Arbetsmiljöverket hjälper gärna till med det material som utelämnats – det är nämligen allmän handling. Här är anmärkningarna i den första rapporten som avser Vestas:

1. EG-försäkran om överensstämmelse saknas. Blankett 2 sid ce2a
2. Bruksanvisning på svenska saknas.
3. Skyddsräcket vid utrymningsluckan är bristfälligt.
4. Skydd mot rörliga delar bristfälligt. Varsvik och Skaveröd: Skyddet mot rörliga delar i rotorn är bristfälligt. Mässingberget: Luckan till rotor kan inte vara märkt som utrymningsväg eftersom att det är ett fast skydd som kräver ett verktyg för att öppnas.
5. Förankringspunkter bristfälliga (för personlig skyddsutrustning). Förankringspunkter sitter väldigt högt och är svåra att nå och upptäcka.
6. Trångt att fylla på fetter, filter.
7. All märkning är inte på svenska.
8. Trångt att fylla på fetter, filter.
9. Rökdetektorn saknar varningssignal.
10. Det finns en risk att nödstoppet som är placerat under takluckan i nacellen (det vridbara tornet högst upp) går sönder om man kliver på det.

_______________________

Bilden överst visar exempel på skyltar för utrymningsväg som saknas på entredörrarna till verken från Enercon i Mjärdevi och Sälshög. Bilden nedan, också från Enercon, visar två vingmuttrar som inte är tillåtna:

2016-Enercon-rorliga-delar
_______________________

För att det inte ska uppstå några missförstånd är det viktigt att påpeka att dessa brister självklart bör åtgärdas. Arbetarskydd är viktigt!

Men att som artikelförfattaren vill påskina, så allvarliga missförhållanden föreligger att 10% av Sveriges energiproduktion bör stängas och påstå att myndighetsmissbruk föreligger är inte seriöst.

Däremot bör C-E Simonsbackas idoga arbete under 15 år med att stärka arbetarskyddet vid Sveriges vindkraftverk naturligtvis premieras!
_______________________

Nu vore det förstås lätt att jämföra vindkraftverk med bristande säkerhet vid elproduktion genom kärnkraft, se till exempel det här inslaget från Fukushima i Daily Telegraph, men det handlar ju inte inlägget idag om …

Däremot, eftersom C-E Simonsbacka stöder sig på AV är det intressant att också redovisa AV:s uppfattning i en annan fråga som rör vindkraft. Nämligen risken för ”iskast”, ”skyddsavstånd” och ”Allemansrätten”.

Så här säger AV om detta:

Är ett vindkraftverk en roterande maskin och varför är inte vindkraftverket inhägnat eller på annat sätt begränsat av en skyddszon som maskindirektivet föreskriver?

Enligt Arbetsmiljöverkets tolkning finns det inget stöd i maskindirektivet för att ställa krav på att vindkraftverk ska inhägnas. Samma bedömning har även gjorts av miljödomstolen i en dom (M-3735-09) från mars 2010, gällande ett vindkraftverk i Vara kommun. De klagande hävdade att det borde vara ett stängsel runt vindkraftverket på grund av faran för nedfallande föremål och iskast. ”Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten” står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket. Denna tolkning överensstämmer även med den som gjorts i andra EU-länder (regeringsbeslut 2011-03-07 framställningar i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraften m.m.). I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverk så att det inte medför olägenheter för människors hälsa.

Dessutom kan inhägnad av ett område med vindkraftverk komma att inskränka på allemansrätten och begränsa människors möjlighet till utevistelse. Allemansrätten är grunden för friluftslivet och ger människor tillgång till att vistas i naturen. I stället för att ställa krav på stängsel har tillståndsmyndigheter i vissa tillståndsbeslut ställt krav på varningsskyltar med information om risken för iskast.

Vindkraftverk frågor och svar

Hur agerar Arbetsmiljöverket nu?

Innan Arbetsmiljöverket fattar beslut i ärendet ges ni nu möjlighet att som tillverkare komma in med synpunkter samt följande dokumentation:

1. På vilket sätt har ni tänkt åtgärda de 10 bristerna som Arbetsmiljöverket beskriver i texten ovan så att maskinerna lever upp till kraven?
2. En svensk bruksanvisning för alla vindkraftverken.
3. En EG-försäkran om överensstämmelse för alla vindkraftverken.
4. En EG-försäkran om överenstämmelse/försäkran för inbyggnad för hissen för alla verken.
5. En förteckning över hur många verk av respektive modell som har släppts ut på den svenska marknaden.

Nej – Arbetsmiljöverket är alltså inte på väg att stänga ner Sveriges vindkraftverk men utför här som på andra håll ett viktigt arbete för ett bra arbetarskydd!

Sven Nordblad

Skatt för egenproducerad el

Nu är det klart: Skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas

Riksdagen beslutade den 25 november (2015) att godkänna skatteförslagen i budgetpropositionen för 2016. Det innebär att dagens särskilda regler om obegränsad skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Frågan är viktig eftersom det tidigare regelverket har lett till att stora fastighetsägare och flera kommuner har investerat i egen vindkraft eftersom det gett både elcertifikat och skattebefrielse. Det har snedvridit konkurrensen på värmemarknaden, där fjärrvärmen har haft svårt att prismässigt konkurrera med värmepumpar med så förmånliga villkor. Regeringen har beräknat att de ändrade skattereglerna innebär ökade skatteintäkter om ca 190 miljoner kronor per år. Dessutom har skattebefrielsen urholkat elcertifikatsystemet.

Ändringen i lagen om skatt på energi, om undantag från skatteplikt, ska gälla för el som framställts i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW. För vindkraft blir begränsningen 125 kW installerad generatoreffekt och för solceller 255 kW installerad toppeffekt. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2016.

Citatet ovan är hämtat ur ett pressmeddelande från Svensk Fjärrvärme

Så gick det till när skatt på egenproducerad el från vindkraft och solkraft infördes. Ett argument var att EU krävde detta. Men nu visar det sig att detta inte stämmer.

Regeringen har motiverat skatten med att EU:s regler om konkurrens och statsstöd kräver att Sverige inför skatten. Men det stämmer inte, säger EU-kommissionens representation i Sverige till SVT Nyheter.

SVT – En ren idiotskatt

Nej, avsikten från EU är inte att förhindra utbyggnaden av förnybar el. Och de som till en början applåderade begränsningarna därför att de främst drabbar vindkraften bör nu tänka om. Dessutom slår begränsningarna orättvist då den räknas per juridisk enhet vilket drabbar t.ex detaljhandelskedjan COOP men inte ICA där varje handlare har ett eget organisationsnummer.

Så här var Sveriges elproduktion 2015 enligt SCB. Solkraften är tyvärr så obetydlig (ca 0,060 TWh/år) att den inte syns i diagrammet:

2015-Sveriges-elproduktion-SCB

Riksdagen beslutade fel när lagändringen infördes. Det anser till och med EU. Tråkigt nog drabbas solkraften men även vindkraften trots att den är ett bättre alternativ i Sverige därför att den är mycket billigare och producerar mest på vintern när strömmen behövs som bäst medan det är tvärtom för solkraften. Produktionskostnaderna för olika energislag ser idag ut ungefär så här:
Elforsk-14-40-fig-11

El från nya och framtida anläggningar 2014 (ELFORSK)

El från småskaliga solanläggningar är alltså dyr att producera men genom stöd och skatterabatt kan det ändå bli en lönsam affär för den enskilde stug- eller villaägaren. Ett kommunalt bostadsbolag med många lägenheter under samma organisationsnummer går däremot miste om skatterabatten eftersom solanläggningarna går över storleksgränsen.

Gör om – gör rätt. Ta bort skatten på egenproducerad el!

Sven Nordblad

Det blir varmare

Klimatforskaren Ed Hawkins har skapat en graf som visar hur temperaturen på jorden ökat under de senaste 166 åren …

spiral_optimized

Liksom somliga anser att jorden är platt finns de som inte accepterar den vetenskapliga forskning som övertygande visar att jorden snabbt blir varmare och att det är människan som orsakar den globala uppvärmningen.

Men varför är det så? Här är två artiklar som diskuterar frågan och pekar på några bakomliggande orsaker som kanske ger svar:

Dagens Nyheter – Nationalismens kollisionskurs med vetenskapen
Aftonbladet – Om klimathoten bar burka hade det varit lättare

Sven Nordblad

Energiöverenskommelsen 2016

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Energiöverenskommelsen innebär att elcertifikatsystemet förlängs och att det mellan 2021 och 2030 sätts ett mål om ytterligare 18 TWh (terawattimmar) förnybar elproduktion. Den så kallade effektskatten på kärnkraft avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

– En bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken är något som vi i Centerpartiet drivit länge. Därför är det mycket glädjande att en sådan nu kommer på plats. Långsiktighet och stabilitet är bra för jobben, miljön och konkurrenskraften, säger Annie Lööf i en kommentar.

– Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

Liberalernas Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna i förra veckan, twittrade när överenskommelsen presenterades: ”‘100 procent förnybart 2040’. Kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!”

– Det nya målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften. Ambitionsnivån på 18 TWh fram till 2030 räcker dock inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040, säger Linda Burenius Magnusson, head of public affairs på vindkraftsbolaget OX2.

Veckans klimatnyheter 4-10 juni 2016

Citatet ovan är en bra sammanfattning av Regeringens Energiöverenskommelse 2016. De tongivande partierna i svensk politik har nu gemensamt bestämt färdriktningen för energipolitiken. Målet är 100 % förnybart år 2040 vilket skall nås genom förlängt och utökat stöd för elcertifikat.

20160611-Energioverenskommelsen-2

Men möjligheten från 2009 års uppgörelse att ersätta dagens kärnkraftverk med nya på samma plats finns kvar. Detta är alltså inget nytt liksom att subventioner från svenska staten inte ska ges. Försäkringsansvaret för olyckor skall också höjas (visserligen blygsamt) samt ska kärnkraftsägarnas fulla ansvar för omhändertagandet av kärnkraftsavfallet fortfarande gälla.

I praktiken omöjliggör detta ny kärnkraft, vad än förespråkarna hoppas.

Genom att effektskatten slopas kommer sannolikt endast fyra kärnkraftreaktorer att läggas ner dvs O1, O2, R1 och R2. Hade effektskatten verkligen varit avgörande för fortsatt drift hade detta inte skett, men tyvärr är anläggningarna för gamla och olönsamma för att driften ska fortsätta. Fastighetsskatten för vattenkraft kommer också att minskas. För att kompensera för skattebortfallet höjs energiskatten istället med 4 öre.

20160611-Energioverenskommelsen-0

Slutsatsen att ny kärnkraft inte kommer att byggas framförs också av Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg redan 2014-09-18 i en artikel i SVD kallad Ny svensk kärnkraft är en utopi där han bland annat säger:

– Det här gör att det mycket väl kan vara så att två reaktorer stängs av i närtid. Men inte för att Åsa Romson kräver det, utan av strikt kommersiella skäl, säger Mikael Odenberg.

Samtidigt tar det minst 15 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Därefter ska reaktorn vara i drift i omkring 60 år, följt av 20 års nedmontering. I praktiken handlar det om ett perspektiv på 100 år – en väldigt lång tidsperiod ur ett kommersiellt företags perspektiv. Och detta samtidigt som teknikutvecklingen inom andra energislag går mycket snabbt.

– Mot den bakgrunden är detta med ny kärnkraft också en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år, säger Mikael Odenberg.

Läs också Naturskyddsföreningens artikel DN där man skriver:

Lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera i stället på att utveckla ett helt förnybart elsystem.

Underskott i kärnavfallsfonden

Genom avvecklingen av fyra reaktorer uppstår nu också ett nytt problem, nämligen att Kärnavfallsfonden blir underfinansierad. Eller redan är det, anser många. Kärnavfallsavgiften som bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer. Avgiften måste höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. I framtiden kanske uppemot 10 öre per kWh. Genom de förtida stängningarna minskar nämligen de förväntade inbetalningarna kraftigt och det skapar ett hål i finansieringen som förr eller senare behöver täckas. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan.

Läs förslaget 2015-12-02 från Strålsäkerhetsmyndigheten till Regeringen där man analyserar betydelsen av förtida avställning av vissa kärnkraftsreaktorer.
____________________

Och storsatsningen på förnybart – särskilt vindkraft – pågår redan. VD i Vattenfall Magnus Hall säger så här i en artikel i SVD med rubriken Nu storsatsar vi på förnybart från 2015-11-30:

Vår målsättning är att vi om tio år ska vara en av de största producenterna av förnybar energi i ­Europa och ha tredubblat den installerade vindkrafts­kapaciteten. Under perioden 2016–2020 vill vi vara drivande i investeringsprojekt i förnybar produktion i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien omfattande över 50 miljarder kronor.

Sven Nordblad

Holmön 1987 – reportage i SVT

1987-SVT-01

På SVT Play kan man nu se ett reportage från Holmön inspelat 1987. Passa på att lyssna innan det tas bort om en månad!

Frågorna är desamma nu som för 30 år sedan. Hur ska Holmön kunna överleva? Då satsade man på fårskötsel, tomat- och laxodling. Samt turism.

– Och ön är i sig själv unik. Jag brukar ibland säga att det mest unika med den här ön, det är det att den vägrar absolut att dö.

1987-SVT-04

Långt ute i norra Kvarken, en landmil ungefär från det västerbottniska fastlandet ligger Holmön – en gång Sveriges minsta kommun – nu en liten del av Umeå storkommun. Som mest bodde här 500 personer. Idag dröjer sig ett hundratal bofasta kvar på själva Holmön – huvudön i ögruppen – hårt utsatt av väder och vind. Ensligt, men ändå strategiskt belägen, och därför tidigt befolkad.

– Ja, det är väl egentligen ingen som vet – för det finns ingen dokumentation om den tidigaste bebyggelsen. Utan den får man uppskatta. Och det finns en gammal tradition som säger att det ska ha varit tre stycken fiskarlappar som kom hit en gång i världen. Traditionen talar också om vissa namn, men det finns ingen dokumentation. Ska man ha en dokumentation på konkreta personer, då får man gå ända fram till Gustav Vasas tid – och hans jordeböcker och hans skattelängder. Där finns Holmön upptagen, och där kan man få reda på namn på bofasta människor, skattelagda personer. Och det är så tidigt som 1539.

1987-SVT-02

Det är alltså fem eller sex hundra år sedan eller mer, som de första människorna bosatte sig här – men redan långt tidigare kom fiskare och säljägare hit för mer säsongsmässig bosättning. Och på Stora Fjäderägg, en annan av öarna i ögruppen, kryper just nu arkeologer från Umeå Universitet och dess centrum för arktisk kulturforskning bland mossa och stenar för att söka igenom några mycket gamla husgrunder.

– Vad håller du på att leta efter här egentligen? Jo, jag letar efter brända ben och kol. Jag hittar lite grand här, det finns mycket små bitar ben just här. Varför letar du just här? Jo, för att det här är en eldstad som finns inne i den här husgrunden som vi står i nu. Det är här man har chans att hitta bevarade ben. Sen så kan vi också hitta kol för att datera. Men det måste vara ganska länge sedan någon eldade i den här eldstaden, det ser ju tämligen igenvuxet ut? Ja, det kan vara vikingatid. 800-tal kanske.

1987-SVT-03

Det finns en mängd så kallade ”tomtningar” – små husgrunder – och just på den här platsen så finns åtminstone 13 stycken. Och dom ligger på olika höjder över havet – går upp till 15-16 meter över havet. Och vi samlar in kol- och benprover för att kol-14 datera dem – och dels avgöra om människorna varit sysselsatta med fångst. Om dom jagat fågel, om dom har fiskat. Och vilka förändringar som man kan följa då genom tiden.

Stora Fjäderägg var tidigare en bemannad fyrplats. Men fyren är sedan länge automatiserad. Och dom gamla fyrvaktarboställena disponeras nu istället av Västerbottens Ornitologiska Förening som startat en egen fågelstation här på ön. Detta för att studera flyttfåglarnas rörelser på dessa nordliga breddgrader.

– Ja, det är en lövsångare. Det är en ungfågel. Det ser man på att den är lite gul. Den var inte stor? Nej, den väger 8-9 gram ungefär. Vad ska du göra med den här nu? Nu ska jag sätta på en ring på honom. Och sedan så ska vi mäta vingen och titta hur mycket fett han har kvar. Sedan väger vi den och sedan släpper vi den.

1987-SVT-06

Vi är åter på Holmön igen. Där den till synes oundvikliga utvecklingen mot en total avfolkning tycks ha brutits – och där flera initiativ tagits för att säkra byns överlevnad. Här finns en fårfarm, och under de allra senaste åren har ytterligare enfamiljsföretag startats. Laxodlingen är ett sådant exempel, och den här tomatodlingen är ett annat.

– Vi kom hit på initiativ från Umeå Kommun. Dom ringde och frågade om vi ville flytta hit och odla tomater. Men du ägnar dig inte bara åt tomatodling? Nej, jag målar på vintern också. Och då målar jag främst akvarell. Men jag gör också textila bilder. Jag målar och trycker på tyg. Vad är det som inspirerar dig att hålla på med konstnärlig verksamhet här ute? Det är naturen och havet. Och sen är det också alla gamla hus som finns härute och gamla redskap också som talar sin historia.

1987-SVT-08.jpg

Framtiden på Holmön, hur ser den ut då?

Jo, förutom får, lax och tomater så är det nog turismen som man får lita till. Holmön är, har någon räknat ut, den plätt i Sverige där solen lyser flest antal timmar per år. Och det är ett trumfkort i kampen om själarna. Men turistnäringen är dåligt utbyggd, och förutom havsbadet med restuarang och stugby, finns här ingenting.

Jo, det vill säga. Här finns Sven Boierth som kom hit som skeppare på Vägverkets färja för några år sedan. Och som sedan jämsides med det jobbet tillsammans med sin fru Annika byggt upp ett litet trafikföretag på ön. Och Sven Boierth är bergfast övertygad om att Holmön ska överleva.

– Jaha, nog kan Holmön överleva. Det tror jag. Hur? Ja, det är satsningen på den här turismen och att få hit fler familjer som kan föras ihop med den.

1987-SVT-10

– Är det turismen som är räddningen för ön? Det är nog antagligen det, om det ska bli något större uppsving här, så är det nog bara turismen som gäller. Småindustri och hantverk? Ja, det är för tjurigt med kommunikationer. Och besvärligt att bo här ute tror jag. Det ska fraktas hit och fraktas härifrån, och det är väder och vind som lägger många hinder i vägen för det. Så det är nog bättre att turisterna kommer hit och upplever det vackra.

(Utskrift av reportaget)

Ringa olägenhet för bygden …

20160421-N201505341TIF-1a

Trafikverket har länge velat dra in underhållet av vägen till och kajen i Gäddbäcks fiskeläge och istället överföra ansvaret och kostnaderna på Holmön Byamäns samfällighetsförening vilket föreningen har överklagat. Föreningen har tillräckliga medel för att i fortsättningen kunna underhålla vägsträckan men däremot inte kajen.

Ärendet har prövats i olika instanser och nu har Regeringen Näringsdepartementet fattat beslut att Trafikverket får rätt att dra in underhållet. Dock ska man utföra en upprustning av anläggningen innan överlämnandet.

Tidigare inlägg med bakgrunden i ärendet

Holmöarnas naturreservat bildades 1980 med höga ambitioner. Det vi nu ser är en nedmontering av dessa. Visserligen kan ett indraget underhåll av Gäddbäcks fiskeläge möjligen beskrivas som en ”ringa olägenhet för bygden” men tillsammans med övrigt eftersatt underhåll inom reservatet blir en trend tydlig, att Holmöarna nu tycks satta på undantag.

Det finns nämligen flera andra projekt som hittills inte fått det stöd de förtjänar. Så t.ex bedömdes kanalen Nordisundet ursprungligen så viktig för turism och samfärdsel att man lät muddra den. Numera håller kanalen på att slamma igen utan att någon agerar.

Så här beskrevs muddringen av Nordisundet i beslut och skötselplan för reservatet:

1980-NR-Skotselplan-3-5

Och vidare:

19801125-NR-Rossgrundet-replipunkt

Det fanns en ”naturhamn” vid Rössgrundet som ansågs som en viktig ”replipunkt” för friluftslivet. Badplatsen vid Öllerskataviken är numera indragen och idag ser hamnen i Rössgrundet ut så här. Observera skylten ”Varning rasrisk”:

20160427-Rossgrundet-bryggan-1

Foto: Thorbjörn Lindberg

Sammantaget innebär det eftersatta underhållet av Gäddbäck, Nordisundet och Rössgrundet att Holmön och Holmöarnas Naturreservat allteftersom blir mindre attraktivt för naturstudier, friluftsliv och turism vilket är till stor olägenhet för bygden …

Sven Nordblad

Vindkraftverk för vinterklimat

Skellefteå Kraft driftsatte under slutet av förra året 30 nya vindkraftturbiner i Blaiken vindkraftpark som ligger på Blaikfjället på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun i Västerbotten. De nya kraftverken har levererat över förväntan och den nya tekniken förhindrar isbildning och produktionsstopp.

För att klara påfrestningarna på kalfjället har turbinerna en helt ny konstruktion med dubbla avisningssystem.

Det nya kombisystemet går ut på att kombinera varmluft i rotorbladen med eluppvärmda kolfibermattor integrerade i bladen. Utvecklingen har skett i nära samarbete mellan Skellefteå Kraft och Dongfang Electric.

– Vi har haft våra egna specialister över hos Dongfang under långa perioder för att ta fram turbiner som är skräddarsydda för vårt klimat. Enbart värmefolie på bladen räcker till exempel inte och turbiner med växellåda har en rad odefinierade problem på vintern, säger Hans Kreisel, vd för Skellefteå Kraft.

Energinyheter
Dongfangs nya turbin DF2 110 2,5 MW Direct Drive

Remissvaren om Pyhäjoki

Fennovoima-pyhäjoki-arlima_mw980

Många på Holmön är oroliga för de finska planerna på att i samarbete med ryska Rosatom bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i Bottenviken nära Holmön. Förslaget har gått på remiss till Sverige och Naturvårdsverket har sammanställt remissvaren som överlämnades den 8 maj 2014 till det finska Miljöministeriet.

Om detta har vi skrivit i tidigare artiklar t.ex Tjernobyl 29 år senare. Den här gången handlar det om vad som sagts i olika remissvar och som knappast lugnar. Slutsatserna är ofta citerade men följande utdrag på ofta torr kanslisvenska beskriver kanske tydligare de olika problem och risker projektet innebär. Läs särskilt det avslutande remissvaret från Robertsfors kommun!

Och nya problem dyker hela tiden upp som till exempel det senaste jordskalvet i mars 2016 som var det kraftigaste på 100 år och med epicentrum endast 10 mil från Pyhäjoki.

Eller omvärderingen av små doser av joniserande strålning som under lång tid kan vara farligare än man trott. Det visar en stor studie bland över 300 000 anställda inom kärnkraftsindustrin.

Naturvårdsverket summerar:

Vi konstaterar att remissvaren ger uttryck för en övervägande kritisk inställning till projektet som sådant …

Tryck på Read more för att läsa valda delar av remissvaren …

Read more

Orosmoln

Agda-Orosmoln-1

Nackdelar med kärnkraftverk? Jag har en diger lista.
I efterskott så märker man hur säkerhet kan brista.
Hela kedjan är riskabel, ifrån gruvan till förvaret –
att beväpna vakterna har blivit nya svaret.

Svårt för kraftbolagen nu att vara optimister.
Insiderjobb och drönare, ja risk för terrorister.
Bomber som är ”smutsiga” har varit på tapeten,
och frakterna som går på grund försämrar lönsamheten.

En bränslestav gick av en dag – jobbigt när sånt händer.
Lite slarv med städningen blev jättedyra bränder.
Snabbstoppen har man blitt less på, sker ju stup i ett.
Att syssla med atomklyvning har aldrig varit lätt.

Ansvaret för avfallet (*) får framtiden hantera.
Fast ingen vet hur det ska gå, om världskrigen blir flera.
Om jordskalven blir större, om miljögifter tar kål
på det vett vi en gång haft och böcker bränns på bål.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8
_______________

(*) ”Åtkomst nekad” – sidans utseende 2016-04-21

Sorsele, vindkraft och renar

20160317-Renar-Nordfjarden-0
Renbild från Holmön vid Nördfjärden på Ängesön

Söndagen den 20 mars 2016 röstade Sorseleborna om Vattenfalls planer på att bygga 100 vindkraftverk i kommunen. Projektet kallas Sandselehöjderna. Av totalt 2027 röstberättigade röstade 641 nej, 578 ja, 30 blankt och 5 röster var ogiltiga, totalt 1254 och ett valdeltagande på goda 62,5 %. Artikel i VK.

Resultatet blev alltså 51,1 % nej och 46,0 % ja där endast 63 röster skiljde. Eller om man så vill röstade 31,6 % av alla de röstberättigade nej dvs knappt 1/3-del av invånarna.

I en opinionsundersökning som genomfördes 2014 av Vattenfall bland 300 närboende så var däremot 16 % mycket positiva och 30 % ganska positiva. Endast 9 % var mycket negativa och 9 % ganska negativa.

Omröstningen är endast rådgivande och nu återstår att se hur kommunens politiker går vidare i frågan.

Vattenfall stationerar 15 tekniker i Sorsele kommun om projektet blir av. Bygdemedel om 10.000 kr per verk kommer att utbetalas samt markarrenden. En kritik som framförts mot projektet är att alltför lite återförs till bygden. Detta känns något orättvist eftersom lokala entreprenörer kommer att erhålla arbete, kommunen tillföras skatteintäkter och efter avslutad drift kommer fortfarande vägnät och övrig infrastruktur att vara av värde för bygden.

Däremot är avsättningen till utvecklingsmedel cirka 4 gånger högre i Holmöprojektet! Inlägg om bygdemedel.

Renar och vindkraft

Området där Vattenfall planerar att bygga är renskötselområde och ligger inom Rans sameby. Sameradion & SVT Sápmi har i ett reportage frågat hur samebyn ser på planerna:

Sameradion har försökt att komma i kontakt med Rans Sameby representanter, men de vill inte uttala sig i frågan om folkomröstningen. Ordförande Göran Jonsson säger att folk får rösta som dem vill. Enligt honom så har Samebyn ingått en avtal med Vattenfall, men han vill inte berätta om innehållet.

Så även samebyn har tydligen fördelar att vinna på ett vindkraftsbygge! Renar är dessutom oblyga varelser som knappast låter sig störas nämnvärt av de vindkraftverk som planeras t.ex för Holmön där de tydligen trivs även runt husen i Holmö by och längs vägarna.

Vindkraft eller kärnkraft

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomför varje år undersökningar av svenska folkets uppfattning om bl.a olika energislag. Den senast publicerade visar att de förnybara energislagen solenergi 79 % och vindkraft 59 % ligger överst i listan för ”satsa mer på”. Före t.ex vattenkraft 42 %. Sist placerar kärnkraft med 13 % och kolkraft med 2 %:

2014-SOM-Satsning-pa-olika-energislag

Expressen rapporterar att en attack på ett belgiskt kärnkraftverk kan ha planerats. När belgisk militär blev varse informationen i februari placerade man ut 140 soldater vid centrala kärnkraftsanläggningar för att garantera säkerheten. Artikel i DN.

Även i Sverige ser man allvarligare på säkerheten runt kärnkraftverken och Strålsäkerhetsmyndigheten har infört bestämmelser om att beväpnade vakter ska skydda verken mot angrepp from nästa år! Oklart hur hotet t.ex från obemannade fjärrstyrda drönare ska mötas – ett förbud räcker knappast. OKG kommenterar:

– Vi delar givetvis myndighetens bedömning att omvärlden ser annorlunda ut i dag än vad den gjorde för bara några år sedan. Vi har givetvis också varit delaktiga i arbetet med att utforma de här nya villkoren och kraven, säger Anders Österberg, informationschef på kärnkraftsverket OKG i Oskarshamn, till TT.

Värt att hålla i minnet när också ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki mycket nära Holmön nu planeras och ytterligare en anledning att välja vindkraft istället för kärnkraft!

Renbete på Holmöarna: En olämplig plats helt enkelt

20160121-Holmon-Renar-Capella
Rensläpp i Byviken skedde vid tre tillfällen 2016 när Capella inte kunde angöra rampen.

Från Debattartiklar i Västerbottens-Kuriren 2015-11-13

Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna. Ansvariga bör noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transporten medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.

Det skriver Olle Nygren, bofast på Holmön och bland annat entreprenör för Trafikverkets skoterled över havsisen.

Är det lämpligt med renbete på Holmöarna? Renbete på Holmöarna har aktualiserats av att familjen Andersson från Rans sameby vill ta ut renar för vinterbete till Holmöarna.

Historiskt kan man se att det finns dokumenterat att renbete förekommit på Holmön under början av 1900-talet, men inte därefter. Gamla kartor och andra gamla dokument pekar på att just Holmöarna inte har ingått i det område som allmänt kallats för ”renbetesland”.

Ett av senaste dokumenten som ligger till grund för dagens bedömning av renbetesområden är det som kallas ”Byaordning för Ran sameby” från 1946. I detta dokument uppräknas ett antal socknar, en på den tiden använda samhällsenheter, som sedermera kom att bli kommuner.

I denna uppräkning av vinterbetesområden är Holmsunds och Holmöns socknar inte inkluderade. Alla andra kustsocknar nära Umeå är inkluderade. Socknarna har sedermera blivit egna kommuner och Holmöns och Holmsunds kommuner har sen införlivats i Umeå kommun. Umeå socken ingick i renbetesområdet och Umeå kommun blev därför del av renbetesområdet.

Det kan därför, med viss logik, anses att områden, som under den tid som gått, kommit att införlivas i Umeå kommun automatiskt därför blivit del av renbetesområdet, även om de eventuellt inte var det från början.

För att avgöra om dessa områden, som tidigare inte listats i Rans Byaordning, alltså det som tidigare var Holmsunds och Holmöns socken, kan anses ingå i vinterbetesområden för Rans sameby krävs ett utslag i civilrättslig domstol. Sådana processer är tidsutdragna och drar stora kostnader, som ingen vill ha.

Kan man hitta en annan väg? Utan att ta ställning till om Holmöarna ingår i renbetesområdet eller inte, kan man i stället fundera kring lämpligheten till vinterbete på dessa öar.

Vi kan fundera kring varför man utelämnade Holmöns och Holmsunds socknar som vinterbetesområde i Rans Byaordning från 1946. Varför skulle just dessa områden inte vara med? Det finns ingen uppenbar förklaring i det dokumentet.

Det bör dock ändå finnas något skäl till varför just dessa områden inte fanns med. Holmsunds socken bestod av Obbolas och Holmsunds församlingar. En stor del av detta område består av älvmynningen och kustområden. Socknen bestod således av mycket vatten och strandområden mot både älv och hav. Även Holmöarna, som en ögrupp ute i havet, har mycket havsstrand.

I dessa områden var, och är det än i dag, ofta osäkra isförhållanden vintertid. Detta har även ökat under senare år i och med klimatuppvärmningen med mildare vintrar, till exempel de två senaste vintrarna utan riktig havsis. Här kan man kanske också få lite vägledning från de historiska ögonvittnesskildringar som finns.

Huvuddelen av de ögonvittnesskildringar, som finns om renbete på Holmön och vid kusten, visar att det var problematiskt med renar nära havet. Det blev ibland akut att flytta renarna tillbaka till fastlandet innan islossningen, med oönskade strapatser som följd.

Här framgår även att renarna gärna sökte sig till havsisen för att kunna slicka i sig salt och att renarna då kunde fortsätta ut på isen och gå ner sig och förolyckas. Detta ledde till att man var tvungen att sätta av extra personella resurser för att försöka förhindra att renarna gav sig ut på havsisen. Det finns således kunskap bland samerna om de problem som havet och havsisen medför.

I en statlig utredning står också ”Ön har i äldre tider besökts för vinterbete. Detta förekommer inte längre eftersom isbrytningen lägger hinder i vägen. Mycket talar därför för att vinterbetet numera skall anses övergivet”. Denna utredning stärker således också uppfattningen att även samerna själva ansett att renbete på Holmön skulle vara så olämpligt att ögruppen övergetts.

Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det således goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna.

Familjen Andersson och Ran sameby bör därför noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transport till Holmön medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.

Olle Nygren, Holmön

Klicka på Read more för några kommentarer kring artikeln …

Read more

Röda Fjädern på Holmön 1969 (2)

Vi har i en tidigare artikel med bilder från TV och VK berättat om när Holmön vann insamlingstävlingen Röda Fjädern. Men nyheten slogs också upp stort – mycket stort – i Expressen. Här en hittad löpsedel och artikel från 20 april 1969.

19690420-Expressen-lopsedel

Dessa fantastiska Holmöbor! 191 själar i Sveriges minsta kommun öste in 13 697 kronor i Röda Fjäderns fjärde division. Det var 70 kronor per invånare. På det blev dom bäst i Sverige. Men hur i fridens namn bar dom sig åt? Jo så här … (klicka på bilden och förstora artikeln i vänsterspalten)

1969-Expressen-Roda-Fjadern-1

Botniabanan får godkänt av Naturvårdsverket

Vi har i tidigare inlägg berört frågan om Botniabanan som går igenom ett Natura 2000 område med fåglar. Ett antal kompensationsåtgärder vidtogs för att skydda fågellivet och efter fem år finns nu svaret på hur dessa lyckats. Kritiken mot Botniabanans dragning var hård från vissa håll men kom på skam visar nu remissvaret om den sk ”prövotiden” som Naturvårdsverket nyligen lämnat.

20160216-NV-Remissvar-Botnia-sid-1

Generellt om kompensationsåtgärderna och uppföljningen av dessa

De under prövotiden gjorda erfarenheterna visar att kompensationsåtgärderna i stort utfallit som förväntat. Naturvårdsverket bedömer att i flera delar har åtgärderna med god marginal uppfyllt sina mål och syften. Detta gäller exempelvis storområdets ekologiska funktionalitet, samt antalet rastande sädgäss, sångsvanar, tranor och änder i såväl kompensationsområdena som i delta- och slättområdet i stort. Störningarna av järnvägen på de berörda fågelgruppernas födosöks-, rast- och övernattningsplatser har visat sig vara mindre än vad som befarades. Vidare bedömer Naturvårdsverket att åtgärderna även har haft stora positiva effekter på en rad andra fågelarter. Bl.a. har den ökade andelen hävdade strandängar som ansluter till såväl öppet vatten som åkermark ökat storområdets värde för många änder, gäss, vadare och rovfåglar, förutom de utpekade arterna och artgrupperna som nämns ovan. Det har också visat sig att sädgås, sångsvan och trana är mer opportunistiska än vad som befarades och att de i relativt hög grad förmår att anpassa sig till nya omgivningsfaktorer. Det gäller såväl störningar av passerande tåg, som möjligheten att nyttja nya födosöks-, rast- och övernattningsplatser.

Hela remissvaret från Naturvårdsverket.

En bild från reportage 2012-05-18 i Sveriges Radio Botniabanan fungerar för fåglar.

20120518-SVR-Botniabanan

Av detta lär vi oss att inte i förväg döma ut projekt som kommer att vara till stor nytta utan att först noga ta reda på fakta. Parallellen till vindkraft på Holmöarna är uppenbar.

Vattenfrågan på Holmön (2)

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I ett tidigare inlägg på vår sida beskrevs hur vattenledningsnätet på Holmön byggdes ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.

Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.

Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

Tidigare UMEVA – numera från 1:a januari 2016 VAKIN (Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB) som är ett samägt bolag mellan Umeå och Vindelns kommuner har ett uppdrag som beskrivs så här:

– I ett modernt samhälle är det självklart att ha tillgång till friskt dricksvatten i kranarna. Likaså är det självklarheter att kunna duscha, bada, tvätta, diska, bli av med sitt avfall på ett enkelt sätt. Listan kan göras lång. I själva verket ligger hårt arbete, stor kompetens och många års erfarenheter bakom att våra kunder har tillgång till Norrlands godaste kranvatten i kranarna. Att man kan spola toaletten utan att vara orolig för miljön. Att man kan sortera sitt avfall och vara säker på att det tas om hand på ett miljöriktigt sätt, oavsett om avfallet återvinns, går till energiutvinning eller deponeras.

Vår uppgift är alltså att förse medborgarna i Umeå och Vindelns kommun med ett gott och högkvalitativt dricksvatten samt att hantera hushållens avfallsprodukter, såväl avloppsvatten som fast avfall och återvinningsmaterial — allt med miljön i fokus.

Verksamheten är taxefinansierad och taxorna är enligt lag baserade på självkostnadsprincipen.

Vattentjänstlagen

UMEVA skickade under 2015 ut en enkät till Holmöborna med frågor om hur dessa ville att vattenförsörjningen skulle lösas i framtiden. Alltför få svar inkom dock och en ny enkät skickades ut efter anmodan från bl.a Samfällighetsföreningen och resultatet blev följande:

– Det har under 2015 gjorts ett enkätutskick i syfte att få besked hur samtliga bostadsfastigheter får sitt dricksvatten. Svarsfrekvensen var 87 %. Utredningen visar att ca 134 fastigheter får sitt dricksvatten från UMEVA:s vattentäkt; 73 via vattenföreningar och 61 direkt. Omkring 70 bostadsfastigheter har enligt undersökningen eget vatten alternativt inget vatten, av dessa har 16 uttryckt önskemål om att få ansluta.

Info till UMEVA:s styrelse 2015-12-11

Vidare sammanställdes en Rapport om vattensituationen på Holmön. Nedan en bild från denna över Holmöns vattenföreningar förutom direktanslutna abonnenter:

20151211-Umeva-Rapp-Vattenforen

Sammanfattningsvis måste vattenförsörjningen dimensioneras för endast 26 m3/dygn vilket inte räcker till de större evenemangen om sommaren och fler anslutningar till de som önskar:

Holmon-vattenforbrukning

Det innebär t.ex att de byggklara kommunala tomter som Umeå kommun disponerar samt områden som planeras för fritidsbebyggelse och övriga som önskar ansluta sig får vänta. Beslutet som fattades i UMEVA:s styrelse den 11 december 2015 var nämligen detta:

– att UMEVA kvarstår som vattenleverantör på Holmön på avtalsrättslig grund

– att ge tjänstemannaorganisationen i uppdrag att under år 2016 göra en översyn och uppdatering av avtalen för vattenanslutning på Holmön

– att besluta om att UMEVA inte ska medge någon ytterligare vattenanslutning på Holmön med ny avtalspart eller inom ramen för befintliga avtal.

Av utredningen som UMEVA gjort framgår också att underhållsbehovet för nuvarande vattenanläggning för att klara en trygg och säker dricksvattenförsörjning uppgår till 2-3 miljoner kronor och en utbyggnad för högre kapacitet 3-4 miljoner kronor, sammanlagt kanske 7 miljoner kronor.

Beträffande det försök med en vattenledning från fastlandet till Holmön som misslyckats så kommer kostnaderna för denna inte att överföras på Holmöborna.

Om det ökade behovet av vatten på Holmön skall tillgodoses behöver ett verksamhetsområde inrättas och då kommer den ordinarie taxemodellen för anslutning av vatten att tillämpas. Som man gjort t.ex i Stöcksjön med höga avgifter som följd beroende på särtaxa enligt artikel i Folkbladet.

– Det torde dock vara så att UMEVA kan välja att fortsätta med en avtalslösning, men i så fall bör beaktas hur vattenleveransen på ön finansieras. Vattentjänstlagen torde innebära ett förbud mot att blanda samman ekonomin för Holmöns vattenleverans med va-kollektivets eller i vart fall att låta den ena delen finansiera den andra.

Men VA-chef Per Grünhagen är dock noga med att framhålla att beslutet om framtida VA-lösningar på Holmön är upp till Holmöborna att bestämma om – kanske mot bakgrund av de höga kostnader (109.000 kr per abonnent för avlopp och 24.000 kr för vatten i 2008 års penningvärde) som drabbade invånarna i Stöcksjön:

– Vad som händer framöver vad gäller förutsättningar, verksamhetsområde, utbyggnad, ansvar och finansiering är ett ärende som inte kommer att lyftas av Umeva. Frågeställningarna ligger i dagsläget hos Holmöborna som får ta ställning till behovet av kommunal vattenförsörjning.

För Holmön är kostnaden för ny abonnent med enbart vatten mycket preliminärt beräknad till 60.000 kr enbart för servis fram till fastigheten.

Återstår nu att se om Umeå Kommun t.ex genom ett särskilt tilläggsanslag till VAKIN kan bidra till den utveckling man beslutat om 2013-01-15 i Strategier för Holmön där siktet är inställt på 100 bofasta inom en snar framtid …
20130115-Strategier-1
… vilket innebär omkring 75 nya permanentbostäder enligt UMEVA:s uppskattning. Eller om det blir Holmöns vattenabonnenter som ensamma får ta den fulla kostnaden enligt Vattentjänstlagen för en utbyggd och moderniserad vattenförsörjning på Holmön till nytta för Holmöborna och turistnäringen.

Från att ha varit en fråga i skymundan – den behandlades t.ex inte alls i Strategidokumentet från 2013 – har vattenförsörjningen utvecklats till en nyckelfråga för Holmöns utveckling.

Sven Nordblad

Holmöns kyrka 1:a advent 1975

2016-Nyar-1

Vi inleder det nya året med en tillbakablick. För 40 år sedan gjordes denna inspelning i Holmöns kyrka …

Holmön är en liten ögrupp i Bottenviken utanför Umeå. Den bofasta befolkningen består av endast cirka 150 personer. Inte desto mindre håller man sig med en sångkör som under de större kyrkohögtiderna låter höra sin stämma. Det vi nu får lyssna till är några advents- och julhymner inspelade i Holmöns kyrka 1:a advent 1975.

Lyssna

Sångkören vi hörde bestod av Siv Brakander, Ellen Fredriksson, Emmy Grubbström, Alice Holmgren, Laila Jonsson, Marjatta Krisandersson, Birgitta Lindqvist, Svea Lundberg och vid orgeln Gunnel Fredriksson.

Följande hymner framfördes:

Hosianna,
Stilla natt heliga natt,
Låten er upp,
O helga natt,
Jag har hört om en stad,
Bereden väg för Herran,
Var hälsad sköna morgonstund och slutligen
Det är en ros utsprungen.

Gunnel Fredriksson spelar på orgelharmoniet till alla sånger förutom till ”Bereden väg för Herran” och ”Var Hälsad sköna morgonstund” då piporgeln från 1959 används.

Ännu tidigare bestod kören av inte mindre är 41 personer med även manliga deltagare. Det var då så trångt om utrymmet att några måste stå på stolar bakom.

God Jul och Gott Nytt Klimatavtal

God-Jul-2015

Så har nu hela 195 länder i Paris kommit överens om ett nytt klimatavtal som börjar gälla 2020 och ersätter det nuvarande Kyotoprotokollet och Klimatkonventionen. Det är ett stort framsteg att så många länder tar på allvar de vetenskapliga fakta som visar att av människan orsakade utsläpp av CO2 innebär en skadlig uppvärmning av jorden. Och att målet nu är att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader istället för 2 är mycket viktigt.

Bilden nedan är från den 7 december 2015 när höga temperaturer noterades över hela Sverige bl.a från Holmön. November 2015 var också den varmaste novembermånaden på Holmön som SMHI uppmätt. Sammantaget var 2014 det varmaste året sedan mätningarna började 1880 men det rekordet kan slås redan i år.

20151207-SVT-Holmon-varmt

Så här ser den numera välkända kurvan för CO2 ut. En ökad halt av CO2 ger ett varmare klimat:

NASA_24_g-co2-l

Naturligtvis påverkas också Holmön av det varmare vädret och kanske mest tydligt blir detta på vintern. Klippet från VK 1973 visar hur länge vinterisen på Kvarken låg under de tre åren 1971-72-73. Vintern 2014 var det ingen vintertrafik alls och inte sedan slutet på 50-talet har istäcket i Bottenviken och Bottenhavet varit så litet. Kommer vi att få någon is som bär denna vinter:

19730324-Vintertrafiken-slut

Holmögadd Julafton 2015:

20151224-Holmogadd

SMHI snöprognoser 1961-1990 och 2071-2100

Förnybar energi måste och kommer att ersätta den fossila. Per Kågesson förklarar här i artikeln Sluta favorisera svensk solkraft i Ny Teknik varför vindkraft är långt effektivare än solkraft i Sverige:

Sverige ligger norr om 55° nord och förutsättningarna skiljer sig markant från dem som gäller längre söderut genom att solinflödet är mycket ojämnt fördelat över året och i ringa grad överensstämmer med elbehovets tidsmässiga fördelning. Men som tur är bor bara ca 1,5 procent av världsbefolkningen norr om 55:e breddgraden!

Solceller i Sverige kan ge betydande bidrag sommartid men bidrar i ringa grad under den kalla årstiden då elbehovet är mycket större. Det leder till effektöverskott sommartid och brist på vintern. Batterier kan användas för att lagra el till nattens behov och till att spara el från soliga till molniga dagar, men inte för årstidslagring.

Naturskyddsföreningen förordar subventioner till solel. Men dessa förvärrar effektobalansen och gör det svårare att finansiera elproduktion som bidrar till vinterbehovet. Vindkraft är i detta avseende mycket bättre, eftersom det blåser mer vintertid än under sommaren. Kraftvärme, som generar både el och värme, är perfekt genom att elproduktionen ökar med sjunkande utomhustemperatur.

Och vindkraften ökar stort över världen. Denna bild talar för sig själv:

2014_Global_Wind_Power_Cumulative_Capacity

Och det blir än viktigare att bygga ut den förnybara energin när nu marknadskrafterna sagt sitt om de äldsta kärnkraftverken i Sverige. Även om Finland i Pyhäjoki tänker annorlunda om kärnkraftens framtid. Det lönar sig helt enkelt inte att reparera dem och driva dem vidare inte minst därför att höjda säkerhetskrav måste uppfyllas framöver. Ringhals 2 är en av de reaktorer som har problem och kommer att stängas.

Angela Merkels första kommentar efter att klimatavtalet i Paris undertecknats:

Med det klimatavtal som slutits i dag har världssamfundet för första gången förpliktat sig att gå till handling i kampen mot den globala klimatförändringen. Oaktat det faktum att mycket arbete fortfarande ligger framför oss, inger detta hopp att vi ska klara av att säkra livsvillkoren för miljarder människor även i framtiden.

Tips från våra läsare om Kramfors

Här en insändare i Örnsköldsviks Allehanda om vindkraft i Kramfors.

20151022-Kramfors-vindkraft

Den här typen av insändare utlöser naturligtvis en febril aktivitet från de som hellre ser att andra energislag prioriteras. Att lokal vindkraft skulle innebära fördelar för bygden vill man gärna förneka. Här reder en representant från Vindkraftscentrum.se ut begreppen för ett annat projekt:

Svar till Finnmarkens bygdeförening och Initiativet Värna Finnmarken, ”Vindkraft på Finnmarken var fel från första början”, Ordet fritt 23 oktober.

Debatten runt vindkraft är tyvärr ofta baserad på påståenden som saknar faktabakgrund. Såväl motståndare som förespråkare för vindkraft kan, om de vill, ta del av en mängd information som tagits fram av oberoende källor. Information finns som baseras på forskning, finansierad av staten, och undersökningar som inte är beställda av branschen. Allmänheten förtjänar en debatt om faktiska förhållanden och inte känslomässiga uttalanden som inte kan beläggas med fakta, i detta fall gäller det antalet arbetstillfällen.

Nätverket för Vindbruk och Vindkraftcentrum.se har på Energimyndighetens uppdrag undersökt utfallet i arbetade timmar på tre större vindkraftprojekt som byggts och färdigställts de senaste två åren. Undersökningarna har kartlagt alla inblandade företag vid dessa vindparksbyggen ända ned på timnivå. I dessa rapporter som publicerats finns dessutom en lista på alla inblandade företag så att de som anar en konspiration eller att branschen beställt fabricerade siffror själva kan kontakta dessa företag och informera sig om informationen stämmer.

Ett exempel från en av dessa undersökningar som alltså inte är en teoretisk modell: Skogberget i Piteå kommun med 36 vindkraftverk gav 42 procent regional arbetskraft motsvarande 158 regionala årsanställningar under byggtiden. 92 stycken regionala företag fick leverera varor och tjänster till parken.

Skogbergets vindkraftpark är i drift och sysselsätter för närvarande cirka tio lokalt anställda personer, jobb som ska utföras de närmaste 25 åren. Övriga undersökta parker hade högre andel regionala jobb.

Om man använder utfall i utfört arbete i gjorda undersökningar och omsätter detta till Vitbergets vindkraftpark kommer det projektet att generera ungefär lika många årsanställningar under byggtiden och ge cirka tio fasta lokala anställningar per år i de 25 år som är parkens tekniska livslängd. Dessa arbetstillfällen skulle dessutom generera runt 55 miljoner kronor i kommun- och landstingsskatt. Projekt Vitberget kommer också att överlämna 8,75 miljoner kronor till berörd bygd som utvecklingsmedel under driftsperioden.

Vindkraftcentrum.se kommer gärna till Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken och presenterar dessa undersökningar och hur vi kommit fram till dessa siffror.

Christer Andersson
Utredare Vindkraftcentrum.se

En annan aktuell fråga är larmandet om den effektbrist man befarar när våra fyra äldsta kärnkraftreaktorer planeras för nerläggning. Detta har föranlett Svenska Kraftnät att ge sin uppfattning om detta.

Klicka på Read more för att läsa mer …

Read more

Fjällvind

agda8-bild-3

Jaha – det skeppas renar hit? En hjord på flera hundra?
Holmön häpnar givetvis, och fortsätter att undra:
Vad händer när dom rusar fram där det planterats tall?
Blir alla lavar uppätna? Står trädgårdarna pall?

Är det en bagatell att betesmarken ägs av andra?
Går det att hålla koll på alla renar som vill vandra?
Hur känner älgarna för renar? Vad tror bävrarna i bäcken?
Vinter fylld av dramatik och många frågetecken!

Ägarna till renarna har helt enkelt sagt
att i vinter blir det stopp för er småviltsjakt.
Den må va en tradition, men är du rädd om hunden,
som vi har rätt att skjuta, så får du ha den bunden.

Drabbad utav nackdelar blir man förstås besviken.
Krångligt att få klara svar på den här kritiken.
Ja, det hade varit bättre om det funnits dialog.
Men renen kommer säkert trivas, här finns inga tåg.

Gratis färja, gratis mat – klart renarna vill testa.
Ingen varg och sällan björn, nu så ska vi festa!
En massa gödsel i present – och en fördel till:
Fler människor på Holmön, precis som alla vill.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7

Holmön 1977

Vasterbotten-1978-Holmon-1

1978 publicerades i Västerbotten nr 1 ett reportage från Holmön i ord och bild.

Många bekanta personligheter porträtteras och interiörerna från John Fredrikssons lanthandel, jordbruk, fiske, brödbak och färjan med mera väcker många minnen.

Men redan då var Holmön en avfolkningsbygd och orosmolnen hopas.

Oskar Pettersson:
1978-Oskar-P
Om framtiden:
1978-Holmon-s6

Läs hela artikeln (34 MB) från Västerbotten nr 1 1978.

Sven Nordblad

Ambitionshöjning för förnybar el

20151021-Ambitionshojning-1

Propositionen

Regeringen anser att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. I budgetpropositionen för 2015 konstaterade regeringen att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

Läs om beslutet på riksdagens hemsida

Ny proposition om 30 TWh förnybar el

Artikel i SVD

Vad innebär detta

I och med att riksdagen nu fattat beslut om ökad utbyggnad av förnybar energi och att detta ska styras som hittills via systemet för elcertifikat kommer den sk ”kvotkurvan” att ändras. Vilket leder till högre priser på elcertifikat som gör att utbyggnaden t.ex av vindkraft nu kan fortsätta. Men fortfarande måste en överenskommelse med Norge fattas.

Så här ser den nya kvotkurvan ut – klicka för större bild:

2015-Ambitionshojning-kvotkurva

En artikel i VK signerad Ibrahim Baylan (S), energiminister och ordförande i Energikommissionen tillsammans med Hans Lindberg som är kommunstyrelsens ordförande (S) i Umeå och Lena Karlsson Engman som är ordförande för Umeå Energi, ger en bra bakgrund till beslutet!

Sven Nordblad

När katterna slutade äta döda möss

KULTUR-23s04-tjernobyl-896_438

SVETLANA ALEKSIJEVITJ om Tjernobyl, katastrofen som förändrade allt

Klockan 01.23 den 26 april 1986 totalförstördes reaktor 4 i Tjernobyl i Ukraina av två explosioner. Katastrofen fick enorma följder och ännu är det inte över: människor blir sjuka, resterna av reaktorn läcker radioaktivitet. Vad har hänt med våra liv, med livet?

SVETLANA ALEKSIJEVITJ, vitrysk författare som givit ut bland annat Bön för Tjernobyl, skriver här om en ondska som inte följer några lagar; och om katastrofens offer och hjältar.

Jag är ett Tjernobylvittne.

Den händelse som var den mest ödesdigra på 1900-talet – trots de ohyggliga krig och revolutioner man också kommer att minnas detta århundrade för.

Tjernobyl är först och främst en tidskatastrof.

De radionuklider som spreds över vår jord kommer att leva kvar i femtio, hundra och två hundra tusen år. Sett i den enskilda människans perspektiv är de eviga.

Natten till den 26 april 1986.

Över en enda natt förflyttades vi till en annan plats i historien. Någonstans högst upp fattades något slags beslut, det skrevs hemliga instruktioner, skickades upp helikoptrar i himlen och transporterades enorma mängder materiel på vägarna, medan vanliga människor väntade på besked och var rädda, man levde i en flora av rykten, men det allra viktigaste höll man tyst om: Vad var det egentligen som hade hänt? Man fann inga ord för de nya känslorna och inga känslor för de nya orden, men så småningom sjönk man in i en atmosfär av nytt tänkande. Det var fråga om en chockeffekt.

Jag sökte människan som hade utsatts för chocken. Rösterna trängde ibland fram som från en parallell värld, genom sömntillstånd eller yrande. Upplevelsen av Tjernobyl fick alla att börja filosofera. Vi blev filosofer. Återigen fylldes kyrkorna av folk. Av både troende och människor som nyss var ateister. Man sökte svar som varken fysiken eller matematiken kunde ge. Det hade skett en förskjutning i den tredimensionella världen, och man stötte aldrig mer på någon som vågade svära vid materialismens bibel. Evigheten hade blixtrat till. Tystnad hade brett ut sig bland filosofer och författare som drivits upp ur kulturens och traditionens invanda hjulspår.

Det intressantaste de första dagarna var inte samtal med forskare, ämbetsmän och guldgalonerade militärer utan med gamla jordbrukare. I deras tillvaro förekommer varken Tolstoj, Dostojevskij eller internet, men på något sätt rymdes den nya världsbilden i deras medvetande. Det var ofördärvat.

Det är troligt att vi alla snarare hade klarat av en atomkrigssituation, ett Hiroshima – det var i grund och botten en sådan vi hade förberetts på. Men nu hade katastrofen inträffat i ett ickemilitärt atomobjekt, trots att vi som barn av vår egen tid trodde på vad vi blivit itutade, nämligen att de sovjetiska kärnkraftverken var världens säkraste, man skulle rentav ha kunnat uppföra ett på Röda torget. ”Den militära atomen” – det var Hiroshima och Nagasaki, men den fredliga – det var glödlampan i varje hem. Då hade ännu ingen en aning om att den militära och den fredliga atomen är tvillingar, medbrottslingar. Vi blev klokare sedan, hela världen blev klokare, men först efter Tjernobyl. Som livs levande ”svarta lådor” registrerar vitryssarna i dag information för framtiden. För alla människor.

Mitt första besök i Zonen.

Trädgårdarna stod i blom, det späda gräset glänste glatt i solen. Fåglarna kvittrade. Så invant och välbekant allting var – samma jord, samma vatten, samma träd. Både formerna och dofterna är eviga, ingen är i stånd att förändra något här. Men redan första dagen blev jag tillsagd att inte plocka blommor, inte sätta mig ner på marken, inte dricka källvatten. I kvällningen såg jag några herdar som försökte vattna en koflock i en flod, men korna vända genast om vid vattenbrynet. På något sätt anade de faran. Man berättade att katterna slutat äta döda möss, det låg sådana överallt ute på fälten och gårdsplanerna. Döden lurade överallt, men det var en död av annat slag. Maskerad på ett nytt sätt. I en okänd skepnad.

Människan hade överrumplats, hon var oförberedd som biologisk art. Ögon, öron och fingrar dög inte längre, de kunde inte hjälpa till eftersom strålning inte syns, inte luktar och inte låter. Så länge vi har levat har vi haft krig eller förberett oss för krig … Men så, plötsligt! Plötsligt hade fiendens ansikte förändrats. Gräset som mejats var dödsbringande, liksom den metade fisken. Det fångade villebrådet.

I Zonen och runtomkring Zonen… Särskilt frapperande var de oändliga massorna av militär materiel. Soldater kom marscherande med skinande nya kpistar. Vem kunde man skjuta mot och vem behövde man försvara sig mot där? Mot fysikerna? Mot de osynliga partiklarna? Mot den förgiftade marken eller träden? Vid själva kraftverket var KGB i verksamhet. De var på jakt efter agenter och sabotörer, det gick rykten om att haveriet hade planerats av hemliga utländska spionorganisationer i syfte att underminera socialistlägret. Det gällde att se upp.

Denna krigsföreställning, denna krigskultur, rasade ihop mitt för ögonen på mig. Vi hade hamnat i en ogenomskinlig värld där det onda inte förklarar sig, inte röjer sig och inte vet av några lagar.

Jag såg den pre-tjernobylska människan förvandlas till den tjernobylska.

Jag hörde folk säga att brandmännen som släckte elden i atomkraftverket den första natten, och de som röjde upp efteråt, sysslade med något som liknade självmord. Röjarna arbetade ofta utan skyddsdräkt och det är inget tvivel om att de gav sig i väg till ställen där robotarna ”dött”. De hade undanhållits sanningen om vilka höga doser de fått i sig och de fann sig i det, och senare gladdes de dessutom åt de regeringsdiplom och medaljer som överräcktes till dem innan de dog. Av någon anledning har det med tiden fallit i glömska att de räddade sitt land. Räddade Europa. Försök bara för ett ögonblick att föreställa er hur det skulle ha sett ut om de andra tre reaktorerna hade exploderat.

De var den nya historiens hjältar. De jämförs med hjältarna från slagen om Stalingrad eller Waterloo, men det var inte bara sitt eget land de räddade – de räddade livet självt. De räddade det levandes tid.

Folk erinrade sig hur de åkt genom evakuerade byar där de ibland hade stött på ensamma gamlingar som inte velat ge sig av med de andra eller som återvänt från främmande trakter. På kvällarna var deras enda belysning ett stickbloss, de slog med lie, mejade med skära, högg ned träd och tillbad vilda djur och andar – som för två hundra år sedan, trots att det flög rymdskepp någonstans ovanför dem. Tiden hade bitit sig i svansen, början och slut hade förenats.

Tjernobyls hjältar har sitt monument. Det är den av människor uppförda sarkofag där atomelden begravts. En 1900-talspyramid.

På tjernobylsk jord är det synd om människan. Men än mer synd är det om djuren. Människan räddade bara sig själv och övergav alla andra; efter att hon gett sig av från byn kom soldater eller jägare och sköt djuren. Hundarna kom springande när de hörde människoröster. Katterna kom också. Och hästarna kunde inte för sitt liv fatta någonting. Oskyldiga vilda djur och fåglar – de dog utan ett ljud, vilket är så mycket otäckare. Indianerna i Mexiko och till och med människorna i det förkristna Rus bad djur och fåglar om förlåtelse för att de måste döda dem för födans skull. I forntidens Egypten hade ett djur rätt att anklaga människor för brott. I en papyrusrulle som man hittat i en pyramid står: ”Intet klagomål från tjuren finnes emot N.” Inför avfärden till dödsriket läste egyptierna en bön med följande ord: ”Jag har icke förgripit mig på någon varelse. Jag har icke berövat något djur vare sig säd eller gräs.”

När Jesus steg in i templet i Jerusalem fick han syn på offerdjur med blod strömmande ur de avskurna struparna. Då utropade han: ”Ni har förvandlat Guds hus till en rövarkula.” Han kunde ha tillfogat ”och till ett slakthus”. De hundratals djurkyrkogårdar som man lämnat efter sig i Zonen framstår för mig som avgudatempel av samma slag. Men åt vilken gud är de helgade? Åt vetenskapens och kunskapens gud eller åt eldens? I det avseendet överträffar Tjernobyl både Auschwitz och Kolyma. Överträffar Förintelsen. Stödd mot intet räcker det fram en hjälpande hand.

Jag minns en annan historia också. Berättaren var en gammal biodlare: ”När jag kom ut i trädgården på morgonen var det något som fattades, ett invant ljud. Inte ett bi syntes till …. Inte ett bi hördes! Va? Vad var det frågan om? Dagen därpå kom de inte heller flygande … Sen fick vi besked om att det hade varit ett haveri på kärnkraftverket i närheten. Men länge visste vi ingenting alls. Bina visste – men inte vi.”

Ett annat exempel. Jag hade slagit mig i slang med några fiskare vid en flod. De mindes: ”Vi väntade oss att man skulle förklara i tv vad som hänt. Att man skulle tala om hur vi skulle skydda oss … Titta bara på maskarna. Vanliga, enkla maskar. Dom hade grävt sej ner djupt ner i jorden, kanske en halvmeter eller meter ner. Det begrep inte vi. Vi grävde och grävde efter dom. Men inte en enda metmask hittade vi.”

Två katastrofer sammanföll: en social katastrof (inför våra ögon kollapsade Sovjetunionen, den väldiga socialistiska kontinenten sjönk i havet) och en kosmisk – Tjernobyl. Två globala explosioner. Den förstnämnda var närmare och begripligare för oss. Folks bekymmer gällde det dagliga brödet: Vad kan man köpa, vart kan man åka? Vad skall man tro på? Under vilka fanor skall man tåga, eller gäller det att man lär sig leva på egen hand, sitt eget liv? Tjernobyl däremot skulle man helst vilja glömma, eftersom det är en medvetandekatastrof. Om vi verkligen hade övervunnit Tjernobyl eller trängt till botten med alltsammans skulle vi ha funderat och skrivit mycket mer om saken.

Fortfarande använder vi oss av de gamla ordparen ”nära – fjärran” och ”vi – de”. Men vad innebär fjärran eller nära efter Tjernobyl när molnen därifrån redan efter tre dygn drev in över Afrika och Kina? Jordklotet visade sig vara så litet, det är inte alls detsamma som på Columbus tid. Inte ändlöst.

I stället för de vanliga tröstande orden säger läkaren i dag till den döendes hustru: ”Ni får inte vara i närheten av honom. Ni får inte kyssa honom. Inte smeka honom. Han är inte er älskade längre utan ett desaktiveringsobjekt.” Här överträffas till och med Shakespeare. Och den store Dante. Att krama eller inte krama – det är frågan. Att kyssa eller inte kyssa. En av min boks kvinnliga huvudpersoner gick, trots att hon var gravid, fram och kysste sin man och sedan stannade hon kvar hos honom tills han dog. Det kostade henne hälsan och deras lilla barns liv. Men hur väljer man mellan kärlek och död? Mellan det förflutna och ett okänt nu? Och vem dömer de hustrur och mödrar som inte satt hos sina döende män och söner?

Ödet är en enskild människas levnad, historien är allas vårt liv.

Svetlana Aleksijevitj, född 1948, lever och verkar i Minsk, men bor för närvarande i Göteborg. Hennes böcker är översatta till flera språk och på svenska finns bland annat Bön för Tjernobyl – framtidskrönika (Ordfront 1997) och Förförda av döden – ryska reportage (Ordfront 1998). År 1996 belönades hon med Svenska PEN-klubbens Tucholskypris.

Texten är något förkortad. Översättning från ryskan av Hans Björkegren.
__________________

Särtryck från Aftonbladet 2006-04-23

Vindkraften är nödvändig – även på Holmön

20140925-Samrad-Gasflotan-NO-Holmon

Kommer in med färjan, ser ut över Kvarken mot ön i solen. Den smala remsan som darrar i diset är mitt hem, där vill jag bo till döddagar.

För en liten stund drömmer jag och ser en syn – tjugo stora vindkraftverk svingar sina vingar. Solen blixtrar i dem. Det är vackert. Holmöns möjligheter att överleva som åretruntö har fått en rejäl skjuts. Vi har fått arbetstillfällen som vi så förtvivlat väl behöver. Vi har garanterade kommunikationer som vi är helt beroende av. Det kan vara värt att offra något för, om vi till exempel skulle höra vingsus någon gång när det är ostliga vindar.

Och inte bara det. Vi lever i framtiden, inte i det förgångna. Vi bidrar till en beboelig planet, vi är del av en rörelse bort från den ohållbara livsstil som för varje dag blir ett allt större hot.

Sverige och världen står inför gigantiska omställningar av sina energisystem. I dag får vi hälften av vår energi från kärnkraften. Den ska avvecklas, det har börjat så smått. Elpriserna är låga nu. Det kommer att förändras vartefter de livsfarliga kärnkraftverken läggs ner. De borde aldrig ha byggts, de var följderna av den oändliga teknikoptimism och omedvetenhet om miljön som behärskade världen under rekordåren.

I dag vet vi bättre. Kärnkraft är ett ”dyrt, ineffektivt och fullkomligt livsfarligt sätt att värma vatten.” (Åsa Moberg) All energiproduktion måste vara hållbar och kärnkraften räknas inte dit. De ”säkra” kärnkraftverk som vissa drömmer om finns inte och inga tecken tyder på att de skulle vara i antågande. Det finska tilltaget att bygga kärnkraftverk alldeles intill våra gränser borde orsaka en diplomatisk kris.

Sveriges riksdag har fattat beslut om att inte subventionera nya kärnkraftverksbyggen och utan massiva subventioner – framför allt garantier för att slippa stå för kostnaderna om det smäller – kommer ingen att investera. Kärnkraften är helt enkelt inte lönsam längre.

Olja och kol är naturligtvis inget alternativ, det kan vi väl vara överens om? Tvärtom, den energi som i dag förbrukas i bilar – för att inte tala om gräsklippare och vattenskotrar – måste till stor del ersättas av elkraft. Det allra mesta av de fossila bränslena måste ligga kvar där de är, jordens atmosfär tål inte att de används.

Även annat kan bidra, det går att göra bränsle av matavfall och skogsråvara. Men hur mycket vi än effektiviserar går det aldrig att spara in all den energi som vi i dag får från kärnkraft, olja, kol och naturgas.

Det är bara vindkraften som under överskådlig tid kan fylla bortfallet från kärnkraftverken. Solenergi tillhör också framtiden, men kan i dagens läge inte producera tillräckliga mängder. Gigantiska solcellsparker kommer förstås också att medföra sina problem och sina motståndsrörelser.

Vi kommer att leva med vindkraften framöver. Är det då inte bättre att se hur vackra de är, kan man rentav tycka att de gör glädjesprång i luften? Det är ju så här i världen att man måste se lite längre än till den egna horisonten – även om den är vid, som på Holmön.

Göran Burén
Holmön

Görans hemsida
_______________

Artikeln är tidigare publicerad i VK den 14 september 2015. Klicka på Read more för att se några av alla kommentarer …
Read more

Klimatförändringar och flyktingkatastrofen i Syrien

2006-2011-Syrien-torka

En orsak till flyktingkatastrofen i Syrien är den svåra torka som drabbat landet. Nära en miljon människor har flytt från landsbygden in till städerna.

En kort sammanfattning av de bidragande orsakerna bakom det som händer i Syrien idag, i serieform, från Years of Living Dangerously.

Fler fakta här

Sverige har en svår koldioxidskuld som bidrar till klimatförändringarna. Genom att gynna utbyggnaden av förnybar energi kan vi betala av på denna.

Sven Nordblad

Vattenfrågan på Holmön ständigt aktuell

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I reportaget nedan i VK från 1991 beskrivs hur vattenledningsnätet på Holmön byggs ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.

Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.

Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

19811008-VK-vattenfragan-1r

19811008-VK-Vattenfragan-21 Vatte-19911008-VK-vattenfragan-2

I dagsläget är dilemmat snarast att Holmön är välbesökt under sommarmånaderna då ett antal stora begivenheter som t.ex Visfestivalen äger rum. Vattnet räcker inte till och man måste spara på öns vatten och ibland till och med stänga av tillförseln. Den här bilden beskriver tydligt problemet. Vattenåtgången nära nog 10-dubblas under evenemangen jämfört med den normala förbrukningen:

Holmon-vattenforbrukning

Att vattentillgången inte kan garanteras under hela året leder också till att bygglov för nya fastigheter inte beviljas för den utveckling av Holmön som är nödvändig. Detta beskrivs i Samfällighetens brev till UMEVA och några av kommunens politiker och här är UMEVA:s svar.

Lite tillspetsat kan man säga att som vattensituationen ser ut idag kan inte stora evenemang som Visfestivalen samsas med en fortsatt utbyggnad av permanent- och fritidsbebyggelse på Holmön!

UMEVA genomför just nu en enkät för att få reda på förhållanden och önskemål om den framtida vattenförsörjningen på Holmön. Det är viktigt att alla som ännu inte svarat på enkäten gör det. Har du fastighet på Holmön och inte skickat in enkäten går det bra att skriva ut den och skicka in den senast den 18 september till:

UMEVA
Att: Matthias Grimm
901 84 Umeå

Enkäten kan också fyllas i på internet.

Observera att om du endast tittat på enkäten på internet en gång utan att fylla i den får du ett meddelande nästa gång du går in att den redan är ifylld. I så fall kan du istället skriva ut den på papper, fylla i den och skicka in.

Efter sammanställning kommer UMEVA att presentera sin utredning med förslag på olika framtidslösningar för Holmön att ta ställning till för Umeå kommuns politiker. Där finns olika möjliga scenarier:

1) Holmön blir ett eget så kallat ”verksamhetsområde” och kommer då sannolikt att drabbas av ”särtaxa” vilket innebär att kostnaderna för vattenförsörjningen fullt ut faller på Holmön. Det är nämligen inte tillåtet för UMEVA att subventionera särskilt kostnadskrävande delar av vattennätet. Så har det blivit t.ex i Stöcksjön.

2) Ett avtal liknande det idag träffas för Holmöns vattenförsörjning. Detta innebär att Umeå kommun tillskjuter medel så att en godtagbar vattenlösning erhålls för fastboende och fritidsboende året om, dvs även under de speciella tillfällen då förbrukningen är mångdubblad som t.ex under Visfestivalen, och utan att detta drabbar Holmöborna genom en förhöjd vattentaxa. Utrymme skall givetvis också finnas i detta alternativ för en fortsatt utbyggnad av bebyggelsen på Holmön. Detta alternativ rimmar också bra med visionerna för Holmöns framtid som beskrivs i Umeå kommuns av kommunfullmäktige beslutade Strategier för framtiden 2013 på detta vis:

2013-Strategier-for-framtiden-utveckling

3) Umeå kommun överlåter till Holmöborna själva att lösa vattenfrågan …

Sven Nordblad

Tips från våra läsare om havsörnsdebatt

I tidningen Örnsköldsviks Allehanda hittar vi en debatt mellan en vindkraftsförespråkare och en motståndare. Läs och döm själva!

Kommentar:

20150804-OA-GF-Om-vindkraft-replik

Artikel:

20150801-OA-GF-Om-vindkraft

Tryck på ”Read more” för att läsa mer om fåglar och vindkraft:

Read more

Om stöd till havsbaserad vindkraft

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett hur ett stärkt stöd till havsbaserad vindkraft bör se ut om det ska införas. Om målet är en storskalig utbyggnad till havs så föreslår myndigheten ett anbudsförfarande med tillhörande driftstöd.

Det har inte ingått i uppdraget att utreda behovet av havsbaserad vindkraft.

Förslaget att särskilt gynna havsbaserad vindkraft har mötts av kraftiga invändningar främst därför att det är så mycket dyrare att bygga till havs än på land.

I Energimyndighetens skrift Produktionskostnad för vindkraft från 2014 finns till exempel dessa bilder som tydligt visar de stora kostnadsskillnaderna (fig 2.3.3) och den gynnsamma kostnadsbilden (fig 5.1.1) för de bättre projekten:

2014-BNEF-prodkostn-vind

2014-EM-Kostnkurva-vind

Bland remissinstanserna har Konjunkturinstitutet (KI) sagt följande:

Rapporten anger även andra kraftslags externa effekter som skäl för att stödja havsbaserad vindkraft, och då särskilt svårigheten för landbaserad vindkraft att få acceptans hos lokalbefolkningen. Enligt KI:s mening bör eventuella negativa externa effekter förknippade med landbaserad vindkraft angripas direkt, möjligen genom en skatt/avgift som återförs till värdkommunerna.

Översatt till vanlig svenska föreslår KI alltså att vindkraft ska byggas på land och inte till havs och att lagstadgade bygdemedel för landbaserad vindkraft borde införas. Ett alldeles utmärkt förslag!

Dessutom bör den osakliga skrämselpropaganda – ofta med politiska förtecken – som förekommer mot vindkraft bemötas med sakargument. Men om detta skriver KI inget och kanske anser man att det ligger utanför uppdraget.

Sven Nordblad

Motvindar

agda-7b

Är ”Fria vindars” medlemmar ett elakt mobbargäng?
Det verkar visserligen så, men var inte för sträng:
Förmodligen skrev många på, utan att ha kastat
en blick på deras sida, ja det blev lite förhastat!

Så skämskuddar och skygglappar kom fram och skymde sikten,
när människor blev angripna i rådande konflikten.
Att ändamålet helgar medlen finns det dom som tänker
– men den som tiger samtycker, och ser när andra kränker.

En redaktion som inte rensar, bara eldar på.
Med vetskap om att våran sida inte alls vill slå
tillbaks på samma sätt mot några utvalda personer
så får dom hållas, trollen, med sina ful-fasoner.

Vindkraftverk där vinden finns? Ett rimligt val av plats.
Och vägen fram en spännande och lärorik strapats!
Kärnkraftverk i Pyhäjoki? Ingen bra idé.
Rysk teknik som nu för tiden redan känns passé.

Bottenviken vill helt enkelt inte ta den risken.
Uppvärmt vatten pumpas ut – det gillar inte fisken.
Muddermassor ska dom dumpa en mil ut i Kvarken.
Ett bekymmer värre än er oro för monarken!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5 och 6

Fågelsjö ökar Holmöns biologiska mångfald

Degersjon-presentation-1
Uppdaterad 2015-07-28 se kommentarer sist på sidan
Enligt FN är de största hoten mot människors hälsa global uppvärmning, sociala orättvisor, konflikter och förlust av biologisk mångfald. Om vi fokuserar på det sistnämnda visar det sig som allt större monokulturer av grödor, husdjur och människor. Förutom en allmän utarmning av arter innebär förlusten av biologisk mångfald även stora risker för framtida sjukdomsutbrott och epidemier.

Det kan tyckas långsökt att bristen på biologisk mångfald skulle kunna ha något med sjukdomar att göra, men förklaringen är ganska enkel. När vi förlorar djur och växtarter i vår närhet ökar andra arter på de försvunnas bekostnad. Utspädningseffekten på grund av en hög biologisk mångfald försvinner och det innebär att om sjukdomsalstrande mikroorganismer, exempelvis Borrelia eller TBE, föredrar en expanderande djurart kommer mikroorganismen öka i naturen med ett ökat antal sjukdomsfall bland djur och människor.

Vad har då detta med Holmöns framtid att göra? Om vi bortser från vindkraften och vilka synpunkter vi har på den, är nog de flesta överens om att Holmön under de senaste decennierna tappat i biologisk mångfald. Det pågår en kraftig igenväxning som driver ut slättlandets varierade fågel, växt och fjärilsrikedom mot några få arter som kan leva i ett igenväxande landskap.

Som ett exempel; när jag började vara på Holmön i början av 1980 talet fanns det gott om storspov, sånglärkor, svalor och andra arter kopplade till det öppna landskapet. Jag har dessutom som den förste stationschefen för Stora Fjäderäggs fågelstation en djup inblick i fågelfaunan på Holmön. Idag, med endast ett, kanske två par, är storspoven snart utrotad från Holmön. De flesta andra arter kopplade till odlingslandskapet går samma öde till mötes.

Det andra hotet är invasiva arter. Under de senaste veckorna har det debatterats om lupinerna har något att göra i den svenska naturen. Vackra eller inte, så är de invasiva och tränger ut andra växtarter, med följd att exempelvis, fjärilar, humlor och bin får det allt svårare. Det mest märkbara exempel på invasiva arter på Holmön är minken som invaderat på bred front. Idag sker minkföryngringar på många platser med stora effekter på kustfåglar i allmänhet och på tobisgrissla och svärta i synnerhet. De minneskunniga kommer nog ihåg hur stora svärmar tobisgrisslor från Trappskär mötte båtfararen som precis rundat trappen på väg mot östersidan eller Stora Fjäderägg. Det var det närmaste ett fågelberg som Holmön någonsin kunnat komma. Nere på Malgrundet, öster om Holmögadd, fanns bara för något årtionde sedan Skandinaviens största tobisgrisslekoloni. Idag är de borta.

Vad kan vi göra när det gått så långt? Det första är naturligtvis att hålla landskapet öppet. När några åkrar plöjdes i våras skapades en dramatisk kontrast i landskapet och fåglar av allehanda slag flockades. Det visar dels hur små åtgärder dramatiskt kan förändra djurlivet i byn, men det är också ett sorgligt exempel att en plöjd åker under en kort tid är Holmöns i särklass bästa fågellokal.

Det andra är att aktivt utrota minken. Det kan inte göras med fällor. Försöken är alltför många och misslyckandena lika många. Istället bör man göra som gjordes i Upplands skärgårdar. Använd minksökande hund, rök ut dem med lövblås med tillhörande rökaggregat och skjut de minkar som kommer upp. Vi måste arbeta för att Länsstyrelsen ger landstigningstillstånd att jaga på öar som omfattas av fågelskyddet. Å andra sidan har minken i stort sett gjort rent hus där så just nu har fågelskyddsområdena knappast något syfte.

Det tredje vi med enkla medel kan åstadkomma är ett skapa biotoper, exempelvis en fågelsjö, som ökar den biologiska mångfalden. Idag finns bidrag att söka från Länsstyrelsen för delfinansiering. Erfarenheter från södra och Mellansverige visar att en bygds attraktionskraft ökar dramatiskt när en fågelsjö är etablerad. På så sätt kan antalet och spektrum av besökare öka som utnyttjar Holmöns infrastruktur och som dessutom ofta är villiga att donera pengar till en av byn inrättad fågelsjöfond. Dessa medel kan finansiera arrenden, iordningställande och daglig skötsel.

Läs om Myllrande våtmarker på Naturvårdsverkets hemsida

20150721-NV-Myllrande_vatmarker

Fler våtmarker behövs i odlingslandskapet anser Länsstyrelsen i Västerbotten

Sjösänkningar och utdikning har utarmat odlingslandskapet på våtmarker. Genom att återskapa våtmarker kan vi få ökad biologisk mångfald, en rikare kulturmiljö, renare vatten, starkare näringsliv och vackrare landskap.

Läs om den lyckade restaureringen av Hemmesta våtmark

Sjön omges av breda promenadstigar och två fågeltorn med informativa skyltar gör att alla kan njuta av både fisk- och fågelliv. Jo, man ser gäddorna leka uppifrån tornet!

Vi har tidigare på denna sida visat vilka positiva effekter en restaurerad Degersjö kan få. Kritiken från FV har stundom varit hård även mot en restaurerad sjö. Argumenten har varit, ”vi vill inte ha några konstgjorda ankdammar, det finns så många våtmarker på Holmön att det inte behövs några nya”. Förvisso är det sant att det ständigt avsnörs våtmarker som småningom blir myrar. Gemensamt för dessa och i skarp kontrast mot en anlagd fågelsjö, är att de är näringsfattiga, innehåller få växt och djurarter samt är otillgängliga för dagbesökaren. Dessutom kan får och eventuellt framtida kor användas för att hålla en anlagd våtmark öppen, gödsla den och samtidigt dra nytta av näringsrikt bete. Klövarnas och mularnas kraft är stor. Med andra ord ett vinnande koncept för alla parter.
______________

Vi har lyssnat på kritiken och har istället inventerat andra alternativ som inte kommer i konflikt med de som bor nära Degersjön. Vi kommer småningom och om förarbetet lyckas, sammankalla till ett informationsmöte och samla in synpunkter från Holmöbor för att inom en snar framtid skapa en fågelsjö.

En fågelsjö med hög tillgänglighet, handikappanpassade spångar och fågeltorn. Dessutom finns flera ornitologer på Holmön som kan stå för guidade visningar av sjön och dess djurliv. En fågelsjö bidrar till att öka den biologiska mångfalden men sist men inte minst skulle den bidra till att Holmön fortsätter vara en levande bygd. Vindkraft eller inte.

Björn Olsen

Klicka på Read more för kommentarer till inlägget

Read more

Kärnkraftsfritt Bottenviken

20150718-Karnkraftsfritt-Bottenviken

Det svenska nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken riktar hård kritik mot projektet och de finländska beslutsfattarnas hantering av Fennovoimas kärnkraftsbygge i Pyhäjoki.

De hänvisar bland annat till en samling artiklar i svenska Yle som beskriver den märkliga hanteringen av ansökan – i praktiken från ryska Rosatom – att bygga ett kärnkraftverk nära Holmön. Problemet att få med företag som vill deltaga är uppenbart och samtidigt är oppositionen mot projektet stor i Finland.

Detta ämne har vi tidigare berört bland annat i artikeln En förvirrad energipolitik från den 26 maj.

Vi som tror mer på förnybar energi gör förstås som IKEA, Facebook, Google, Microsoft och Amazon och satsar på vindkraft istället för kärnkraft med mycket osäkra framtidsutsikter.

Och detta är ju mycket intressant. Dessa namnkunniga och ledande företag bedömer vindkraften som ett framgångsrikt koncept värt att satsa på. Medan kärnkraftsprojekten kämpar förtvivlat för att hitta finansiärer.

Sedan toppåret för kärnkraft 2002 finns nu 47 reaktorer färre i drift och många av dessa är gamla. Så här sammanfattar nyhetsbyrån Reuters läget idag efter den senaste rapporten från The World Nuclear Industry Status Report 2015:

Rising costs, construction delays, public opposition and aging fleets of reactors are hurting the chances of nuclear while falling costs, greater efficiency and better management of fluctuating renewable supplies, along with improved storage, are changing the face of energy production globally.

Solar, wind and other forms of renewable energy besides hydro-electric dams now supply more electricity than nuclear in Japan, China, India and five other major economies accounting for about half the world’s population, an atomic industry report shows.

Artikel

Utbyggnaden av vindkraft sker snabbt i Europa och övriga världen. Den här bilden visar installerad effekt 2013:

Wind_power_installed_in_Europe_in_2013

Wikipedia
Vindkraftsnytt

Vind- och solkraft är verkligen ingen parentes i historien utan viktiga nu och i framtiden tillsammans med vattenkraft och andra förnybara energikällor – även om somliga kanske ännu inte insett detta!

Sven Nordblad

Korsdrag över Kvarken

Agda-6b

Vindkraftens teknologi är enkel att begripa.
Om kärnkraft krånglar kan vi hamna i en verklig knipa.
Fantasin blir otillräcklig när en mänsklig faktor
råkar tänka lite fel och kvadda en reaktor!

I energidebatten röjs en tröttsam attityd
av hätska utfall från en del mot storstäder i syd.
Det bor betydligt färre här, på mycket större yta.
Utrymmet för vindkraftverk har inte börjat tryta!

Givetvis så kan det blåsa bara lite grand.
Men fiffigt nog så har vi ju ett väldigt avlångt land!
Syd och nord får sällan samma vindstyrkeprognoser.
Och nord får kompensera syd, när det är här det blåser.

Läget inför framtiden på hela vår planet
uppmanar till utveckling och solidaritet.
Förvisso går ekonomin just nu i uppförsbacken.
Vips kan det ändå vända, om vi drar vårt strå till stacken!

Arton verk på Holmön, österut i skogen.
Det kommer passa bra tror jag! Snart är tiden mogen.
Och oavsett all pressen ifrån ”fria vindars” troll,
så vill dom allra flesta ha kontrakten i behåll!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4 och 5

Tips från våra läsare – Sommar i P1

Johan-Rockstrom-580x247

Det finns stora förhoppningar om att globala överenskommelser och gemensamma klimatmål kommer att sättas under 2015. I år träffas nämligen världens alla ledare inte mindre än tre gånger för gemensamma överläggningar.

Och runtom i världen kommer hela tiden nya exempel på städer, länder, företag och enskilda personer som går före i arbetet med förnyelsebara energikällor och ekologiskt hållbara system. Det är inte bara en nödvändighet utan också ekonomiskt fördelaktigt menar Johan Rockström som var med att grunda Stockholm Resilience Centre som är ett internationellt tvärvetenskapligt center i samarbete mellan Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.

Lyssna på hans sommarprogram i P1 som sändes idag

Efter programmet svarade han på frågor i en chatt med lyssnarna

Läs också vad Rockström anser om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland

Holmöborna överklagar till Regeringen

20150602-TRV-Indraget-underh-Gaddback

”Viktiga områden för turism är, utöver hela centrala byn, vägen ner till Bergudden och fyren samt vägen söderut genom byn förbi Gäddbäcks fiskeläge ner till bron vid Sörsundet. Dessa områden nås lätt till fots eller med cykel.”

Så beskrivs fiskeläget Gäddbäck i Umeå Kommuns strategier för framtiden.

Men nu har Trafikverket som har underhållsansvaret för vägsträckan ner till fiskeläget och kajen efter många års utredande beslutat att dra in underhållet.

Här en bild från 1960 av fiskeläget Gäddbäck av den kände Västerbottensskildraren Sune Jonsson:

1960-Gaddback-Sune-Jonsson-1

En sökning på fiskeläget i Gäddbäck ger många träffar bl.a den här från Länsstyrelsen i Västerbotten:

20140217-Lst-Dnr-500-1521-2013

Vad menar då remissinstanserna om det indragna underhållet?

Holmöns samfällighets yttrande:

”Fiskeläget har betydelse för kulturmiljön och Länsstyrelsen bör därför göra en utredning om hur området ska utvecklas. Eftersom det finns ett allmänt intresse av att besöka fiskeläget och bryggan så medför ett beslut enligt det aktuella förslaget en olägenhet för bygden. Samfällighetsföreningen avstyrker därför förslaget om indragning”

Länsstyrelsens i Västerbotten yttrande:

”Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt förslaget om indragning från allmänt underhåll. Bryggan behövs inte för naturreservaten då alternativa platser finns. Ur kulturmiljösynpunkt finns inget som inverkar på indragning från allmänt underhåll.”

Umeå Kommuns yttrande:

”Umeå Kommun anser i yttrande inkommet 2007-01-31 att en allmän brygga kan vara av intresse för båtburna besökare till Holmön bland annat på grund av närheten till naturreservatet. Man menar dock att frågan bör beaktas av naturresursförvaltningen (länsstyrelsen) och att kommunen inte har några invändningar mot en indragning.”

Vägverkets yttrande:

”Bryggan och och anslutningsvägen har idag inget allmänt intresse och bör därför dras in från allmänt underhåll. Om bryggan och anslutningsvägen dras in från allmänt underhåll bör vägansvaret överföras till Holmöns samfällighetsförening som förvaltar en del av övriga enskilda vägar på ön.”

Många säger sig värna om Holmöns unika kulturmiljö och besöksnäring men teori och praktik skiljer sig åt i verkligheten!

Vad händer nu?

Fiskeläget Gäddbäck har stort kulturhistoriskt värde och är viktigt för bygden och som turistmål. Holmöns samfällighetsförening överklagar nu till Regeringen Trafikverkets beslut i ärendet TRV 2010/1997 om indragning av underhåll av vägsträckan 655 till fiskeläget Gäddbäck samt underhållet av kajen.

Sven Nordblad

Minkarnas middag på Malgrundet

Mustela_lutreola_Immortel_Mariomassoni_Helsinki

Minken kommer ursprungligen från Nordamerika men introducerades i Europa för pälsens skull. Till Sverige kom minken omkring 1928. De gårdsuppfödda minkarna har sedan släppts lösa och etablerat fasta bestånd. De flesta av Europas vilda minkar, bland annat alla i Skandinavien, härrör från för länge sedan förrymda och avsiktligt utsläppta (främst under andra världskriget) tamdjur.

Födan varierar, men utgörs sommartid i huvudsak av större kräftdjur, groddjur och mindre däggdjur smågnagare, hardjur och mullvad, samt simfågel, främst måsar och änder, speciellt ungar. Vintertid tar den huvudsakligen fisk. (Källa Wikipedia)

Minken finns på Holmön och orsakar stor skada. Här ett reportage från SVT 2005:

20050722-SVT-Tobisgrisslor-utplanade

Tydligen är detta uppgifter som gått Naturvårdsverket förbi eftersom man i sina samrådssvar om vindkraft menar att bl.a stora bestånd av Tobissgrissla fortfarande finns på Holmöarna.

Minken jagas på Holmön ibland med fällor men det är en ineffektiv metod vilket försök visat. I Norge har man skottpengar på mink.

P4 Västerbotten reportage 2015-07-08 från Holmön om fågelarter som försvinner

Man pratar ibland om att bevara det ”orörda” Holmön. Hur bör man då se på minken som inte är en ursprunglig art och som kommit in mycket sent? Borde den alls få finnas här där den gör stor skada och borde den därför inte hållas borta från Holmöarna och särskilt från naturreservatet? Och hur ska detta i så fall finansieras när Naturvårdsverket har ont om medel?

Nu är minkfrågan förstås inte den enda som behöver lösas och för vilket medel saknas. Detsamma gäller underhåll av krondiken, igenväxning med sly, uppgrundning av kanalen mellan Holmön och Ängesön, turistsatsningar etc, etc.

Trafikverket signalerar dessutom nu att man vill sluta med underhållet av kajen i Gäddbäck. Tillsammans med den igenväxande kanalen innebär detta att ett genuint gammalt fiskeläge på sikt försvinner liksom en vacker båtled. Knappast en turistsatsning värd namnet!

Årliga bygde/utvecklingsmedel från vindkraften på uppskattningsvis 0,5-1 miljon kronor är naturligtvis en möjlig väg fram. Om satsningar sker via EU-medel eller liknande dubblas summan vid en självfinansiering på 50%. Att tro att man kan förlita sig på frivilliga bidrag och insatser är däremot naivt.

Eller måste man acceptera uttalanden som nedanstående som gjorts i samband med planerna på en restaurerad våtmark men hur stämmer denna uppfattning i så fall med önskan om en hållbar utveckling för Holmöarna:

”Naturen här ute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig!”

Sven Nordblad

Holmövesslan

19690327-Folkbladet-Holmovesslan-2a
Folkbladet 27 mars 1969 (klicka på bilden för att läsa artikeln)

HOLMÖN: Snösmältningen och islossningen har så sakta tagit sin början. Den tid då isarna varken ”bär eller brister” är snart här. Visst är våren skön, men för vissa människor innebär vårens intåg vissa problem. Invånarna på Holmön – 190 människor – blir t ex helt isolerade när isen varken bär eller brister. När kommunens snövessla ställer in de dagliga turerna och innan Vägverket kan starta färjetrafiken. Denna isolering brukar vara någon vecka.

Det är alltså inte helt problemfritt att bo på Holmön som anses vara en mycket idyllisk plats sommartid. Men under vintern är det inte lika angenämt. Då får öborna själva ordna med kommunikationerna till fastlandet. Snövesslan gör en tur varje vardagsmorgon.

På den här tiden var Holmön fortfarande en egen kommun och fick därmed bekosta trafiken med snövesslan själva. Men då liksom nu finns de som gärna motarbetar allt vad förändring och utveckling heter. Snövesslan kallades för ett ”monster” som inte hörde hemma på Holmön. Sådan tankar känns igen även i debatten om vindkraft på Holmön!

Nu är det många år sedan snövesslan slutade användas och numera finns svävaren istället. Men liksom i vintras händer det att det inte blir någon vintertrafik alls vilket beror på den pågående klimatförändringen. Se t.ex detta klimatscenario från SMHI:

20141129-SMHI-Klimatscenario-RCP-4-5

År 1969 hade Holmön 190 invånare. Och några av dem nämns i artikeln som John Fredriksson, Oskar Holmberg, Tage Brakander och Ruth Sjöström. Alla välkända och färgstarka personer på Holmön vid denna tid.

Invånarantalet 1969 stämmer väl överens med befolkningskurvan som visats tidigare och framtiden för Holmön med fastboende året runt är högst osäker:

20140925-Samrad-Holmon-Befolkningsutv

Artikeln i Folkbladet om Holmövesslan samt en ny artikel om Röda Fjädern på Holmön med Lennart hyland år 1969 kommer från Marjattas klippsamlingar och fler klipp följer!

Färjefrågor i Hylands färgprogram

Sven Nordblad

Sommarvind på Holmön

Enkelbeckasin_Copyright_Martin_Mecnarowski

Att återskapa Degersjön? Ett lysande förslag!
Då skulle fåglar lockas hit som inte ses idag.
Och likaså besökare som ger sej ut och spanar
på jordugglor och krickor och möjligtvis brushanar.

En lättåtkomlig fågelsjö blir ju en fin arena
för dvärgmås, grågås, skrattmås och månne en rödbena?
Svarthakedoppingar kan dyka opp längs gräsbevuxna stränder.
Tofsvipor, knipor, viggar och diverse sorters änder.

En restaurerad våtmark med äng skulle förstärka
livsmiljön för gluttsnäppa såväl som ängspiplärka.
Sävsångaren kan bli en vän, och enkelbeckasinen.
Och bo där med vår guldvinge, som lär va en fin en!

Agda

Agda 1, 2, 3 och 4

Nytt rekord för vindkraften i Sverige

Svensk vindkraft 3.446 MW producerade mer el än kärnkraften 3.359 MW i helgen vilket innebär nytt rekord. Att endast tre av tio reaktorer var i drift på grund av olika tekniska problem och underhåll bidrog naturligtvis. Att Sveriges elförsörjning ändå fungerar bra och att Sverige till och med exporterar el visar på styrkan i det svenska elsystemet.

Här visas den nuvarande kärnkraftsproduktionen och fortfarande är 7 av 10 reaktorer avställda:

Driftläge Oskarshamn 2015-06-04:

20150604-OKG-O123

SVT rapporterar nu att både reaktorn O1 och O2 kan komma att läggas ner inom de kommande åren. Tillsammans med beskeden nyligen om R1 och R2 innebär detta att inte mindre än 4 reaktorer kan komma att avvecklas motsvarande nära 20 TWh/år vid full produktion.

Den växande förnybara energin kommer att kompensera för detta bortfall!

Driftläge Forsmark 2015-06-04:

20150604-Forsmark-F123

Driftläge Ringhals 2015-06-04:

20150604-Ringhals-R1234

Chefen för FN:s klimatsekretariat menar att Sverige lyckats visa på potentialen hos förnybar energi

Det svenska vindkraftsrekordet har nu uppmärksammats även internationellt. Christiana Figueres, som är chef för FN:s klimatsekretariat och som kommer vara en av huvudpersonerna både innan och under de internationella klimatförhandlingarna i Paris i december, skriver på Twitter:

– Today, Sweden generated more energy with wind than with nuclear. Demonstrates potential of renewables.

Att Sverige är ett land som har siktet inställt på ett helt förnybart energisystem är något som även den svenska regeringen blivit bättre på att framföra vid internationella sammankomster. Exempelvis vid ett anförande i Mexico City i slutet av maj förklarade energiminister Ibrahim Baylan (S) saken så här:

– Sweden has high ambitions for a sustainable future energy system. The government is aiming for a situation where Sweden’s energy supply is 100 percent renewable. We want a clean, secure, and competitive energy sector. We want to make it possible for our research, our industry and our experiences to contribute to the global energy system.

Källa

Ökad ambitionsnivå för förnybar elproduktion

Som nämnts i tidigare inlägg finns nu en regeringsproposition, som tillstyrks bland annat av Naturvårdsverket, om ökad förnybar elproduktion. Ett utdrag:

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Arbetet för att nå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och generationsmålet behöver stärkas. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

Men hur ska denna utbyggnad åstadkommas när elpriserna är så låga? Svaret är att ersättningen för förnybar elproduktion skall höjas:

Förslaget i finansieringsrapporten

Energimyndigheten redovisar i finansieringsrapporten ett samlat förslag till höjda kvoter. I rapporten har myndigheten tagit hänsyn till Sveriges åtagande enligt gällande avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat inklusive den av regeringen aviserade ambitionshöjningen som innebär att Sverige ska finansiera 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002. Energimyndigheten utgår från kvotkurvan i kontrollstationsrapporten och har därefter justerat upp kvoterna för att möjliggöra regeringens ambitionshöjning. Myndigheten har även gjort en mindre justering för att ta hänsyn till det verkliga utfallet 2013 och gör bedömningen att höjda kvoter från 2018 skulle skapa goda förutsättningar för långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer. Myndigheten bedömer även att ett sådant förslag skulle ge goda förutsättningar för elleverantörer att ta hänsyn till höjda kvoter i fasta elavtal där en kostnad för elcertifikat ingår.

2015-Prop-123-Fig-5-3

Höjningen enligt steg 1 motsvarar alltså de åtaganden som redan gjorts och steg 2 den ökade ambitionsnivån om 30 TWh förnybar energi. Propositionen stöds naturligtvis av regeringen men även av Centerpartiet och vi får hoppas att den går igenom!

Sven Nordblad

Ny proposition om 30 TWh förnybar el

20150528-Prop-2014-15-123

Regeringen har lämnat en ny proposition om ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. Förslaget innebär att Sverige ska finansiera produktion av 30 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002.

Det blev alltså en kortvarig glädje för de som applåderade tillbakadragandet av den förra propositionen i samma fråga!

Den tidigare propositionen innehöll dels stöd för en ökad produktion av förnybar el men också bestämmelser om slopad skattebefrielse för egenproducerad el från solkraft (installerad effekt större än 144 kW) och vindkraft (32 kW) vilket är ett önskemål från bl.a Norge inom den gemensamma elcertifikatmarknaden. Detta kommer istället att behandlas i riksdagen under hösten och det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Norge.

Centerpartiet hotade att fälla den tidigare propositionen eftersom man är emot slopad skattebefrielse men kommer av allt att döma att stödja den nya propositionen. HSB är ett exempel på en organisation som kritiserat den låga effektgränsen eftersom den innebär att boende i hyreslägenheter inte kan erhålla samma stöd för förnybar energi som enskilda husägare eftersom effektgränsen snabbt överskrids i flerfamiljshus.

En annan viktig punkt i propositionen gäller den sk kvotplikten för elcertifikat vilken skall anpassas så att den önskade utbyggnaden verkligen sker!

Detta är naturligtvis goda nyheter för utbyggnaden av förnybar energi i allmänhet och vindkraften i synnerhet eftersom detta energislag har störst potential i Sverige!

Stödet för utbyggnad av den förnybara energin är starkt i riksdagen liksom hos det svenska folket. Stödet finns inom alla partier och går ofta på tvärs mot partiernas officiella uppfattning vilket en undersökning gjord av SIFO på uppdrag av SVT inför riksdagsvalet valet 2014 tydligt visar:

2014-SIFO-Vindkraft

Detta är samma tendens som även de årliga undersökningarna gjorda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar och ett gott betyg för vindkraften.

Undersökningarna visar också ett lågt förtroende för kärnkraften – se tidigare inlägg – och att inte tro svenska folket om förmågan att bilda sig en riktig uppfattning i frågan är en allvarlig underskattning!

En förvirrad energipolitik

Hur ser egentligen Fria Vindars energipolitik ut? Ett aktuellt inlägg Torium är framtidens energikälla på deras sida tillsammans med kommentarer från tongivande motståndare till vindkraft på Holmön ger oss svaret. Men det finns också ämnen som Arkis och Antarktis isar, solenergi, beskattning av förnybar elproduktion och IKEA att diskutera.

Den för sitt ambitiösa motstånd mot vindkraft kände debattören C-E Simonsbacka har återinträtt på Fria Vindar och lägger nu ut texten. Lösningen på Sveriges framtida energiförsörjning står helt klar och den stavas kärnkraftverk laddade med Torium som bränsle. Som vi visat i tidigare inlägg finns det en uppsjö av kärnkraftsexperter som anser sig sitta inne med den rätta lösningen. Tyvärr tycks just Torium inte höra till de alternativ som ligger i framkant. Men var och en blir förstås salig på sin tro.

Det finns många problem med Torium varav ett är att tekniken helt enkelt inte är utvecklad och testad och att processen skapar U-232 med extremt stark strålning. Något som t.ex Vattenfall konstaterar i en skrift om just Torium. Sammanfattning av för- och nackdelar med Torium.

Om man nu vill se en fortsättning med kärnkraft hade det kanske varit bättre att satsa på de utvecklingslinjer som det samarbetas om i Europa. Den franska organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har bedömt de olika konstruktioner som finns på ritborden och bedömer att en Natriumkyld (SFR) reaktor kallad ASTRID ligger närmast att realiseras trots säkerhetsproblem. Med kommersialisering först efter år 2050.

Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.

Review of Generation IV Nuclear Energy Systems

Redan idag byggs vindkraft billigare än kärnkraft och jag lämnar nu diskussionen om olika kärnkraftstekniker som ligger för långt in i framtiden att realiseras för att spela någon roll för Sverige.

Fria Vindar om ett kärnkraftsfritt Bottenviken

Det är tydligt att man nu uppmärksammat det starka motståndet till att lokalisera ny kärnkraft i Finland vid Pyhäjoki vilket organiseras av Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.

Hittills har Fria Vindar (förutom då Gunnar Fredriksson) inte kritiserat Pyhäjoki men nu gäller det att hitta en anledning att både protestera mot Bottenviksprojektet men samtidigt vara positiv till kärnkraft. Fria Vindar löser problemet på ett elegant sätt:

20150524-FV-150-151

Man tillämpar alltså samma devis som för vindkraft nämligen att energiproduktion ska byggas någon annanstans. Att resultatet istället blir att de framtida Toriumverken placeras mycket nära täta befolkningscentra i södra Sverige bekommer inte Fria Vindar.

Som vi alla vet är solkraft heller inte en särskilt lämplig energiproducent på nordliga breddgrader. Solkraftsproduktionen följer nämligen inte förbrukningskurvan. För vindkraft är det tvärtom eftersom den producerar bäst på vintern när det blåser mest och förbrukningen är som störst. Detta kommenterar också C-E Simonsbacka:

20150524-FV-156-CES

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men inte att jämställa med vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.

Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på Holmön knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % närmare 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.

En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.

En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].

Klicka på Read more för fortsättning …

Read more

Confusion …

reactor-types-spin1

World’s nuclear industry in crisis

Inverstors flee Nordic nuclear company Vattenfall

Myths and Misconceptions about Thorium nuclear fuel

Utvecklingsmöjligheter för Holmön

På Nöbble Gård i Småland finns ett jordbruk med ekologisk inriktning. Parallellen med Holmön är tydlig även om Nöbble har större arealer att bruka. Särskilt intressant är att Nöbble tar tillvara de möjligheter för miljövänlig energiproduktion som bland annat vindkraften erbjuder. Att vara motvalls är inte ett koncept som lönar sig i längden!

Nobble-Gard-1
Nöbble gård fakta

Nöbble Gård har också en uppskattad Facebooksida där man beskriver sin verksamhet så här – Nöbble Gård, norr om Kalmar. Ett ekologiskt lantbruk med mjölkkor, energiproduktion och egen tillverkning av rapsolja. Följ oss i vårt dagliga arbete! Här finns många goda tips för Holmön!

LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) har också uppmärksammat exemplet Nöbble som ingår i en skrift kallad Entreprenörerna vilken beskriver sex olika exempel på entreprenörer med stark tro på vindens möjligheter.

I tidigare artiklar på vår sida finns fler exempel på de möjligheter som vindkraften innebär för en bygd genom bygdemedel, markarrenden och arbetstillfällen:

Erfarenheter från Lillhärdal
Vindkraften ger arbeten lokalt
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland

Turism och vindkraft

En noggrann undersökning från Gotland visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt. Se denna bild som visar att hela 99 % inte reagerar mot vindkraft. Och där 22 % tvärtom uppfattar vindkraften som en positiv faktor för ett återbesök:

2013-Gotland-First-time-comers

Många turister vill gärna besöka en vindkraftspark i studiesyfte vilket tvärtom skulle kunna innebära mer turism:

2013-Gotland-Interest-visiting-wind-farm

De pessimister som främst oroar sig för turismen bör lugnas av beskeden från Gotland!

För Holmön beräknas vindkraftsprojektet ge utvecklingsmedel om ca 700.000 kr per år vilket genom olika stöd kan växlas upp till det dubbla vid en självfinansieringsgrad om 50 % vilket är ett normalt krav. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad detta skulle kunna innebära för Holmöns utveckling!

Sven Nordblad

Olkiluoto 4 kärnreaktor avbeställd

Efter stora förseningar och fördyringar av den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 har Finland nu avbeställt en planerad fjärde reaktor av samma typ.

Detta innebär att framtiden för EPR Gen III+ från franska AREVA är högst osäker. Vilket möjligen även kommer att påverka planerna att bygga en reaktor av samma typ i Hinkley Point C i Storbritannien.

20150515-Olkiluoto-4-Cancelled

Detta är också samma reaktortyp som Vattenfall en tid funderade på – när ny kärnkraft fortfarande var aktuellt – men skrinlade efter de dåliga erfarenheterna från bygget av Olkiluoto 3 i Finland.

Bygget av EPR i Flamanville i Frankrike karaktäriseras så här i tidningen Daily Mail:

In reality, the history of the Normandy project is one beset by financial mismanagement with rocketing costs, the deaths of workers, an appalling inability to meet construction deadlines, industrial chaos, and huge environmental concerns.

Gen IV

Somliga självutnämnda experter griper nu efter halmstrån och menar att Gen IV kärnreaktorer som utnyttjar bränslet bättre är ett alternativ redan i nutid. Organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har nyligen presenterat en genomgång av pågående Gen IV projekt och skriver så här om den konstruktion som enligt dem ligger närmast att realiseras med en prototyp under första halvan av 2000-talet:

On the basis of its examination, IRSN considers the SFR system to be the only one of the various nuclear systems considered by GIF to have reached a degree of maturity compatible with the construction of a Generation IV reactor prototype during the first half of the 21st century; such a realization, however, requires the completion of studies and technological developments mostly already identified.

The main advantage of SFR technology in terms of safety is the use of low-pressure liquid coolant. The normal operating temperature of this coolant is significantly lower than its boiling point (margin of about 300°C), allowing a grace period of several hours during loss-of-cooling events. The advantage gained from the high boiling point of sodium, however, must be weighed against the fact that the structural integrity of the reactor cannot be guaranteed near this temperature.

The use of sodium also comes with a number of drawbacks due to its high reactivity with water and air. While it seems possible for SFR technology to guarantee a safety level at least equivalent to that targeted generation III pressurised-water reactors, IRSN is unable to determine whether it could significantly exceed this level. The nuclear system associated with the SFR has been the focus of considerable R&D, both in France and abroad, including the ASTRID reactor project, which should enable safety improvements.

Man pekar bland annat på problemet med att använda flytande Natrium som reagerar kraftigt med vatten (vi minns väl alla kemilektionen där en bit natrium släpptes ner i vatten …) vilket innebär stora risker. Detta var bara ett av problemen med den franska breederreaktorn Superphénix som till slut fick stängas 1998. Reaktorn innehöll 5.500.000 kg Natrium.

Till detta kommer att en anläggning för anrikning av bränsle (plutonium) måste byggas innan en kommersiell reaktor möjligen kan tas i drift i slutet av detta århundrade (!):

Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.

Även Vattenfalls uppfattning om Gen IV är att denna teknik ligger flera decennier fram i tiden.
___________________

Kärnkraft är både dyrt och osäkert. Fast det är ju ingen nyhet. Men Sverige behöver ny elproduktion när de äldsta reaktorerna läggs ner inom kort. Det går då inte längre att envist hävda att ny produktion ska byggas – men någon annanstans!

Sven Nordblad

SOM undersökningar 2014 och O2

SOM-Institutet genomför årliga undersökningar bland annat om svenska folkets åsikter i energifrågor

I år som tidigare har man undersökt uppfattningarna om vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Som vanligt innehar vattenkraft topplaceringen (övervikt positiv +79 %) med vindkraft tätt därefter (övervikt positiv +73 %) medan kärnkraft (övervikt positiv -7%) hamnar långt efter:

2015-SOM-Svenska-folket-om-vindkraft

Om kärnkraften anser fler 2014 att kärnkraften bör avvecklas (övervikt avveckla +15%) än 2010 (övervikt avveckla -5%) enligt SOM:

2015-SOM-Svenska-folket-om-karnkraft

Överenskommelse med Norge om att öka ambitionen om utbyggnad av förnybar energi

Vi har tidigare berättat om den utökade ambitionsnivån för förnybar energi mellan Norge och Sverige:

Mer förnybart och Vindpark Vänern

Nu finns uppgifter om att Centerpartiet inte vill godkänna de inskränkningar i skattefrihet för förnybar energi som överenskommelsen skulle innebära. Skulle detta lyckas innebär det t.ex att Sveriges kommuner får fortsatt möjlighet att bygga egen förnybar energiproduktion och slippa skatta för detta. Ett stöd för de kommunala ekonomierna som är mer än välkommet:

Regeringen och C gör upp om förnybar el   uppdatering 2015-05-22
Regeringens uttalande   uppdatering 2015-02-22

Artikel i Dagens Industri
Utredning

Den svenska kärnkraftskrisen

Som om beskeden från Vattenfall om att de vill stänga R1 och R2 på grund av dålig lönsamhet inte vore nog, rapporterar Dagens Industri nu att även Oskarshamn 2 ligger i farozonen efter tidigare avvecklingsbesked för Oskarshamn 1.

20150508-Den-svenska-karnkraftskrisen

Den nuvarande utbyggnaden av vindkraft motsvarar produktionen hos R1 och R2 som ska avvecklas. Nu är det dags att bygga vidare för att ersätta även O1 och O2!

Sven Nordblad

Om 100.000 år

20150503-DN-Radioaktivtet-symbol

Artikeln från DN är ett läsartips. Den handlar om den svåra uppgiften att under 100.000 år bevara informationen om det lagrade radioaktiva avfallet till kommande generationer. Så länge måste nämligen en säker slutförvaring fungera.

SKB – Svensk Kärnbränslehantering – publicerade 2002 en mycket intressant skrift kallad Att bevara information för framtiden som belyser problemet.

Kort livslängd

Livslängden för digitala medier är kort, drygt tio år. Det beror inte på att mediet i sig själv åldras eller förstörs, utan på den teknik (maskin- och programvara) som behövs för att man ska kunna läsa den lagrade
informationen.

Utvecklingen inom datorområdet går så fort att tekniken snabbt blir föråldrad. Vissa maskiner som var vanliga för tio år sedan finns idag bara på muséer.

2002-SKB-Skylt-Runsten 2002-SKB-Skylt-Kolahalvon

Tekniken begränsar

Det finns många exempel på hur detta kan vara ett problem. Alla data från 1960 års folkräkning i USA höll till exempel på att gå förlorade. Största delen kunde räddas i slutet av 1980-talet, men först efter omfattande och kostsamma åtgärder. Uppgifterna hade lagrats på magnetband i en form som inte använts på länge.

Digitala medier är alltså ingen kandidat när det gäller att lagra information för framtiden. Då är det bättre att lagra den i analog (icke digital) form. Däremot är datoriserade system ett utmärkt hjälpmedel för att sammanställa och katalogisera information som sedan förs över till analog form.

Mikrofilm komplement

Mikrofilmen har fördelen att informationen är tätt packad, men i okodad form. Den kan läsas med en enkel uppförstorande optik. En microfiche kan rymma upp till 500 A4-sidor och en kassett 16-millimetersfilm upp till 5 000 sidor. Livslängden beräknas vara upp till 200 år för varje generation film.

Mikrofilm är ett tänkbart medium för att lagra information om avfallet. Särskilt värdefull kan den vara för att skapa säkerhetskopior.
______________________

I informationsbroschyren från 2002 nämns alltså mikrofilm som en bra kandidat för att lagra information över lång tid!

Däremot förekommer mikrofilm inte alls i en uppdaterad broschyr från 2011 kallad Om konsten att tala med framtiden. Och tvärtemot uttalandet 2002 om att analogt material utklassar digitalt menar man nu på SKB tvärtom att materialet till 20 procent kommer att vara analogt, det vill säga i pappersform, medan hela 80 procent kommer att vara digitalt. Och man konstaterar:

Modern teknik i form av dagens cd och dvd kanske har en livstid på 20 år men för att vara säker: Migrera (flytta uppgifterna till nya media) vart tionde eller rent av vart femte år och glöm inte metadatan.

Under en period av endast 9 år har SKB alltså helt ändrat uppfattning om bästa sätt att bevara informationen intakt och enkelt förståelig för 100.000 år framåt. Och vem kan garantera att den nödvändiga migreringen av data verkligen utförs under en så lång tidsrymd?

Allt detta visar hur komplicerad enbart informationsfrågan faktiskt är!

Sven Nordblad

Tjernobyl 29 år senare

1986-Tjernobyl-3-AP

Ett test på reaktor fyra i Tjernobyl gick helt snett och reaktorn exploderade den 26 april 1986. Det dröjde däremot innan invånarna i intilliggande Pripjat fick vetskap om vad som verkligen hänt – dagen efter hölls exempelvis sex bröllop. Först under eftermiddagen den 27 april inleddes evakueringen. Då hade luften varit fylld med livsfarlig radioaktivitet i närmare 40 timmar. FOTO: AP

Källa SVD

Det största nedfallet av det radioaktiva ämnet Cesium skedde i Ukraina. Men även Sverige – framförallt i Gävletrakten – och Holmön drabbades vilket fått till följd att gränsvärdet i vilt, fisk och svamp tidvis överskridits och livsmedlen klassats som otjänliga. Här en bild som visar nedfallet:

198605-SGU-Cesium-Sverige

Livsmedelsverket har gjort beräkningar som visar att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.

Följande gränsvärden för cesium gäller:

– Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder

– Mat som innehåller 300-1.500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan
– Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år

– Mat med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls

Rapport från SSI – Statens Strålskyddsinstitut – år 2005 om cecium i ren

Vilt kött från älg, ren och rådjur, vilda bär, svamp, insjöfisk, nötter fick 1987 höjt gränsvärde från 300 Bq/kg till 1.500 Bq/kg vilket minskade kassationen av livsmedel. Inom EU rekommenderades 2003 gränsvärdet 600 Bq/kg men detta följdes inte av Sverige.

Cesium i älg

Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan 1986. Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över 1 500 Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över 3 000 Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under 1 500 Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden.

Cesium-Gavle-livsmedel

Problemet med radioaktivt cesium i vildsvinskött ökar

De flesta vildsvinen finns i Sydsverige, i områden som inte drabbades av nedfall av radioaktivt cesium efter Tjernobylkatastrofen. Men under senare år har stammen börjat etablera sig längre norrut. Nu förekommer den bland annat i Uppland och östra Västmanland. Och risken är därmed att allt fler djur drabbats av radioaktiv strålning.

Efter Tjernobylolyckan bestämde man i Sverige att gränsvärdet för cesiumhalten i viltkött ska ligga på 1 500 becquerel per kilo (bq/kg). Om cesiumhalten är högre får köttet inte säljas.

I en större studie som Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde 2012 och 2013 hittades flera vildsvin med halter över 1 500 bq/kg. Vissa nådde till och med upp till nästan 5 000 bq/kg.

Ett problem med det här är att det svenska gränsvärdet på 1 500 bq/kg ligger mer än dubbelt så högt som det gör i andra EU-länder. I Tyskland till exempel har man bestämt sig för att en halt på 600 bq/kg inte får överskridas, och det gränsvärdet gäller också för importer inom hela EU.

Påverkan på foster

Det är känt sedan tidigare att foster är särskilt känsliga för radioaktiv lågdosstrålning vilket en svensk studie från 2007 tycks bekräfta:

Japanese atomic bomb survivors irradiated 8-25 weeks after ovulation subsequently suffered reduced IQ [Otake and Schull, 1998]. Whether these findings generalize to low doses (less than 10 mGy) has not been established. This paper exploits the natural experiment generated by the Chernobyl nuclear accident in April 1986, which caused a spike in radiation levels in Sweden. In a comprehensive data set of 562,637 Swedes born 1983-1988, we find the cohort in utero during the Chernobyl accident had worse school outcomes than adjacent birth cohorts, and this deterioration was largest for those exposed approximately 8-25 weeks post conception. Moreover, we find larger damage among students born in regions that received more fallout: students from the eight most affected municipalities were 3.6 percentage points less likely to qualify to high school as a result of the fallout. Our findings suggest that fetal exposure to ionizing radiation damages cognitive ability at radiation levels previously considered safe.

Vad händer nu i Tjernobyl

Den havererade reaktorn i Tjernobyl täcktes av en betongsarkofag efter olyckan. Denna håller nu på att vittra sönder och en ny övertäckning måste byggas för att förhindra nya utsläpp.

EBR-Shelter-Tjernobyl-1

Detta arbete påbörjades 1997 och kostnadsberäknades då till 8 miljarder kronor. Kostnaden nu är snarare 20 miljarder och pengar för att färdigställa bygget saknas. Bygget bekostas av Chernobyl Shelter Fund där Sverige ingår bland 40 andra bidragsgivare.

Fler bilder från Tjernobyl och bygget

Fortfarande finns 11 st reaktorer av Tjernobyltyp RBMK i drift och även om det genomförts säkerhetshöjande åtgärder finns det stora problem med reaktortypen:

RBMK-Problems

Reaktorbygget i Flamanville i Frankrike

En ny typ av kärnreaktor kallad EPR – European Pressurized Reactor – byggs nu av AREVA i Frankrike (Flamanville 3), Finland (Olkiluoto 3) och i Kina (Taishan 1 och 2). Reaktortypen är också på förslag i England (Hinkley Point C). Detta är en reaktortyp som brukar kallas Gen III+ dvs en vidareutveckling av nuvarande reaktortyper och ska inte förväxlas med Gen IV där en kommersialisering ligger mycket långt fram i tiden om den alls blir av.

Häromveckan meddelade AREVA att man hittat allvarliga svagheter i reaktorkärlet i Flamanville:

This week, Areva informed the French nuclear regulator that ”very serious” anomalies had been detected in the reactor vessel steel of an EPR plant under construction in Flamanville, northern France, causing ”lower than expected mechanical toughness values”.

Artikel i The Telegraph

Detta kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk och väntas medföra ytterligare förseningar och fördyringar av pågående byggen och kanske helt stoppa planerna på den nya reaktorn i Hinkley Point C.

Om ny kärnkraft i Pyhäjoki vid Bottenviken 20 mil från Holmöarna

20150429-Tjernobyl-artikel-Hsand

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades på ett allmänt möte i Luleå den 11 december 2011. Nätverket är partipolitiskt obundet och för alla som säger nej till kärnkraft vid Bottenviken. Man arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft.
___________________________

Den här artikeln uppmärksammar 29-årsdagen av haveriet i Tjernobyl som fortfarande har effekter för Sverige och Holmön.

Vi kan bara hoppas att den nya inkapslingen av Tjernobyl reaktor fyra blir klar i tid och att de gamla reaktorerna av samma typ som fortfarande finns kvar inte havererar av tekniska skäl eller av någon annan orsak som t.ex sabotage. Detsamma gäller förstås för de totalt 429 st reaktorer som fanns i drift i hela världen år 2014.

Säkerhetsproblem för den allt äldre kärnkraftsflottan är svåra att lösa. Men även säkerhetsproblem för nybyggda reaktorer är svårbemästrade, avfallsfrågan långtifrån löst och den ekonomiska kalkylen ser allt sämre ut. Sannolikt är det så att kärnkraften nu kommit till vägs ände!

Sven Nordblad

Vattenfall vill stänga R1 och R2

20150428-SVD-Vfall-R1-R2-avvecklas

Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 och 2 redan 2018-2020 mot tidigare 2025.

– Tyvärr ser vi hur marknadsförutsättningarna med låga elpriser består under kommande år. Samtidigt ser vi att produktionskostnaderna ökar, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, i ett pressmeddelande.

Att stängningen skulle komma redan nu och inte om tio år är egentligen inte så förvånande. Att kärnkraften dras med lönsamhetsproblem är väl känt och när vindkraften idag producerar 13 TWh/år och ökar känns beslutet välmotiverat. År 2014 producerade R1 och R2 tillsammans 10 TWh.

20150502-SVD-Magnus-Hall-R1-R2

Höjningen av effektskatten är endast 1 öre per kWh el och inte orsaken till att man vill stänga. Jämför man de senaste månadernas elpris med prisnivån år 2008 så har elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så har priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh.

Artikel i SVD

Nästa reaktor i tur att stängas är Oskarshamn 1 som ägs av E.ON och som skulle kunna börja avvecklingen redan 2017 om allt går enligt plan.

Självklart innebär detta att utbyggnaden av förnybar energi nu måste fortsätta och ökas för att säkra Sveriges elbehov och behålla låga elpriser!

Sven Nordblad

Tilläggsavtalet

20150415-Folkbladet-vindkraft-s7

Klicka på bilden för större text

I dagarna har Gröna Holmön AB skickat ut ett tilläggsavtal för vindkraftsprojektet på Holmön. Det innehåller främst kompletteringar om bygdemedel och verk med högre effekt. Bygdemedlen ska gå till Holmöns utveckling och är glädjande nog mycket högre än de som normalt erbjuds i avtal om vindkraft.

Folkbladet har publicerat en saklig och informativ artikel om detta i pappersupplagan som vi här återger med tillstånd från tidningen.

Frågan om bygdemedel har vi tidigare tagit upp i en artikel som handlar bl.a om E.ON miljöfond vilken har ett upplägg liknande det för Holmön men med mycket lägre ersättningar. Som jämförelse kommer vindparken på Holmön att innebära årliga utvecklingsmedel på omkring 700.000 kr vid beräknad produktion mot 180.000 kr enligt modellen från E.ON. Utvecklingsmedel som också tillfaller enbart Holmön och inte fördelas över hela Sverige.

Vad detta skulle innebära för Holmöns framtida utveckling är lätt att förstå – som t.ex möjligheter att restaurera en våtmark och fågellokal av unikt slag eller att anlägga en småbåtshamn på östra sidan av Holmön!

Sven Nordblad

Vårvindar på Holmön

20150414-Agda-4

Att åka ut till Holmön när det är gropig sjö,
det skulle kännas bättre om det på denna ö
fanns nån som tog tillvara all vinden på nåt vis.
Och kunde alstra elström, när det är mer än bris.

Så visst behövs det vindkraftverk, gärna på en gång.
Det händer inte mycket här, när det är lågsäsong.
Utan tvekan anser många att det vore rätt
om Holmön fick en produktiv och hållbar silhuett.

Jag tycker även våran tid ska få sätta spår.
Faktiskt är rätt mycket bättre än det var igår!
Alla kan ju fortsätta att plocka svamp och bär,
på alla andras marker och vara motionär.

Men skrämselpropagandan mot vindbruk rullar på.
I samma gamla hjulspår, och på så låg nivå.
Med selektiva fakta – plus politikerförakt.
Mobbning av dom framsynta som redan har kontrakt.

Det fattas överblick och det saknas källkritik.
Hos några skapar ändrad vy verkligen panik.
Om ärendet får prövas, om förnybart får ny fart,
så hoppas vi att byggandet snart kan få en start!

Agda

Agda 1 och 2 och 3

WWF Earth Hour 2015

WWF_Earth_Hour_2015
Läs mer om WWF Earth Hour

WWF arbetar bland annat för förnybar energi. Läs denna intressanta broschyr med titeln Busting the myths about renewable energy som avslöjar några av myterna kring t.ex vindkraft.

Dömd för falsk mutanklagelse

20150320-ATL-Mutanklagelse-s6

ATL 2015-03-20

Vindkraftverk på Öland återanvänds i Polen

20140606_Degerhamn_131402

I en tidigare artikel Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland visades att någon motsättning inte finns mellan dessa tre intressen och parallellerna med Holmön är tydliga.

Vid Degerhamns Camping finns tre nära 20 år gamla vindkraftverk som tjänat bra men vars ekonomiska livslängd nu är till ända. Vad händer då? Blir de kvarlämnade som rostiga monument över en felaktig energisatsning – ett öde som motståndarna till vindbruk gärna hävdar.

Nej, inte alls. Verkens tekniska livslängd är långt större än 20 år och de säljs nu av Kalmar Energi till Polen för att återanvändas där enligt ett pressmeddelande:

20150317-Kalmar-Energi-Degerhamn

Detta är heller inte en unik händelse. För ett år sedan hände samma sak på Utö i Stockholms skärgård enligt SVT. Men den gången gick exporten till England. Ortsborna saknar sitt vindkraftverk men när Försvaret ändrar sin övningsverksamhet måste verken säljas. Detta exempel är också en påminnelse om att acceptansen för förnyelsebar elproduktion är hög även i Stockholm och i skärgården till råga på allt:

20140224-SVT-Vindkraftverk-Uto

Vindkraftverk går inte i konkurs

Det är naturligtvis så att motståndarna till vindkraft försöker hitta argument mot vindkraft men det är också så att de gärna försöker hitta på argument, vilket är tråkigt. Ett sådant påhittat argument är att vindkraftverken gärna går i konkurs eftersom elpriset är lågt. Men det enda som egentligen kan hända är att långivaren dvs banken tar över verken och fortsätter driften. Vindkraften har nämligen mycket låga driftskostnader och när det väl är byggt är det kapitalkostnaderna som står för den övervägande delen.

Dessutom kommer priset på elcertifikat att höjas i slutet av 2015 så att målet om 30 TWh ny elproduktion till 2020 kan uppfyllas!

Kontrollstation 2015 – förslag till justeringar i elcertifikatsystemet

Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten.

Återställning efter avslutad produktion

En annan diskussion gäller återställande efter avslutad produktion. I det fallet är det tillståndsmyndigheten som ställer hårda krav på bland annat ekonomiska garantier.

Syftet med en säkerhet är att skydda samhället från risken för att behöva stå kostnaden för efterbehandlingen i en situation där verksamhetsutövaren inte kan fullfölja sina åligganden. Med den utgångspunkten bedömde MÖD att säkerheten ska täcka hela kostnaden för nedmontering och att man inte ska räkna med skrotvärdet. (MÖD Mål nr M 2210-08, 2008)
20130901-EM-Vverk-aterst-s58

Rapport om nedmontering och efterbehandling – Energimyndigheten

Så här har Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten till exempel sagt i tillståndsbeslutet för vindbruk vid Ivarsboda/Gryssjön inom Umeå och Robertsfors kommuner:

20140410-Lst-AC-Ivarsboda-ekonomisk-sakerhet

Inte heller ställs några krav på att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan. Så här uttalar sig Naturvårdsverket i frågan:

Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar.

_______________________
 
Med gott hopp om mer förnybar elenergi i framtiden!

Sven Nordblad

Vindbruk vid Dragaliden och Stor-Rotliden

Uppsala-Univ-Energimynd-Proj-32437-1 KTH-Ice-on-rotor-blades-2012-s1

– Långtidsmätningar av ljud från vindkraftverken i Dragaliden visar att Naturvårdsverkets regler uppfylls även för så kallat amplitudmodulerat ljud.

– Undersökningar från Stor-Rotliden visar att reglerna uppfylls vintertid även när problem med is undantagsvis uppkommer.

Dragaliden

 
Vi får ibland höra att de ljudberäkningar för vindkraftverk som utförs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinjer inte är tillförlitliga och inte kan ligga till grund för att bevilja t.ex vindparken på Holmön.

En långtidsundersökning i forskningssyfte för att bedöma hur verkliga mätdata från en vindpark i Dragaliden i Piteå kommun och Ryningsnäs i Hultsfreds kommun står sig mot beräknade värden har utförts av Uppsala Universitet och presenteras i rapporten Ljud från vindkraftverk, Conny Larsson.

I undersökningen beskrivs svårigheterna med att i förväg beräkna exakt hur ljud från en vindpark sprids på grund av markförhållanden och väderleksfenomen. Men slutsatsen blir ändå att Naturvårdsverkets modell för ljudberäkning står sig mycket väl genom att den utgår från ett förmodat värsta fall. Man konstaterar (se även figur 17 nedan) nämligen att:

Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.

Särskilt intressant är att även motståndare till vindkraft i olika sammanhang refererar till denna undersökning som tydligen inte anses vara kontroversiell och därför bör vara användbar även för Holmön. Genom att undersökningen är gjord vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten torde också förtroendet för dessa båda nu vara återupprättat hos motståndarna efter tidigare ifrågasättande av de fågelundersökningar på Holmön som bedrivs i deras regi.
_____________________

Fler utdrag ur rapporten

Denna mätkurva visar uppmätt ljud från Dragaliden och Ryningsnäs jämfört med beräknade:

Ljud-C-Larsson-fig-6

Naturvårdsverkets modell, SEPA – Swedish Environmental Protection Agency, se figur 6, gäller strikt bara för medvind och vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd, vilket troligen har valts ut för att representera ett förmodat värsta fall.

Observera också Naturvårdsverkets bedömning om maskering genom bakgrundsljud:

Naturliga ljud, som vind i trädkronor eller bruset av vatten, döljer ofta ljudet av vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 dB(A) lägre än bakgrundsljudet. Normalt är det naturliga ljudkällor som kan dölja ljudet på detta sätt. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft.

Kontrollmätningar


Mätningarna ger oss en möjlighet att studera om vi kan göra förenklingar så det är möjligt att utföra kontrollmätningar. Om vi utnyttjar resultatet presenterat i figur 6 så ser vi att det rör sig om ganska stora variationer i ljudnivån för denna plats. Ljudnivåer för förhållanden med uppåtböjning, dvs. negativa ljudhastighetsgradienter, är betydligt lägre än de vid nedåtböjning, s.k. positiva ljudhastighetsgradienter. Dessutom så är spridningen betydligt större. Detta innebär att vi kan utnyttja nedåtböjning som kan vara medvind och/eller vertikalt temperaturtilltagande som ett lämpligt mätförhållande. För att möjliggöra relativt många mättillfällen så bör mätförhållande uttryckas i termer av ljudhastighetsgradient eller nedåtböjning snarare än att begränsa till vissa medvindshastigheter och vertikala temperaturförhållanden. Om vi nu lägger in vissa begränsningar på tillåtna mätförhållanden, se figur 14, där vi har valt ett smalt intervall som 0,05 ≤ ljudhastighetsgradient ≤ 0,1 så får vi väldigt liten spridning av uppmätta ljudnivåer vid barmark.

Kontrollmätningar av ljudnivå från vindkraftverk skall utföras i medvind (0,05 ≤ ljudhastighetsgradient (120-0 m) ≤ 0,1).

Ljud-C-Larsson-fig-14

Här visas uppmätta ljudnivåer i procent av tiden vid långtidsmätning:

Ljud-C-Larsson-fig-17

Rapporten ger också ett förslag till ny förenklad formulering av bullerkrav mot bakgrund av de värden som uppmätts:


Formuleringen av förslaget till nytt riktvärde kan då uttryckas som:

Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40 dBA. På motsvarande sätt kan 40 dBA bytas ut mot 35 dBA om det rör sig om områden med lågt bakgrundsljud eller vid rena toner. Genom denna formulering kommer vi ifrån en diskussion om att ett riktvärde aldrig får överstigas eller att ett riktvärde skall vara medelförhållande eller att det är definierat vid ett visst förhållande som t.ex. 8 m/s uppmätt på 10 m höjd. Det viktiga är egentligen att riktvärdet skall beskriva ljudnivån vid en bostad och att olika ljudutbredningsförhållanden kommer att medföra att ljudnivån varierar över ett ganska stort område. De allra högsta ljudnivåerna uppkommer så sällan så det knappast kan ge upphov till återkommande störning. För att förenkla både beräkningar och kontrollmätningar så föreslås därför att riktvärde/begränsningsvärde skall anges som en ljudnivå som 90 % av tiden är lägre än ett visst värde. De dragna linjerna i figur 17 visar att detta är uppfyllt för vår mätpunkt nära Dragaliden. Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.

Nytt riktvärde för ljud från vindkraftverk föreslås: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40/35 dBA. När ljudet är amplitudmodulerat skärps kravet med 5 dBA.

Anm) För Holmöarna gäller gränsen 40 dB(A) eftersom de inte av Umeå Kommun är utpekade som tyst område.
___________________________

Stor-Rotliden

 
Stor-Rotliden vindkraftpark ligger 20 km norr om Fredrika. Den ägs av Vattenfall och sysselsätter 9 personer med drift och underhåll stationerade i Fredrika. Vattenfalls informationsbroschyr.

Stor-Rotliden förs ofta fram av motståndare till vindkraft. En frontfigur som ofta förekommer i debatten och refereras till av motståndare till vindkraft på Holmön är Simon Rudin. Denne skickar skrivelser till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen i Västerbotten och försöker få till stånd en rivning av parken. Se originaldokument nedan.

20140225-Simon-Rudin-Storrotliden-s1

Länsstyrelsen i Västerbottens avvisar begäran om rivning:

20140704-Lst-AC-till-Simon-Rudin

Länsstyrelsen hänvisar till olika undersökningar som är intressanta även för Holmöns del. Om problemet med nedisning och eventuellt ljudpåslag visar man att detta inte innebär att gränsvärden överskrids – se examensarbetet nedan. Ärendet avslutas.

Undersökningen av påverkan av is vid Stor-Rotliden skedde med huvudsyfte att mäta skillnader i ljudnivån och ej bestämning av ljudeffektnivån och gjordes vid en mätstation mycket nära vindkraftverket. Det visar sig att garanterad källjudsnivå utan ispåslag ligger 4 dB(A) under gränsen för verket och maximalt 7 dB(A) över vid ispåslag.

Denna tabell visar att ljudnivåer på 42 dB(A) vid bostäder kan påräknas färre än 3 dagar per år vid ispåslag på samtliga verk och i medvind medan normala ljudnivåer ligger så lågt som 27-31 dB(A):

Stor-Rotliden-KTH-s16

Som vanligt får vi inte heller glömma att vindförhållandena på Holmön oftast är sådana att eventuellt ljud drivs bort från bebyggelsen som ligger väster om verken, vilket denna vindros från Holmögadd tydligt visar:

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Ispåslag innebär också att produktionen minskar. På moderna verk används avisningssystem vilket förövrigt föreskrivs i tillståndsbeslutet för vindkraftsparken Ivarsboda/Gryssjön och vi kan räkna med att tekniken för avisning utvecklas ytterligare tills det är dags att bygga vindkraftsparken på Holmön och problemet därmed är löst!

Originaldokument:

20140225-Simon-Rudin-Storrotliden
Lst-AC-Svar-till-S-Rudin
1. Lst-AC-121128-buller-kallt-klimat-Stor-Rotliden
2. Lst-AC-Examensarbete-buller-nedisning
___________________________

Artikel i Läkartidningen

 
I en artikel i Läkartidningen som heter Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem konstateras att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom:

20131004-Lakartidningen-42-Vindkraftsbuller

___________________________

Om infraljud från vindkraftverk

 
Ibland hävdas att vindkraftverk avger ett infraljud som skulle vara skadligt – se inlägget här ovan. Omfattande undersökningar av EPA i Australien visar att infraljud är vanligt förekommande och främst orsakas av till exempel vägtrafik, luftkonditioneringar, hushållsmaskiner, vind etc.

EPA-Australien-infrasound-s1

Undersökningen visar att den lägsta uppmätta nivån av infraljud faktiskt förekom i den bostad som låg nära ett vindkraftverk:


Infrasound levels near windfarms and in other environments

It is clear from the results that the infrasound levels measured at the two residential locations near wind farms (Location 8 near the Bluff Wind Farm and Location 9 near Clements Gap Wind Farm) are within the range of infrasound levels measured at comparable locations away from wind farms. Of particular note, the results at one of the houses near a wind farm (Location 8) are the lowest infrasound levels measured at any of the 11 locations included in this study.

This study concludes that the level of infrasound at houses near the wind turbines assessed is no greater than that experienced in other urban and rural environments, and that the contribution of wind turbines to the measured infrasound levels is insignificant in comparison with the background level of infrasound in the environment.

___________________________

Så är mystiken kring infraljud, ”amplitudmodulering” (AM) och ljudspridning vid olika väderförhållanden utredd liksom nedisningsproblematiken. När AM förekommer ska det behandlas enligt dagens regler för rena toner vilket innebär en sänkning på 5 dB(A). I Holmöns fall kan nerreglering med 5 dB(A) göras av verken vid behov vilket innebär att gränsvärden innehålles även under svåra och ovanliga väderförhållanden!

Kan man hoppas att vi i fortsättningen får en debatt om vindbruk på Holmön baserad på sakliga fakta istället för på feltolkade undersökningar och missvisande skrämselpropaganda!
___________________________

Sven Nordblad

Mer förnybart och Vindpark Vänern

 
– Ändringar i avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat öppnar för ytterligare 2 TWh förnybar elenergi totalt 30 TWh.

– Felaktigheter om vindparken i Vänern används i propaganda mot vindkraft.

Klicka på Read more för att läsa mer om dessa aktuella ämnen …

Read more

Röda Fjädern på Holmön 1969

001-Hyland-TV-program-0 001-Hyland-TV-program-5

Lennart Hyland och Allan Schulman besöker Holmön den 25 juli 1969 [Västerbotten sid 16] med anledning av att Holmön – då Sveriges minsta kommun – vann Röda Fjädern-insamlingen. Sveriges Radio anländer med helikopter och programmet sänds i färg-TV vilket är unikt eftersom officiella färgsändningar i Sverige startade först 1970. Bilderna är avfotograferade från en tidig färg-TV mottagare.

Röda Fjädern är en symbol som Lions har använt sig av vid större insamlingskampanjer. Den som kom med idén om att en röd liten fjäder skulle säljas till förmån för olika välgörande ändamål som Lions ställde sig bakom var den kände programledaren Lennart Hyland, tillika medlem i Lions. Lennart Hyland var också dragplåster åt den första Röda Fjädern insamlingen 1965 som då inbringade en rekordsumma av 13 miljoner kronor. Summan nåddes tack vare att man tog kampanjen till TV, vilket var ett nytt tillvägagångssätt på den tiden.

TV-teamet övernattade i Prästgården och det berättas på byn att där hölls ett ordentligt kalas på kvällen.

001-Hyland-TV-program-1 001-Hyland-TV-program-2

Här syns Hyland intervjuva Rune Lundberg på bilden till vänster. På bilden till höger syns Hilding Krisandersson, Algot Holmgren och Hyland. Våra läsare gissar på Karl-August Holmgren till höger, känd för sina gula kepsar med bokstaven ”V” som står för ”Vägförbättringar”.

001-Hyland-TV-program-3 001-Hyland-TV-program-7

Fler bekanta från Byviken med Ragnar Fredriksson till vänster språkandes med Oskar Pettersson, men vem kan mannen till höger vara? En bild från Panget

001-Hyland-TV-program-8 001-Hyland-TV-program-6

Bröllop i Kyrkan och fiskeläget i Gäddbäck

001-Hyland-TV-program-9 001-Hyland-TV-program-4

Dags för hemfärd med helikoptern med bild över Byviken.
_______________________

1969-Roda-fjadern-Holmon-2

Uppdatering 2015-06-14
_______________________

År 1969 hade Holmön fortfarande ca 177 bofasta invånare.

20140925-Samrad-Holmon-Befolkningsutv

Nu är siffran nere i ungefär 30 tappra själar som bor året runt på Holmön.

Sven Nordblad
_____________

Klicka på Read more för nya läsartips …

Read more

Tips från våra läsare

20150217-Holmon-Storsten

Holmön i februari 2015. Fast is och stakad vinterväg lär det inte bli detta år och färjan tar sig fram utan problem. Visst är det fantastiskt att man upprätthåller trafik mellan Holmön och Norrfjärden med hela 4 turer om dagen även vintertid. Men vi var bara fyra (4) passagerare med på onsdagsturen. Vad detta kostar samhället har vi tidigare redovisat och frågan är hur länge förmånen får finnas kvar.

En satsning på vindbruk skulle öka möjligheterna att behålla Holmön levande året runt. Eventuell påverkan på djur och natur kan mötas med lämpliga försiktighetsmått. De som motarbetar denna satsning och på senare tid till och med börjat göra hätska utfall mot Svenska Kyrkan, vilken stöder satsningarna på förnybar energi, borde besinna sig.

Trafikverket-farjan-trafikkostnader
Trafikverkets kostnadsberäkning för Holmöleden. Så skulle det kunna bli. Idag är färjan gratis.

Holmöns Stora Lanthandel

Holmön har också fortfarande en fin livsmedelsbutik som är öppen i veckorna även vintertid. Trots att antalet bofasta nu ligger kring endast 30 personer. Och som en läsare påpekade – en affär höjer värdet på öns fastigheter – något som gärna glöms bort i debatten.
______________________________________

Tips från våra läsare

Till vår sida kommer hela tiden tips på olika artiklar med intressant innehåll. Här är några:

Prisras på olja kan gynna energiomställning – Vetenskapsradion Klotet

Tomas Kåberger professor i industriell energipolicy på Chalmers i Göteborg …

– Hur har de framsteg som har gjorts globalt bidragit till att oljepriset har fallit? Vi kan se att användningen av icke förbybar energi nu för första gången minskar i flera stora länder. Till och med i Kina minskade elproduktionen med fossila bränslen förra året med nästan 30 TWh, medan den förnybara elproduktionen ökade med över 200 TWh. Oljepriser, kolpriser och elpriser faller just nu på många håll i världen på grund av att förnybar energi går snabbt framåt.

– Det är ju fantastiskt bra ur klimatsynpunkt, för det betyder att förnybar energi börjat visa att den kan konkurrera ut de fossila bränslena. Och det är ju faktiskt vad som krävs för att vi ska kunna nå de mål vi har, att begränsa hastigheten i klimatförändringarna.

Artikel Sveriges Radio
Lyssna 24 min MP3

 
The switch to renewable power is a battle we cannot afford to lose – The Guardian

Här en artikel från en läsare som också lämnade denna kommentar:

Bif. artikel finner jag belysande för allas vår framtid, där även ett året runt boende på Holmön möjliggörs om en satsning kommer till stånd.

Artikel The Guardian

 
20130304-WP-Denmark

En rapport av Gordon Hughes vid REF har börjat cirkulera bland igen efter två år. Här påstås produktionen sjunka drastiskt när vindkraftverken når en ålder av endast 12-15 år. En närmare granskning av vinddata från Danmark visar att detta inte alls stämmer och att produktionen i vissa parker tvärtom till och med ökar:

REF’s report suggests that the capacity factor of Danish onshore wind farms falls off by four percentage points over 15 years, whereas an analysis of the capacity factor of 20-year-old turbines suggests that the degradation only amounts to about 0.7 percentage points over 20 years. REF says performance of offshore wind turbines falls by 30 percentage points over ten years, from 40% to 10% approximately, whereas an analysis of the data from the longest-running Danish offshore wind farms reveals that two of them have increased in performance, and the third has only recorded a 1.5 percentage-point drop in capacity factor, extrapolated to 20 years. It is not clear what accounts for the discrepancy between the analysis laid out above and the REF work.

Artikel Windpower Montly
Wind Performance Over Time

 
Tysklands elproduktion: förnybart nu större än brunkol – Supermiljöbloggen

20150107-Energiewende-2014-Agora
Rapport Agora Energiewende Review 2014

 
Sluta förvanska Energiewende – Ny Teknik

Enligt den senaste opinionsundersökningen i Tyskland stöder 92 % av befolkningen ”die Energiewende”. Tyskland som har avsevärt mycket mer vindkraft installerat jämfört t.ex med Sverige.

20150219-NT-Fores-Energiewende-92
Artikel Ny Teknik

 
Vägval energisystem 2020 – Supermiljöbloggen

En ny utredning från Energimyndigheten visar att vi som hela tiden hävdat att den förnybara energin kommer att dominera elförsörjningen i Sverige i framtiden sannolikt får rätt:

20150225-EM-Vagval-energisystemet

Utredning Energimyndigheten

 
100 % förnybart är möjligt – Vattenfall

– Jag är övertygad om att vi under detta århundrade kommer att få uppleva en snabb tillväxt av förnybara energikällor i våra kraftsystem, och i vissa länder kan de komma att stå för hela hundra procent, säger Alberto Mendez Rebollo, chef för BU Wind Nordic på Vattenfall, när vi träffar honom och Karin Salevid, affärsutvecklare på Asset Optimisation.

Artikel Wind Nordic Vattenfall

 
Det finns så många anledningar – Holmöns framtid som året runt bebodd ö med bevarad kulturmiljö, klimat, energi, ekonomi, turism genom ökad tillgänglighet och faktiskt också hela Umeåregionens näringsliv – som talar för vindbruk på Holmöarna!

Sven Nordblad

Elhandel över gränserna ökar snabbt

En populär missuppfattning – som gärna sprids av de som motarbetar förnybar energi och vindkraft i synnerhet – är att Sverige har den el ”vi behöver nu och för överskådlig framtid” och att vi därför kan sitta still i båten.

Man bortser då ifrån inte bara avvecklingen av våra kärnkraftsreaktorer O1, R1 och R2 inom cirka 10 år utan framför allt den pågående nätutbyggnaden som ökar möjligheten att handla med el över Sveriges och Nordens gränser. Eftersom europeiska kontinenten generellt har produktionskapacitet med högre marginalkostnader än Sverige, kommer en ökad marknadsintegration att ha en prishöjande effekt här hemma.

Här följer en genomgång av projekt som snabbt kommer att ändra spelreglerna för elhandeln med risk för ökande elpriser om man möter utmaningen på fel sätt – till exempel genom ett tokstopp för utbyggnaden av vindkraft.

Men hur fungerar det rent tekniskt? Här en bild från projekt NorthConnect som visar den kommande HVDC-förbindelsen mellan Skottland och Norge:

North-Connect-1

Den här bilden visar hur elström från vindkraftverken i Skottland transporteras nattetid till Norge och under torrår och omvänt. Rätt utnyttjat kan detta vara till stor fördel för bägge parter vilket även svenska Vattenfall insett som är en av deltagarna i projektet:

North-Connect-2

Inom EU:s gemensamma marknad pågår nu en integration av elmarknaden. Oavsett vad man anser om denna så kommer följande att inträffa enligt en analys som Energimarknadsinspektionen gör:

Om överföringskapaciteten är tillräcklig, jämnas priserna ut mellan områdena. Om inte, uppstår prisdifferenser mellan områdena.

Det är samma mekanism som gör att elpriset i Finland, Estland och Litauen i stort sett är lika med det svenska under låglast medan det rusar iväg 10-60% under höglast på grund av bristande handelskapacitet. Jämför det låga svenska elpriset på 27 €/MWh med 44 €/MWh i våra östra grannländer inom den gemensamma nordiska elmarknaden:

20150220-1018-SVK-Elproduktion

Finland som misslyckats med sin kärnkraftsutbyggnad står och faller faktiskt i hög grad med den svenska vindkraftsproduktionen och till Finland går också den allra största delen av svensk elexport – inte till exempelvis Tyskland.

20150220-1020-SVK-Elproduktion

Norge bygger ut kraftigt

I Norge pågår just nu en exempellös utbyggnad av handelskapaciteten:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Norge/UK NSN (1) 2020 1.400 MW
Norge/Skottland NorthConnect 2021 1.400 MW
Norge/Tyskland Nordlink (2) 2020 1.400 MW
Norge/Danmark Skagerrack 4 2014 700 MW

(1) Världens längsta undervattenskabel för el kommer detta att bli med en beräknad kostnad på upp till 18,5 miljarder kronor.

(2) Svenska ABB har fått i uppdrag att leverera en HVDC-förbindelse mellan Norge och Tyskland med ett ordervärde på hela 7,8 miljarder kronor. Ett exempel på att svensk industri med företag som ABB och SKF drar nytta av utbyggnaden av förnybar elenergi.

Men även Sverige bygger utlandsförbindelser

Norge är det land i Norden som satsar mest på att bygga ut handelskapaciteten. Men även i Sverige pågår och planeras en kraftig utbyggnad:

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Sverige/Litauen Nordbalt 2015 700 MW
Sverige/Tyskland Hansa Powerbridge 2025 1.400 MW

Danmark

Sträckning Projekt Driftstart Effekt
Danmark/Nederländerna Cobra 2019 700 MW
Danmark/Tyskland Kasso/Dollern (3) 2020 1.000 MW

(3) En förstärkning av förbindelsen mellan Danmark och Tyskland för överföring av 2.500 MW vindel mellan ländernas planeras.

Summa planerad ökad överföringskapacitet 8.700 MW motsvarande hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen!

När särskilt Norges handelskapacitet ökar så mycket och inom så kort tid finns det stor risk att Sverige inte kommer att kunna importera billig el från Norge – som är vårt främsta importland – med ökande elpriser som följd. Dvs om Sverige inte kan kompensera sig genom en ökande inhemsk produktion där vindkraft är det enda realistiska alternativet.

Och vad kommer att hända med det svenska elpriset när överföringskapaciteten till Litauen genom Nordbaltförbindelsen – planeringen av denna startade redan 2004 – på 700 MW öppnas redan detta år:

2015-Nordbalt-Nybro-Klaipeda

Eller vad händer om planerna på en andra kabelförbindelse till Polen, parallellt med SwePol Link på 700 MW som finns idag, blir verklighet? I så fall ökar handelskapaciteten till hela 8.400 9.100 MW.

Överföringsförluster

Men är det nu bra att Sverige satsar på utbyggnad av vindkraften i Norrland? Omöjliggör inte överföringsförlusterna genom avståndet till kontinenten att resultatet blir negativt?

Nej, ingalunda. Vindkraftsmotståndaren Per Nilsson, Timbro, ger svaret i en kommentar som förtjänar att spridas och som vi tidigare kommenterat:

Dagens vindkraft påminner bara till utseendet om våra förfäders väderkvarnar med turbiner, bromsar, cylindrar och kopplingar. Utvecklingen har gått snabbt, ett normalstort vindkraftverk är idag upp till tio gånger mer effektivt än motsvarande verk 1995.

I Sverige står stamnätet för 2% av de totala nätförlusterna (källa Vattenfall) vilket ska jämföras med effektivitetshöjningen för vindkraften som alltså är ca 1.000% under de senaste åren och fortgående. Utbyggnaden av vindkraft i Norrland är alltså befogad och stamnätsförlusterna är i sammanhanget obetydliga.

2012-Vattenfall-Overforing-LCA-s23

SydVästlänken

För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige bestämde Svenska Kraftnät redan 2005 att den 43 mil långa SydVästlänken skulle byggas vilken:

* syftar till att förstärka överföringsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet.
* är en viktig del i den nödvändiga utvecklingen av stamnätet som krävs för att möjliggöra den produktion av förnyelsebar energi som planeras i enlighet med Sveriges och EU:s energipolitiska mål.
* bidrar till att begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden.

Överföringskapaciteten är 1200 MW och driftstart 2016. Utan tillskott av elenergi norrifrån kommer satsningen på SydVästlänken inte att nå sitt mål.

Totala samhällsekonomiska effekter

Konsultbolaget SWECO har i en rapport sammanställt olika scenarier för den svenska energipolitiken. Som framgår av denna bild har vi i praktiken detta att välja mellan och valet är enkelt:

+1.200 MSEK vid förnybar tillväxt med ökad marknads-integration
   -200 MSEK vid låg förnybar tillväxt med marknads-integration
-1.500 MSEK vid låg förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
-5.000 MSEK vid förnybar tillväxt med mindre marknads-integration

20141216-Sweco-Scenarier-1

Att nu fem över tolv yrvaket försöka hejda den nordiska utbyggnaden av handelsförbindelser och ny energiproduktion är alldeles för sent påtänkt. Denna utveckling har redan pågått under mer än ett decennium. Skulle man ändå lyckas stoppa utbyggnaden av förnybar energi i Sverige kommer den utbyggda exportkapaciteten att innebära stora risker för ett höjt elpris – för vanliga elkonsumenter och den elintensiva exportindustrin.

Sven Nordblad

Med facit i hand efter tre år

Från historiens skräphög – frestas man säga – plockar nu Fria Vindar fram Per Nilssons rapport Svensk vindkraft – 215 miljarder senare Timbro 2011. Sällan har en partsinlaga avslöjats och bemötts så effektivt och den förekommer nu knappast alls i debatten. Se referenser nedan.

Ett par saker bör ändå nämnas med facit i hand. Vindkraft utvecklas hela tiden snabbt och är enligt Elforsk det billigaste kraftslaget näst vattenkraft. Detta gäller vindkraft i bra vindlägen på land som t.ex på Holmön.

20141122-ElforskDiagram1

Per Nilssons profetia att det svenska kraftnätet inte skulle kunna integrera mer än 10 TWh/år har också kommit på skam. Dagens produktion ligger på 12 TWh/år utan problem – och maxproduktionen under en dag motsvarar hela 40 TWh/år utan att nätet därför råkat i obalans. Elpriset sänks för elkonsumenten och elcertifikatkostnaden för vindkraft motsvarar endast 1-2 öre/kWh.

Den nya vindkraftsproduktionen behövs bland annat för att kompensera för bortfallet av 20 TWh/år när Sveriges äldsta reaktorer O1, R1 och R2 faller för åldersstrecket åren 2022-2026 eller kanske tidigare på grund av ökade säkerhetskrav och dålig lönsamhet.

Och den behövs också för att möta den ökande handelskapaciteten mellan Norden och Europa på mellan 7.700 och 8.400 MW de kommande åren – motsvarande ungefär hela den svenska kärnkraftsproduktionen – vilken är en realitet oavsett vad Per Nilsson anser. En elbrist i Sverige riskerar annars att driva upp priserna här.

Referenser:

Svenska Dagbladet
Ny Teknik
Supermiljöbloggen
Ekologistas

Från artikeln i Svenska Dagbladet:

Vi avslutar med Nilssons mest passande citat: ”Det är svårt att tänka sig någon annan debatt där tonläget är så pass högt och faktabasen så grund som i vindkraftsfrågan.” Faktabasen i Timbro och Nilssons ”rapport” är nämligen så grund att den ligger på havets botten.

Sven Nordblad

Över gränsen

DSC_0039Ängesön/SN

 
Sidan Fria Vindar motarbetar vindbruk på Holmöarna. De har ett öppet kommentarsfält där man säger sig jobba aktivt med att stävja personangrepp. Vi brukar då och då granska sidan och har många gånger påtalat att detta inte stämmer, till exempel här 2014-09-27. Att sakligt diskutera vindkraftens för och emot på Holmön är nödvändigt. Men att som Fria Vindar ägna så mycket kraft åt personangrepp och smutskastning förstör för Holmön nu och i framtiden.

Vid ett besök på sidan häromsistens fanns bland kommentarerna till artikeln 2015-01-16 en som berörde mig personligen (signaturen ”Rotorn”) särskilt illa. Den var rent kränkande och så långt över anständighetens gräns att jag tvekar att publicera den:

20150108-2013-FV-1

Givetvis kontaktade jag omedelbart den ansvarige för sidan Torbjörn Eriksson per mail. Men ändå låg den kränkande kommentaren kvar i över ett dygn innan den till slut togs bort. Läst av alla som besökt sidan. Inte ursäktad. Varken den interna granskningen på sidan eller den utlovade möjligheten att anmäla personangrepp har alltså visat sig fungera som den borde.

För den omdömeslösa person som lagt kommentaren – givetvis anonymt – kan jag berätta att min mor verkligen var en stor Holmövän. Men född och uppvuxen på ön kände hon också villkoren som gällde där. Då som nu måste man hitta möjligheter till utkomst och överlevnad och vindkraften skulle innebära just detta idag. Hennes föräldrar tvingades däremot utvandra till USA som så många andra men kunde återvända efter några år. De som nu romantiserar den gamla tiden tycks mer inriktade på att konfiskera hela ön – trots den mycket tydiga skrivningen i reservatsbeslutet att en bofast befolkning ska behållas – och begära att andra ska rädda den genom bidrag. Istället för att ge Holmön möjlighet att bidra till sin egen försörjning. För övrigt var hon emot kärnkraft, i synnerhet efter de radioaktiva nerfall som ön drabbades av efter Tjernobylkatastrofen.

Så här berättar en farbror till min mor om livet på Holmön 1908 i ett brev till USA då Holmön hade egen poststämpel. Innan även han utvandrade men 1917 omkom i en hissolycka under arbete i New York. Och tydligen var Holmön inte ”orört” på den tiden som nu hävdas av dem som inte känner öns historia. Skog avverkades och betestrycket både på Holmön och Ängesön var omfattande:

1908-Amerikabrev

I dag måste vi vara hemma för det rägnar så förfärligt.
Det var sex veckors tid som det aldrig föll något rägn
men nu har det blifvit ombyte.

Vi har fått bra med gräs i sommar ock bra med korn på
det vi hade satt, men med potatis så blir det nog dåligt.

Vi hafva nu slutat med strömmings fisket för den här
sommaren, ock det har ej lyckats nå bra. Vi hafva fått
omkring en 6 tunnor på den tid vi hafva arbetat med
det. Vi hafva rodt omkring en 6 veckor så det är ej nå
lång tid vi har arbetat med det.

K Säfvenberg har stämplat en två tusen femhundra träd,
ock om han får sälja det, som han nog får, så har jag
lofvat at hjälpa honom ock hugga det. Så vi får nog
knoga rätt bra i vinter innan vi får huggit så många
träd. Men det tycker jag skall bli roligt blott man får
hafva hälsan.

De invändningar som idag framförs mot vindbruk på Holmön känns småaktiga när man jämför förhållandena då och nu.

Det kan också vara värt att fundera en stund över varför den anonyma kommentatorn så självklart utgår ifrån att de gamla Holmöborna var framstegsfientliga. Tvärtom var det nödvändigt för dem att pröva olika möjligheter till utveckling. Eller för att ta ett exempel från morfars tid i USA där han samtidigt som han arbetade utvecklade och patenterade en sinnrik låsmekanism. Likaväl som att Holmön så småningom elektrifierades visar detta prov på uppfinningsrikedom och nytänkande:

19071008-Pat-US867626-0-1280-f23
____________________________
 
Fler exempel (2)

Är kanske det exempel på anonyma kränkande personangrepp som jag berättat om unikt? Nej, tyvärr inte. I kommentarerna till samma artikel på Fria Vindar hittar vi t.ex dessa inlägg som – givetvis anonymnt – ifrågasätter Holmöns markägare men alldeles särskilt en lätt identifierbar Holmöbos yrkesheder och arbetsmoral:

20150122-2118-FV-Kurt-E

20150122-2217-FV-Kurt-E

20150123-1132-FV-Kurt-E

Påståendet – dessutom upprepat tidigare och bemött – om ett förvrängt bildperspektiv är felaktigt eftersom kommentatorn inte förstått skillnaden mellan digitalfoto när det görs med en sensor som är mindre än det klassiska negativformatet 24×36 mm. Jmf denna referens [1].

En annan sak – bildmontagen baseras på exakta gps-data både var bilden är tagen och var verken ska stå. De program som används för att framställa montagen räknar sedan ut objektshöjden i bilden utifrån givna parametrar som koordinater, kameramodell och brännvidd.

Trots att påståendet är tillbakavisat bryr sig Fria Vindar och kommentatorn varken om att rätta sig eller be om ursäkt för de felaktiga påståendena.

Att sedan vindkraftsprojektet redan innan det startar inneburit arbetstillfällen på Holmön är positivt och inte negativt men naturligtvis svårt att smälta.

Liksom det borde vara svårt för Fria Vindar att smälta att när man genom påtryckningar lyckades stoppa det tidigare vindkraftsbolaget Slitevinds sponsring av Holmöns Visfestival gjorde man detta trots att arrangören beskrivit vindbruk som positivt för Holmöns utveckling i en artikel i tidningen VK:

20111024-VK-Visfestivalen
____________________________
 
Fler exempel (3)

Gunnar Fredriksson som engagerat sig flitigt i debatten om vindbruk på Holmöarna påstår sig i ett inlägg 2015-02-08 på Fria Vindar närmast vara utsatt för ärekränkning. Detta efter att Sven Karlsson från Holmön i en kommentar nämnt att Gunnar kalavverkat och sålt mark på Holmön för egen ekonomisk vinning, vilket heller inte i sak förnekas. Kommentaren måste anses relevant då Gunnar själv vid ett flertal tillfällen fört in diskussionen på ekonomiska incitament. Så här skriver Gunnar vidare:

I mitt inlägg, nu eller tidigare, efterlyste jag en balanserad debatt som tyvärr mynnar i obalanserade yttranden.

Givetvis kan vi alla instämma i dessa ord. En balanserad debatt om vindbruk på Holmön som medel för öns överlevnad måste förstås föras.

Dock, när man läser de yttranden som fällts av Gunnar själv i debatten, kan man inte annat än förundras. Här några citat som han menar ska beskriva vindkraftsprojektet och de som stöder det:

Egoism, infam, ödeläggas, skövling, ohemul, spekulation, dödsfälla, lurade, inhösta pengar, så talar kapitalet, fanatiker, vanvett utan like och avslutningsvis snorungar.

Som den författare Gunnar Fredriksson är, med känsla för ordens valörer, borde han inse att sådana ideligen utslungade påståenden måste uppfattas som ytterligt kränkande och självklart kan resultera i ett svar.

Att när en replik då till slut kommer – med ett ordval som inte kan jämföras med Gunnars och från en person som under 1 års tid ständigt provocerats av givetvis anonyma kommentarer och beskyllningar på den sida där Gunnar ändå frivilligt väljer att publicera sig – anse sig orättvist behandlad, är mycket svårt att ta på allvar.

____________________________
 
Energinyheter

Till sist några nyheter om Sveriges framtida energiförsörjning som sannolikt innebär en succesiv avveckling av kärnkraften och en ökad satsning på förnybara energikällor:

Totalstopp hos Vattenfall för ny kärnkraft
Stopp för kärnkraft ger SSM personalproblem
Mer förnybar el och bättre utlandsförbindelser pressar elpriset
Regeringen accelerar utbyggnaden av förnybar energi

Goda nyheter för vindbruk på Holmön alltså!

Sven Nordblad

Vattenfall fortsätter omställningen mot förnybar energi

Vattenfall fortsätter att ställa om sin elproduktion mot förnybar energi. Och särskilt vindkraft! Tvärtemot vad somliga anser.

20150206-VN-Vattenfall-satsar-pa-fornybar-energi

Källa: Vindkraftsnyheter.se

Vattenfall satsar stort på vindkraft inte bara i Sverige utan också t.ex i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Skottland.

Vattenfall hade i slutet av 2014 1.000 vindkraftverk varav 160 i Sverige. Utlandssatsningarna är alltså hittills 6 ggr så stora som i Sverige. Av den enkla anledningen att man får bättre betalt för elströmmen utomlands. Detta är också en av anledningarna till att man inte kan förbjuda utländska investeringar i vindkraft i Sverige som några anser att man borde göra.

20150208-Vattenfall-1000-vverk
I Vattenfalls investeringsplan för 2015-2016 kommer förnybar energi och främst vindkraft på första plats när det gäller tillväxtinvesteringarna eller närmare bestämt 82%:

2015-2016-Vattenfall-Investeringsplan

Idag är också en bra dag för den Nordiska vindkraften. Sammanlagt är produktionen (9939 MW) nämligen betydligt större än för kärnkraften (8996 MW). Inte för första gången och inte varje dag men ändå värt att notera.

Detta innebar också nytt rekord för Sveriges vindkraftsproduktion!

20150207-2217-SVK-Elproduktion-Norden

Med en årsproduktion enbart i Sverige på runt 12 TWh innebär vindkraften naturligtvis lägre elpriser för den vanlige elkonsumenten och särskilt för den elintensiva industrin som inte betalar för elcertifikat som normalt kostar 1-2 öre/kWh för vindkraften.

För infasning av förnybar energi i det svenska elförsörjningssystemet kan man läsa t.ex denna artikel av Göran Burén:

Sol, vind och vatten

Låt oss hoppas att vindkraft snart kommer att byggas även på Holmöarna! Vilket naturligtvis innebär möjligheter inte bara för Holmön utan också för regionen i stort och Umeå Kommun!

Sven Nordblad

Blåsigt på Holmön

20150205-Snurra-1

På motståndssidan hävdas det, att vindkraft är ett hot,
värre än i stort sett allt som drabbat vårat klot.
Att hela Holmö-gruppen så totalt skulle förstöras.
Men det stora reservatet kommer inte ens beröras.

Ön har så gott om utrymme för både folk och djur.
Att använda resurserna – det hör till vår kultur.
Och blåser det, så låter det om skogen och om havet.
Vid stiltje snurrar ingenting däruppe omkring navet.

Fladdermöss och fåglarna – dom är ju bådadera
långt bättre än vi människor på att navigera.
Med fladdermusens hörsel samt med fågelns skarpa syn,
lär dom sej snart parera det som finns där högt i skyn!

Förhoppningsvis så spår jag rätt, om deras flygförmåga.
Det finns så mycket intressant i hela denna fråga.
Av största vikt är hur som helst att skaffa energin
på sätt som gynnar bruk av el, och mindre av bensin.

Kärnkraftsförespråkare, som en och annan är,
blir alltför optimistiska och tänker ungefär:
”Superbra modell på gång! Snart dags för stora klivet!
Terrormål? Och strålningsrisk? Det är så överdrivet.”

Nu vill dom ha ett kärnkraftverk på andra sidan viken.
Jag gissar att det även där blir trubbel med tekniken.
Här har det kostat multum med dom ideliga felen.
Finns dom som gärna silar mygg och sväljer ner kamelen!

Har någon andra åsikter i denna diskussion?
Då blir man ofta utpekad och hånad som person.
Och jag förstår ju absolut om ni därefter drar er
för att läsa ”Fria vindars” många dumma kommentarer.

Ynkligt nog tycks ingen hos dom bry sej om att stoppa
den ström av arga smädelser som kokats till en soppa.
Att sakligt väga fördelar mot nackdelar och prata.
Bete sej mer förnuftigt är ju bättre än att hata!

Agda

Agda 1 och 2

Artikel om Holmövind i Folkbladet på Fria Vindar

På sidan Fria Vindar dök det upp en gammal men intressant artikel från Folkbladet om vindkraft på Holmön. Där beskrivs hur bolaget Holmövind planerade att bygga 6 st vindkraftverk, bland annat 2 st Lillhällan och 1 st på Kammen inom Holmöns naturreservat. Vi som följt detta vet också att 2 st verk skulle placeras bakom Kyrkan och 1 st på Vedaögern. Men det intressanta nu är hur detta hanterades av Fria Vindar.

Så här ser artikeln i Folkbladet om Holmövinds projekt ut och där det bland annat beskrivs som en ”turistattraktion”:

20090122-Folkbladet-Holmovind-6-vverk

Artikeln kommenterades under den passande signaturen ”Vindkantring” i ett inlägg på Fria Vindar. Apropos att Gröna Holmöns projekt nu motarbetas av personer som tidigare varit mycket positiva till vindkraft på Holmön:

20150202-2310-FV-Vindkantring-VF

Så långt är allt gott och väl. Men nu visar det sig att man på Fria Vindar ändrat i koden på hemsidan för inlägget och låter den istället peka mot Föreningen Svenskt Landskapsskydd – en organisation som hätskt arbetar emot förnybar energi och vindkraft alldeles särskilt.

Vill man förstå något om hur Redaktionen rent tekniskt manipulerat inlägget kan denna bild vara av intresse:

20150202-2310-FV-Vindkantring-FSL

Varför vill man på Fria Vindar inte att vi ska läsa artikeln i Folkbladet? Och visst har man rätt att ändra sig som ”Torbjörn” säger. Men varför är då Holmövind aktivt idag och varför rapporterar man till Bolagsverket så sent som 2014-04-11 att man söker mark för att på sikt bygga vindkraftverk på arrenderad mark:

20140215-Holmovind-Arsredovisning-1

Även om Holmövind presenterat några minst sagt äventyrliga verksplaceringar – flera inom strandskyddsområde – måste man ändå hålla dem räkning för deras förnuftiga inställning till vindkraft och dess eventuella påverkan på turism och friluftsliv:

20090119-Holmovind-om-Friluftsliv

Samtidigt som man på Fria Vindar säger sig arbeta med ett fritt kommentarsfält och motarbeta personangrepp tillåter sig uppenbarligen den så kallade ”Redaktionen” att förfalska ett inlägg, peka ut inläggsförfattaren som klantig som inte kan ”kopiera” och dessutom göra reklam för en tveksam organisation (FSL) som vi diskuterat förr.

Till exempel i detta inlägg som beskriver en manual som ska hjälpa vindkraftsmotståndarna. Vilken stämmer överraskande väl överens med Fria Vindars agerande hittills bland annat visat i Lennart Holmlunds blogg i VK.

Per Hanssons avslutande ord är tänkvärda:

20150203-1627-FV-PH
Vad som menas med att ”projektets hantering gjort att vissa inte vågar skriva vem de är” kan vi tyvärr inte tolka på annat sätt än att Fria Vindars agerande har gjort det svårt för att inte säga omöjligt att föra en konstruktiv dialog om Holmöns framtid!

Sven Nordblad

SLU om provfiske vid Holmön

Ofta framförs argumentet att vindbruk på Holmöarna skulle påverka fisket negativt. Men vad anser Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har hand om kustfiskeövervakningen i Bottniska viken.

På den här sidan hos SLU finns faktablad för olika områden som provfiskas inom den samordnade nationella och regionala övervakningen av kustfisk. Den här kartan visar hur och var provfisket sker vid Holmöarna:

20140527-SLU-Faktablad-Holmon-s1

På frågan om hur en vindkraftspark på Holmön eventuellt skulle kunna påverka fisket säger SLU så här i ett svar som finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten dnr 7356-2014:

20141010-SLU-Provfiskeomrade

SLU gör denna bedömning:

Vi har uppfattat att vindparken kommer att anläggas på land, dvs på Holmön och
inte i vattnet. Vi bedömer att en sådan vindpark inte skulle påverka fångsterna
inom provfisket.

Avslutningsvis säger man också:

Vi … räknar med att ärendet kommer att tas om hand på gott sätt av de som har en möjlighet att göra en god avvägning mellan olika intressen.

Just så – fisket är på inget vis hotat och vindbruk på Holmön ska prövas enligt de regler och bestämmelser som gäller!

Sven Nordblad

Myter om vindkraft

I tidningen VK har en insändare kallad Bygg där energin behövs publicerats. Den har dragit igång en debatt där några av de vanligaste myterna om vindkraft tas upp.

1) Distributionsförluster

Artikelförfattaren har förgäves försökt hitta data för distributionsförlusterna för el i vårt avlånga land. Men kanske inte letat särskilt noga. T.ex Vattenfall publicerar varje år i sin Livscykelanalys uppgifter om detta. Så här ser det ut för år 2012:

2012-Vattenfall-Overforing-LCA-s23

Stamnätet står tydligen för endast 2% av de totala förlusterna och ackumulerat längst ut i distributionsnätet hamnar man på 8-9%. Är man intresserad av att minska förlusterna är det alltså inte i stamnätet man först och främst ska vidta åtgärder.

En annan reflexion man kan göra är att även om det uppstår förluster så kompenseras dessa med råge just när det gäller vindkraften eftersom den tekniska utvecklingen snabbt gör verken så mycket effektivare. Den här bilden från Vindstat visar t.ex att kapacitetsfaktorn mellan 1989 och 2012 ökat med ca 130% och att ökningen fortsätter:

1989-2012-Kapacitetsfaktor-utveckl

2) Bygg inte vindkraft i Norrland

Sverige har goda vindresurser som naturligtvis bör utnyttjas för att ersätta fossila bränslen och kompensera för den kommande avvecklingen av kärnkraften. Dessutom är det så att utbyggnaden av vindkraften mestadels sker söder över. Den här kartan från Vindstat 2013 ger en uppfattning om fördelningen över landet, och det är verkligen inte Norrland som dominerar:

2013-Vindstat-Verksplaceringar

Den här tabellen visar hur vindkraftverken fördelar sig mellan de två län som har störst produktion, Skåne och Västra Götaland, och Västerbotten. Som man kan se producerar t.ex Skåne nära 2 ggr så mycket vindkraftsel på 1/5-del av ytan och har en 5 ggr så stor befolkning och fler verk än Västerbotten:

Län Antal verk MWh/år Yta km2 Folkmängd
Västra Götaland 498 1.022.757 23.797 1.629.392
Skåne 365 907.622 10.969 1.285.423
Västerbotten 244 540.612 54.672 262.132

3) Stora arealer skövlas av vindkraften

Det är en populär myt att vindkraften innebär att stora ytor skog försvinner. I verkligheten upptar Sveriges samtliga knappt 3.000 vindkraftverk en markyta om endast 4.000 hektar inklusive vägar och med ett vindupptagningsområde på kanske 100.000 hektar. Den påverkan detta innebär jämfört med t.ex normalt skogsbruk är försumbar.

dig2651

SLU skriver så här på sin hemsida:

Enligt Riksskogstaxeringen låg den årligen avverkade volymen under avverkningssäsongerna 2008/09-2012/13 på ca 80 miljoner m³sk. Inte oväntat svarar slutavverkning för den största delen av den avverkade volymen 55 procent. Arealmässigt är gallring den vanligaste avverkningsåtgärden årligen 394.000 hektar, följt av röjning 282.000 hektar och slutavverkning 183.000 hektar.

Fundera gärna en stund över hur en kalhuggning av 183.000 hektar eller gallring/röjning av 676.000 hektar skog varje år påverkar djur- och växtliv inom dessa områden.

4) Vi ska stänga Sveriges gränser för elexport och import

En utredning gjord av konsultföretaget Sweco visar att Sverige tvärtom tjänar på marknads-integration och utbyggnad av den förnybara energin. Denna graf visar det samhällsekonomiska utfallet vid olika scenarier:

20141216-Sweco-Scenarier

Alternativet Förnybar tillväxt med marknads-integration är det mest gynnsamma för Sverige. Och för den enskilde elkonsumenten som betalar 1-2 öre/kWh via sin elräkning för vindkraften kan man räkna med att elpriset sjunker med ca 3 öre/kWh per 10 TWh producerad vindkraftsel. År 2014 var produktionen ca 11,5 TWh. Den elintensiva industrin slipper helt avgiften för elcertifikat vilket naturligtvis gynnar arbetstillfällen och export.

Rapport: 20141216 Sweco Förnybar el och utlandsförbindelser

Och den förnybara energin ska byggas ut istället för kärnkraften:

Regeringsbeslut: 20150122 30 TWh förnybar energi till 2020
Vattenfall: Totalstopp för ny kärnkraft

5) Hela Sverige ska leva

Nej, den uppfattningen har inte framförts i artikeln eller av de som är negativa till vindbruk.

Kanske menar de tvärtom att det Norrländska skogsbruket skall minska – Norrland behöver inte särskilt mycket sågverks- och pappersprodukter, gruvnäringen ska minska – Norrland klarar sig med betydligt mindre stål, järn och andra metaller, vattenkraften ska minska – Norrland klarar sig med mycket mindre elström för eget bruk och sist men inte minst ska förstås de tunga industrierna flyttas söderöver för att minska transportkostnaderna och komma närmare stora arbetskraftcentra och kontinenten.

Och det är väl så Volvo resonerar när man drar ner på tillverkningen i Umeå.

Hela Sverige ska leva – vindkraft

För övrigt skulle Holmön där det genomförts de i Sverige kanske mest omfattande fågelundersökningarna i vindkraftssammanhang och som är utsett till riksintresse för vindbruk, kunna fortleva med åretruntbefolkning, service och en fungerande transportlösning även i framtiden om vindkraften äntligen byggdes.

Degersjon-presentation-1

Det skulle också innebära att planerade turistsatsningar på Holmön som Degersjöns våtmark kunde genomföras (se bilden ovan) och att Kyrkan fick medel för att garantera driften av Prästgården som nu bland annat tjänar som lägergård och Holmöbornas samlingslokal sedan Umeå kommun sålt det nedlagda skolhuset!

Sven Nordblad

Samrådssvar

Min bakgrund:

Född i ovanstående hus på Holmön liksom min far och hans 5 syskon. Vi är alla 7 födda i huset som fortfarande finns i vår ägo för boende på Holmön, min älskade Hembygd.

– Uppvuxen på ön.
– Gått i skola på ön.
– Bofast på ön, liksom mina förfäder generationer bakåt.

Med ledning av ovanstående anser jag mig vara expert på boendet och utvecklingen på Holmön.

Till vardags arbetar jag på sjukhus och har en naturvetenskaplig utbildning.

Jag har inga ekonomiska intressen vad gäller utvecklande av förnyelsebar/grön energi på Holmön.

Min synpunkt:

Jag är utomordentligt positivt inställd till nytt företagande på Holmön.

Jag välkomnar förnyelsebar energi såsom Vind, Våg och Solkraft.

Jag välkomnar utbyggnad av vägar, restauranger, Holmö affären, färjetrafiken, kyrkans fortlevnad, Postens fortlevnad

Jag har besökt många öar. De senaste jag besökte var Åland, Teneriffa och La Gomera. Där satsar de på fullskalig utbyggnad av förnyelsebar energi, vilket ligger i tiden.

Utbyggnad av förnyelsebara energikällor såsom vind, våg och solkraft på Holmön, torde också ge skjuts åt närliggande orter.

Dvs en ökning av företagande i Sävar/Umeåregionen med ökat antal hotellnätter, ökad försäljning i olika specialist affärer, ökad omsättning hos småföretagare och olika underleverantörer.

/ Med vänliga hälsningar /

Carina Krisandersson Åkerström
Sälstensgränd 43 Härnösand / Berguddsvägen 7 Holmön

Om Västerbottens Museum samrådssvar

Angående Västerbottens Museums kommentarer på överlämnade synpunkter på förslag till vindkraft på Holmöarna 2014-12-18.

Tidigare lämnade synpunkter 2014-11-12 till Museet.

Här nedan lämnas vissa fakta till översänt material som borde vägas in ur kulturell synpunkt vid kommande diskussioner inför lokaliseringsprövning. Jag hoppas dessa vänder den negativa bilden och leder fram till en utvecklingsfas och ett klokt och allsidigt beslut från berörda myndigheter.

Enligt samstämmiga uppfattningar från berörda markägare finns det för närvarande ingen lösning för att byn skall kunna fortleva utan att en kraftig utveckling sker av bygden, vilket nu föreslås genom en uppbyggnad av en vindkraftsanläggning. Tillskapas ingen satsning i denna omfattning, med inkomster till bygden genom arrenden och bygdemedel, kommer vi inom en mycket snar framtid få bevittna hur en bygd långsamt dör ut genom vikande befolkningsunderlag och brist på arbetstillfällen. Skulle det ske kommer all verksamhet på byn att beröras. Den ursprungsbefolkning som gett bygden sin kultur förlorar sina rötter och bygdens kultur kommer till stora delar att gå förlorad.

Åretruntboende på Holmön är enligt senaste räkning färre än 30 personer.

Kriteriet för åretruntboende är: personer som har åretruntbostad och har sin huvudsakliga vistelse och/eller nattvila året runt på Holmön.

Nu krävs en klar viljeinriktning och en positivt samsyn för att vända den negativa trenden med ett utvecklingsarbete där alla berörda krafter bör delta, för tillskapande av arbetstillfällen och resurser för att bevara äldre byggnadsbestånd, byns karaktär med dess kultur, den öppna landskapsbilden, vägnät och grundvattennivåer, från äldre tider till dags dato.

Enligt Punkt 1 i Museets svar

Frågan är om vindkraft inom skogsmarksområde tillhör den ärendetyp som berör er verksamhet när det gäller fysisk planering av mark och vatten eller områden där det inte finns intressanta kulturmiljöer. Dessa områden är klassade som vindbruksområden av energimyndigheten och utgörs av privatägda produktiva skogsmarker vilka aldrig utgjort något större kulturvärde eller har besökts regelbundet annat än av markägare och skogsfolk samt el-tekniker.

Enligt Punkt 2 i Museets svar

Avstånden mellan de känsliga kulturmiljöerna och vindkraftverken är så pass långa, enligt upprättad kartskiss, att känsliga kulturmiljöer inte alls påverkas. Uppbyggnad av vindkraftsparken kommer givetvis att stärka bygden i utvecklingsavseende och kan bidra till att ge bygden nödvändig ekonomisk överlevnadskraft som i dag saknas.

På östra sidan om byn genomkorsas skogsmarken av en frihängande högspänningslinje i öst – västlig riktning från Holmöns byaväg mot havet i öster, vinkelrätt mot de förhärskande vindar som råder på Holmön och vilka också innebär att eventuellt ljud från verken inte driver in mot byn.

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Elkraften leds vidare via sjökabel till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats som i dag är fågelstation och vandrarhem. När elförsörjningen anordnades på 50-talet till fyrplatsen fanns behov av samhällsviktig elkraft för drift av fyren med signalsystem, bostäder för driftpersonal, som då krävdes för att säkra sjöfarten i Norra Kvarken året runt. Fyrsystemen efter våra kuster har nu ersatts av andra navigationshjälpmedel för sjöfarten.

Högspänningsledningen som då anlades skar av ett skogsområde på ca 2 km längd och har därefter genom åren orsakat många rovfåglars död i samband med ledningskollisioner. Jag har påträffat havsörnskadaver efter ledningens östra del i snitt vart tredje år från den byggdes och troligen kan det antalet utökas med ett stort mörkertal, när naturen själv städar genom rovdjur, vilka tar hand om skadade eller döda fåglar. Förutom fågelkollisioner har det regelbundet inträffat driftstörningar och elavbrott med ständiga återkommande felsökningar på Holmöns högspänningsnät efter varje höststorm, som även berört övriga el-abonnenter på byn. Vid många platser passerar ledningen 30–35 m höga träd och vid kraftig höststorm lägger sig höga träd över högspänningsledningen och orsakar avbrott. Förutom höga driftkostnader för energiverket uppstår kostnader för markägare, och de sammanlagda kostnaderna för driftstörningarna överstiger klart de inkomster energiverket erhåller för den försålda kraften till abonnenten, den nedlagda fyrplatsen. Dessutom erhåller inte markägare någon kompensation för stormfälld skog i ledningsgatan.

Detta innebär sammantaget att elkraften till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats borde anordnas på annat sätt med ny teknik, inte bara som skydd för havsörn utan även ur ekonomisk synpunkt.

Det är också önskvärt att de ekonomiska resurserna förbättras och bred enighet tillskapas bland markägare för att vidmakthålla det öppna åkerlandskapet genom byn för att bibehålla byns karaktär, något som måste ske i samverkan mellan berörda markägare.

Känsliga kulturområden

Självklart är det så att de människor som levt och verkat på Holmön från forna tider format den kultur som byn uppvisar genom Öns isolerade geografiska läge. Därför finns det alla skäl för att ursprungsbefolkningen i första hand får vikta och ta ansvar för de kulturmiljöer som borde skyddas och även för den kultur som nyskapas genom utveckling på de marker vi tillsammans äger.

Det vore önskvärt om vi alla tillsammans med kulturvårdande myndigheter kunde bevara känsliga kulturmiljöer på Holmön, som nu synbarligen är eftersatta och borde skyddas och förvaltas bättre.

Vidare vore det föredömligt om kulturvårdande myndigheter också bidrog med bättre skydd för de skyddsvärda, samfällda vägarna och de äldsta vägarna i byns centrala områden, som nu dokumenterat hotas genom enskildas krav och önskemål.

Bevarande av värdefulla kulturintressanta byggnader och gårdsmiljöer är ett angeläget område att samverka för, som skulle förhöja bevarandevärdet för ägare och skulle gagna och skydda byns karaktär.

Ett annat område är vård och skötsel av kyrkogården genom återplantering av vårdträd, exempelvis rönn inom begravningsplatsen vid kyrkan, i stället för de överåriga rönnarna, som dött ut och skadats genom råttangrepp, betesskador av älg m.m. Detta för att ge kyrkogården en trivsammare rogivande landskapsbild, som kontrast till den gamla kortväxta risiga blåbärsgranskogen, vilken tränger sig fram mot stenmuren som omger kyrkogården och förstärker den mörka ovårdade helhetsbilden. Dessa åtgärder torde i första hand beröra kyrkoförvaltningen. I övrigt sköts kyrkogården med blommor och planteringar väl.

Stora Fjäderägg

Det har även i flera sammanhang påtalats de störande synintryck vindkraftverk på Holmön skulle åstadkomma på Stora Fjäderägg. Denna Ö som ägs till större delen av naturvårdsverket och Holmöns samfällighetsförening samt statens fastighetsverk med fyrplatsen med dess tomt och byggnader. De äldre fiskarbastubyggnaderna vid hamnområdet är belägna på samfälld mark. Avstånd mellan närmaste vindkraftverk och St. Fjäderägg kan räknas till ca 2 km vilket knappast kan störa synintrycken för de som tillfälligtvis råkar uppehålla sig på denna Ö.

Bastubyggnaderna uppfördes av befolkningen på Holmön, som för sitt uppehälle ägnade sig åt kustfiske. Övernattningar på Ön krävdes framförallt vid strömmingsfiske runt skäret och i norra Kvarken. I de flesta fall var fiskarna markägare till de små skärgårdshemmanen som fanns på Holmön. Öborna skaffade sitt levebröd i stor utsträckning av fiske.

Numera fungerar dessa byggnader inte som fiskarbastur, utan ägs och brukas som tillfälliga härbärgen för det rörliga friluftslivet. I de flesta fall besöks de några gånger om året. Att nu vissa intresserade krafter övervärderar den kulturen, som de inte upplevt själva är tydligt. De har endast fått uppleva miljön genom föräldrars tillfälliga semesterbesök sommartid med anordnade dagsturer med ortsbor från Holmön. Deras åsikt kan inte viktas lika högt som ortsbefolkningens, vilka i flera generationer tillskapat denna kultur samt är och varit markägare trogna Holmön i flera generationer. Fyren har varit arbetsplats med fyra arbetstillfällen och gett plats för tre familjebostäder och under åren betytt mycket för byns sociala liv.

Vid elektrifieringen av fyrplatsen drogs en högspänningsledning från Holmön till Fjäderägg, först som frihängande ledning, därefter sjökabel, vilket på den tiden betydde stor teknisk utveckling, för sjöfarten och för fyrpersonalen. När automatisering av fyrarna skedde fanns inget behov längre för bemannade fyrplatser med personalindragningar som följd.

Enligt Punkt 3 i Museets svar

Det västra området på Holmön har utgått av entreprenören, vilket framgår av samrådsunderlaget, som även ni haft tillgång till vid er genomgång. Det nya förslaget innebär t.ex att den gamla begravningsplatsen vid ”Orrskiärs kyrkia” inte längre ligger inom vindbruksområdet eller fiskebastun vid Gåsflötaögern och inte heller Berguddens fyrplats. Likaså syns inte längre några verk i sydväst när man från Byviken färdas längs byvägen söderut..

Sparfran1000ar-Oskarskyrkogarden

Totalhöjden för de 19 nya vindkraftverken i 2 grupper istället för de tidigare 29 verken i 3 grupper har visserligen ökat från 179 till 204 meter men detta innebär inte en påtaglig skillnad och sammantaget en minskad påverkan på kulturlandskapet.

Det har även nämnts att enstaka fiskebastur på östra sidan mot östra Kvarken skulle störas av vindkraftverk. Detta anser vi inte är en realistisk bedömning, dels genom deras läge vid stränderna och dels för att de inte längre brukas vid yrkesmässigt kustfiske och är i bristfälligt skick. Utan stödåtgärder finns risk för dessa bastubyggnader att förfalla och rasa samman.

Länsstyrelsen/kommunens engagemang

Vilket ekonomiskt engagemang länsstyrelsen eller kommunen är beredda att ta för Holmön i framtiden är vi berörda markägare frågande inför, eftersom de flesta förslag avförts av ekonomiska skäl genom de erfarenheter som byggts upp under de senaste åren. Många försök till utveckling har företagits men tyvärr har dessa havererat på grund av lönsamhetsproblem och brist på riskvilligt kapital.

Det är mycket viktigt att vi kan samverka i utvecklingsfrågor på Holmön, som är så oerhört viktiga för byns överlevnad samt i viktiga frågor rörande den framtida energiomställning, som måste ske för att motverka de uppenbara riskerna som föreligger genom hot om klimatförändring. Klimatförändring i framtiden hotar stora kustarealer som kan läggas under vatten, vilket framgår av SMHI-s prognoser och kommer då att särskilt beröra Holmöarna och de norra delarna av Sveriges och Finlands kustområden eller närhet till polen där förändringarna kommer att bli mest påtagliga, enligt samstämmiga uppgifter från SMHI och framstående forskare.

Sammanfattning

Trivsel och trevnad på byn kan vi tillskapa gemensamt om vi kan ena oss i viktiga framtidsfrågor oavsett vi är fast boende, markägare, sommarstugeägare eller tillfälliga boende på Holmön. Genom långsiktigt ansvarstagande och ägande, god förvaltning, kan vi förhindra skövling i skog vilket tidigare skett i samband med arvskiften och vi kan driva verksamheter med miljö- och kulturhänsyn. Dessa avgörande framtidsfrågor måste nu få en klok och bred lösning för bygdens bästa.

Holmön den 15 januari 2015

Med vänlig hälsning
Sven Karlsson
markägare

Vi summerar vindkraften i Europa 2014

Vindkraften i Skottland gav 98 procent av hushållens el 2014. Och Skottland planerar att år 2020 producera lika mycket förnybar el som landet själv använder.

20091101-Soere-Siemens-150


The Siemens npower renewables wind farm at Farr Scotland (approximately 20km south of Inverness) is comprised of 40 x SWT-2.3-82 wind turbines. Installed in 2006, Farr Wind farm has a 92 MW capacity.
 

WWF i Skottland har gjort en analys av vindkraften 2014. Bästa månaderna var december (nog med el för att förse 164 procent av hushållen) och februari (163 procent). Sämsta månaderna var juni (37 procent) och september (41 procent).

Men det är inte bara Skottland som rapporterar rekordresultat för vindkraften 2014.

Drygt 39 procent av elförbrukningen i Danmark under 2014 täcktes av landets vindkraftverk

2014 var ett rekordår vad gäller den förnybara energiproduktionen i Danmark. Av all den el som förbrukades kom drygt 39 procent från landets vindkraftverk, det rapporterar DR. Bästa månaden var januari då så mycket som 61,7 procent kom från vindkraften.

Danmark har som mål till år 2020 att 50 procent av all elanvändning då ska komma från vindkraft, och landets klimat- och energiminister, Rasmus Helveg Petersen (Radikale Venstre), är optimistisk. Han säger till DR:

– Vi når helt sikkert 2020-målene. Vi sætter en enestående verdensrekord.

Tyskland

De förnybara energislagen stod för 25,8 procent av den tyska elproduktionen under förra året. Störst var vindkraften, följt av bioenergi, solceller och vattenkraft.

Därmed gick de förnybara energislagen om brunkol, som stod för 25,6 procent. Övriga energislag i den tyska elmixen var stenkol (18 procent), kärnkraft (15,9 procent), gas (9,6 procent), olja (0,8 procent) och kategorin övriga (4,8 procent).

Storbritannien

Den årliga produktionen av Storbritanniens vindkraft på elsektorn ökade med 15 procent förra året. Vindkraftsproduktionen stod för 9,3 procent av den brittiska elförsörjningen 2014, jämfört med 7,8 procent under 2013.

Storbritanniens vindkraft genererade 28,1 terawattimmar el under 2014, en ökning från 24,5 terawattimmar 2013, enligt en oberoende analys av National Grids siffror, på uppdrag av vindhandelsorganet RenewableUK.

December månad var en rekordmånad, med 14 procent av Storbritanniens el producerad av vindkraft, vilket slår siffrorna rekordet på 13 procent från året tidigare.

Sverige

Den svenska vindkraftsproduktionen ökar planenligt kraftigt och bland annat tack vare denna är elpriset just nu rekordlågt. Sverige tillsammans med Norge och Danmark kan också hjälpa Finland genom en elexport av 2.000-3.000 MW som saknas genom det många år försenade och kraftigt fördyrade bygget av det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 och en förhållandevis låg utbyggnad av förnybara energikällor.

2015-v1-Vrapp-Vindkraft

Hur uppfattar vi vindkraftverk

Ju äldre du är desto större är sannolikheten för att du tycker att vindkraftverk förfular landskapsbilden, enligt tysk forskning [1] [2].

Stefan Wolf, professor vid Hochschule Ostwestfalen-Lippe, har av genom att följa försökspersoners ögonrörelser utvärderat hur de upplever landskapsbilder. Samtidigt har deltagarna fått svara på frågor.

– Vi har fastställt att yngre personer som ser en bergrygg utan vindkraftverk tycker att något saknas. De förväntar sig att där ska finnas en vindkraftpark, säger Wolf till Energieargentur NRW.

Personer som är runt 40 och yngre ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i landskapet, medan äldre blir störda, enligt resultaten.

Wolf har också undersökt om stora vindkraftverk är mer störande än små. Det visade sig att de stora, genom att rotorbladen rör sig långsammare, till och med upplevdes ha en lugnande effekt.

Kritiken mot det finska kärnkraftsprojektet vid Pyhäjoki i Bottenviken ökar

I en artikel på Fria Vindar kritiserar Gunnar Fredriksson i ett skarpt inlägg den planerade satsningen på ny kärnkraft i Holmöns omedelbara närhet i Pyhäjoki som han beskriver som:

… finnarnas egoistiska plan och som kommer att fördriva all strömming, siklöja, lax etc från vattnen i Bottenviken

Tyvärr ser Gunnar Fredriksson numera inte fördelarna för Holmön med vindkraft som hjälp för ön att överleva och som ersättning för kärnkraft. Nu handlar det inte längre bara om att lägga Holmön i malpåse utan hela Sveriges energiförsörjning när varken vind- eller kärnkraft är alternativ. Men vi hoppas att han återtar sin tidigare uppfattning som han gav uttryck för i en kommentar i VK år 2011 och som lyder som följer:

Holmön är inte bara en ö, den är mycket mera. Under mina många levnadsår, från födseln på ön till långt gången ålder, begriper jag att Holmön nu behöver ”hjälp” och vindkraften är en sån. Eljest – Åke Sandström – dör den genom åren uppodlade kulturen, de många bevisen på vad holmöborna uträttat i gången tid fram till nu.

Därför säg ett obetingat ja till vindkraften för Holmöns överlevnad. Allt annat är en tragedi.

Gunnar Fredriksson Emanuelstorp

Vi på Holmöns Framtid kan inte annat än instämma i Gunnars framsynta ord från 2011!

Sven Nordblad

Jul- och Nyårshälsning från Gröna Holmön AB

Gröna Holmön AB sänder en Jul- och Nyårshälsning till alla positiva krafter som på olika sätt skapar förutsättningar för Holmön att överleva och utvecklas i framtiden. Gröna Holmön AB arbetar för att dra vårt strå till stacken och kommer att lämna in en tillståndsansökan inom en snar framtid. Berörda markägare kommer att få mer detaljerad information i början av 2015.

Varma Jul- och Nyårshälsningar
Gröna Holmön AB
 

Sol, vind och vatten!

Hörde en intressant föreläsning med Lennart Söder, professor och utredare åt regeringen och specialist på energiomställning. Budskapet var glatt: Inom några decennier kommer Sverige sannolikt att ha en nästan helt förnybar energiproduktion. Sol, vind och vatten kommer att stå för nästan all elproduktion.

Kärnkraften är på väg ut. Ny vindkraft är nu billigare att bygga än ny kärnkraft och medan vindkraften snabbt sjunker i pris blir ny kärnkraft dyrare. Söder bekräftade vad som redan framförts på denna sida, nämligen att industrin har skrinlagt alla planer på att bygga nya kärnkraftverk. Tyvärr inte därför att kärnkraftverk är absurda och livsfarliga, utan därför att de inte är ekonomiska, men i alla fall. Det är numera bara Jan Björklund som tror på dem.

Våra kärnkraftverk är gamla och kommer att tas ur drift ett efter ett under de kommande åren. Den ström de producerar måste ersättas.

Kol och olja är uteslutna på grund av koldioxidutsläppen, naturgas i stort sett också. Solenergi är ännu så länge två-till tre gånger så dyr som vindkraft, men kommer säkert att spela stor roll i framtiden. Tillsvidare är det vindkraft som måste stå för större delen av ersättningen för det som idag kommer från kärnkraften.

Det är alltså ett starkt nationellt intresse att bygga ut vindkraften rejält. Att Holmöarna, med sina extremt goda förutsättningar för vindkraftproduktion i längden skulle undantas verkar inte sannolikt. Lägg därtill att Holmön behöver vindkraften som en garanti för sin överlevnad som åretruntsamhälle, inte minst därför att en vindkraftpark betyder tryggad färjeförbindelse. Med detta i minnet tror jag vindkraftvännerna på ön kan vara ganska hoppfulla.

Lennart Söder dementerade också övertygande vad som ofta brukar framföras från vindkraftmotståndare, nämligen att sol och vind inte kan klara vår elförsörjning, därför att när solen går i moln och när det inte blåser får vi ingen ström. Sverige är i ett mycket lyckligt läge eftersom vi har nästan halva vår elproduktion från vattenkraften. Vattenflödet går som bekant att reglera och våra vattenmagasin är på så vis gigantiska energireservoarer, som vi kan tömma efter behov. Endast vid extrema tillfällen om vintern, när solen är under horisonten och det inte blåser tillräckligt, kan det hända att vattenkraften inte räcker till. Då får man, precis som idag ibland, använda gasturbiner, men turbinerna måste inte alls drivas med olja eller naturgas, skogsavfall går också bra, eller diesel gjord på skogsråvara.

Framtiden är alltså ljus, både för Sverige som nation (fast det ordet vill man snart inte längre ta i sin mun) och för Holmön som åretruntsamhälle. Sol, vind och vatten!

Göran Burén
_____________________

 
Bakgrundsfakta

20131029-KTH-Lennart-Soder

Rapporterna På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige från KTH finns här:

Version 4.0
Version 3.0
Version 2.0
Version 1.0

Hög elförbrukning ovanligt

Samt Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften:

Fredrik Obel 2012

Renar på Holmön

Holmön har fått en egen och ny sägen – nämligen den om renfösning organiserad av vindkraftsbolaget. Den är skapad av Fria Vindar och används mot planerna på vindbruk på Holmöarna.

Naryan-Mar reindeer

Sägnen återkommer då och då i inlägg på Fria Vindar till exempel så här:

Redaktionen
2014-12-10 23:12:23

Tror snarast att de 7- underverken är en undanskuffad pinsamhet och inga konstnärer är nog inte anlitade. Däremot finns konceptet med renar kvar men samstämmiga uppgifter från samer och från studier gjorda av forskare visar att renar är rädda för vkv och det vore ju djurplågeri att tvinga in renar där. Vi som äger fastigheter på Holmön är också skräckslagna inför hotet att få våra fina öar krossade!

Men är det verkligen sant att i prospektet står det att renar skulle fösas in på Holmön som tidigare sagts eller är det något man fabulerat fram. Vi läser prospektet samrådsdokument 2014-09-25 och påståendena visar sig inte stämma. Så här står det nämligen:

Konsekvenser för rennäringen

Holmöarna har inte använts för renbete på länge och betestillgången bedöms inte påverkas negativt av den planerade vindkraftetableringen. Vissa lavbevuxna ytor kommer att påverkas, men i mycket liten utsträckning i jämförelse med de tillgängliga lavbevuxna ytorna, dvs. stora delar av ögruppen. Skogsbruket har mycket större betydelse för betestillgången än vad vindkraften bedöms ha. Med fler vägar finns risk för att möjligheten att hålla ihop renhjorden försvåras. Detta problem är emellertid mindre på en ögrupp som Holmöarna än i vinterbeteslandet på fastlandet.

Holmöarna ingår i samebyn Rans renbetesmarker. Samerna har således rätt att låta renarna gå på vinterbete på Holmöarna. Över detta förhållande råder inte vindkraftsbolaget. Och bolaget har skyldighet att redovisa den eventuella påverkan som vindkraftsparken kan innebära för möjligheterna till renskötsel på Holmöarna.

Fria Vindars vingliga väg i frågan om renar på Holmön

Renarna nämns för första gången på Fria Vindar i februari 2014:

Redaktionen
2014-02-09 16:32:37

Det förekommer uppgifter om att 450 renar ska fraktas ut till Holmön. Nån som vet! Vi måste få veta så vi hinner sätta upp stängsel runt våra trädgårdar. SliteVind vill ju ha renar att beta runt verken. Problemet är att renar skyr vindkraftsområden. De är rädda för ”monstren”. Detta måste givetvis stoppas!

Och Fria Vindar skickar till och med ett nödrop till Länsstyrelsen där man kräver ersättning om planerna genomförs:

Redaktionen
2014-02-10 07:39:11

FriaVindar tar i dag kontakt med länsstyrelsen ang renar. Innan några renar släpps på måste vi fastighetsägare beredas möjlighet att på länsstyrelsens bekostnad stängsla in våra tomter. Vi måste få tillfälle att skydda våra trädgårdar från nedtrampande renar, Vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel och päronträd måste skyddas. Stängsligen kan vi utföra själva men vi kommer att debitera kostnaden för detta till Samebyn och/eller länsstyrelsen.

Men så kommer det plötsligt grus i maskineriet. Det visar sig att det, tvärtemot vad Fria Vindar hittills påstått, i själva verket är Rans sameby som står bakom planerna och inte vindkraftsbolaget:

Redaktionen
2014-02-10 11:48:37

Vi har pratat med Per Mikael Jon, Rans sameby, inga renar i vinter. Per Mikael kommer ut i början på augusti för en dialog.

Renar
2014-02-10 12:44:51

En kontinuerlig närvaro av renar gör det dessutom ännu svårare att etablera vindkraft. Det skulle inte förvåna mig om det är därför Rans väljer just nu att skeppa ut dem. För att visa att det är mark de använder, om än inte ofta. För jag misstänker att deras huvudsakliga marker också är utsatta för diverse gruv- och vindkraftsplaner.

Det kan säkert förhålla sig som Fria Vindar spekulerar nämligen att samebyn vill markera närvaro på Holmöarna trots att det var mycket länge sedan något renbete på Holmöarna förekommit. Endast vinterbete under tiden 1 oktober – 30 april är tänkbart. Och att det i praktiken är mycket svårt att hålla ren på Holmön bland annat därför att en isränna bryts och den hårt trafikerade väg E4 vid Sävar innebär en naturlig gräns österut.

Här ett dramatiskt vittnesmål från 1906 hämtat från SOU 2006:14 visas här:

1906-Ranbyn-Holmon

En Holmöbo berättar om denna händelse:

Söder om Viklunds, vid vägen ner till badstranden, ligger en myr som kallats Lappkåtamyren. Den förklaring jag fick av pappa på det namnet var att han hört att det före hans tid, en vinter, hade varit en eller ett par familjer samer med okänt antal renar som haft läger där. Det tycks ju bekräftas av artikeln, och inte oväntat höll dom på att dränka sig på hemresan.

I modern tid har det ju bara varit ett par rymlingar här – den sista på Holmögadd för några år sedan som jag, i vittnens närvaro, såg slagit följe med en älgfamilj.

Jag tror inte på allvar att samebyn vill frakta ut renar hit – det finns mer lättillgängligt vinterbete.

Men varför dementerar Fria Vindar nu inte sitt påstående om att det är vindkraftsbolaget som står bakom eventuella planer på att tvinga in renar på Holmöarna? Utan istället fortsätter att påstå detta?

Rans sameby

Hos Länsstyrelsen i Västerbottens län finns en hemsida som beskriver länets Samebyar bland annat Rans sameby.

I text och på karta från Länsstyrelsen förefaller Rans marker att i söder nå fram till Bottenvikens kust och inte omfatta Holmöarna:

Lst-AC-Rans-sameby-karta-sid-13

Holmöarna är heller inte utpekat som riksintressen för rennäring (brunt) enligt denna kartbild från VindRen som också visar riksintressen för vindbruk (blått) dock utan att vindbruksområdena på Holmön uppdaterats:

VindRen-Riksintressen-karta-sid-27

Så här har tidigare rennäringsdirektören vid Länsstyrelsen Lars G Brandt uttalat sig i en dom i Högsta Domstolen:

Lars G Brandt, som kom i kontakt med rennäringsfrågor år 1979 när han började arbeta på Lantbruksnämnden i Västerbotten, har under åren 1992-2004 varit rennäringsdirektör vid Länsstyrelsen i Västerbottens län. Han har uppgett i huvudsak följande. Han har under åren arbetat med att beskriva samebyarnas markanvändning. Det har varit 1946 års byordningar som har legat till grund för arbetet. Vidare bygger markanvändningsredovisningarna på mycket ingående intervjuer med samebyarna. På länsstyrelsen har det funnits en mycket grundfast uppfattning att hela länet är ett renskötselområde och att det varit så inom överskådlig tid med undantag för Holmöarna. Den bild han haft är också att markerna har varit regelbundet nyttjade.

Huruvida samebyn Rans marker sträcker sig över till Holmöarna och vi får se renhjordar där i framtiden är en fråga som överlämnas till Länsstyrelsen och Sametinget att avgöra och har egentligen inget med artikelns huvudsyfte att skaffa.

Renbetesskador

För eventuella skador som renarna åstadkommer är samebyn ersättningsskyldig. Observera dock att endast vinterbete på Holmöarna är aktuellt. Konflikter kan uppstå men också lösas som denna artikel (läs hela i Sápmi) visar:

20120927-Tradgardar-i-renbetesland
 
 
Om samebyn Rans marker verkligen sträcker sig över till Holmöarna och kommer att användas för vinterbete i framtiden – och då handlar det inte om enstaka strörenar – står följande klart:

– Fria Vindar kommer enligt vad man själva sagt att driva frågan om ersättning för instängsling så att skador genom renbete på vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel- och päronträd undviks. Jämför detta med uttalandet om det koloniala arvet i artikeln ovan.

– Fria Vindar försöker felaktigt lägga ansvaret för planerna på renbete på Holmöarna på vindkraftsbolaget för att på detta sätt misskreditera det.

– Det är som alltid olyckligt om någon bildat sig en uppfattning om vindbruk på Holmöarna baserad på uppgifter från Fria Vindar. Man kan till och med betrakta detta som en demokratifråga eftersom en demokratisk beslutsprocess kräver korrekta faktauppgifter!

Sven Nordblad

Om Naturvårdsverkets samrådssvar

Naturvårdsverket (NV) har 2014-10-06 lämnat ett tredje samrådssvar om vindkraftsprojektet på Holmöarna. De båda föregående finns här 2012-01-17 och här 2014-02-06.

Inte helt oväntat går det tredje svaret helt i linje med de tidigare som är negativa till projektet. Vi vill här dock peka på vissa missuppfattningar som vi anser föreligger.

Våra allmänna synpunkter bland annat i fågelfrågan framgår av våra tidigare svar till Naturskyddsföreningen i Umeå och Sveriges Ornitologiska Förening SOF och mycket går naturligtvis igen i detta svar.

Read more

Halv storm på Holmön

Somliga slår knut på sej, för att få stopp på vindkraft.
Insiktsfulla svar på tal, har ingen av dom haft!
Grupptryck, rädsla, avundsjuka – så ohyggligt trist.
En satsning skulle få till följd att Holmön får en frist.

Glöm inte bort att tänka på alla megawatten!
Det är tack vare dessa som vi har den här debatten.
Och även om projektet har ett utdraget förlopp,
lite trögt och motigt…så finns det ännu hopp!

Ett fint förslag för tiden ”efter” får ni här på pränt:
Visst är det inspirerande att arton fundament
finns kvar i skogen sen när alla verken tagits bort.
Det blir ju prima grundstommar för hus av valfri sort.

Dom sa att stigar räcker gott när man vill vistas i naturen.
Hux flux kan vem som helst av oss en dag bli rullstolsburen.
Bra då om flera vägar leder ut till skog och mark.
Dessutom – tänk va härligt – susa Holmön runt på spark!

Den som är helt förvissad om att vindkraft är komplett
omöjligt att få tillstånd till på något lagligt sätt.
Hen borde tagga ner och tänka: ”Detta går som smort!
På ön så är det uppenbart att inget kan bli gjort.”

Men ni som häckar på den kanten bara fortsätter och skäller.
En röra av personpåhopp och fånigheter gäller.
Där ni ser stora skampålar som står och vispar luft,
ser jag gracila torn där elen kommer med förnuft!

Att vindkraft skulle få vår släkt att vrida sej i graven?
Är fel förstås, tror snarare dom hjälper oss på traven.
Nå – bråttom nu på jorden att förbättra vår miljö.
Håll tummarna för hållbarhet och jul med mycket snö!

Agda, stursk!

Agdas förra dikt Kuling på Holmön

Om Naturskyddsföreningens i Umeå samrådssvar

 
Naturskyddsföreningen i Umeå har lämnat ett samrådssvar om vindkraftprojektet på Holmöarna. Argumenten som framförs mot projektet består emellertid mest av de vanligaste felaktigheterna och missuppfattningarna om vindkraft och situationen på Holmöarna.

Dessutom har man uppenbarligen inte förstått vilka områden på Holmöarna som planeras för vindkraft, vilket ensamt diskvalificerar samrådssvaret.
________________

Den Violetta guldvingen

I ett samrådssvar lyfter Naturskyddsföreningen fram den Violetta guldvingen som ett viktigt skäl att inte anlägga vindkraft på Holmön. ”Ett exempel på en skyddsvärd art som riskerar att minska i antal eller försvinna från området vid störning är fjärilen Violett guldvinge (Lycaenahelle), som är starkt hotad i hela Europa. Arten har påträffats
utanför Natura 2000-området.”

Här har antingen Naturskyddsföreningen fått det hela om bakfoten i allmänhet eller duperats av Fria Vindar i synnerhet. Eftersom den främst trivs i blöta översvämningsområden av ängskaraktär är det viktigaste tillhållet för Violetta guldvingen på Holmön Degersjön.

”Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttermark, i skogsgläntor, på kalkrik mark i fjällen och på andra platser där dess värdväxt växer.” Vare sig till exempel Klafsänget eller Fanasjöarna med sin karga karaktär är optimala miljöer för arten. Vad de och Fria Vindar ”glömmer” att tala om är att den Violetta guldvingen är starkt hotad på Holmön på grund av att Degersjön och andra slåttermarker i snabb takt växer igen.

En restaurering av Degersjön skulle, trots vad Fria Vindar anser, vara en av de viktigaste åtgärderna för att få behålla arten på Holmön. Naturvårdsverket finansierar ett åtgärdsprogram under perioden 2013-2017 för att stärka artens fortlevnad.

Åtgärdsprogrammet väntas även gynna andra hotade arter som också är knutna till öppna marker. Bland dessa arter kan nämnas bland annat storspov, buskskvätta, och sånglärka. Kort sagt har den Violetta guldvingen inte ett dyft att göra med vindkraftsetablering på Holmön. Som vanligt helgar alla medel ändamålet för Fria Vindar. Allt från direkta lögner till att skapa en sanning som har mycket lite med verkligheten att göra. Det är tråkigt om Naturskyddsföreningen i Umeå inte genomskådar detta.

Läs mer om restaurering av Degersjön och hur Fria Vindar motarbetar projektet

Fågellivet på Holmöarna

För generella synpunkter vad gäller Holmöns fåglar hänvisar vi till våra kommentarer till Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar om vindbruk på Holmöarna.

Om Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar

Tryck Read more för fortsättning …

Read more

Wikipedia

Wikipedia är en av de mest använda och refererade kunskapsdatabaserna. Det står var och en fritt att skriva artiklar där men ett system med kompetenta redaktörer som granskar och bedömer artiklarna borgar för att kvalitén på inläggen håller hög standard.

Men hur fungerar detta i praktiken? Fria Vindar har testat:

20141121-FV-Wikipedia

Inlägget granskades av Wikipedia och togs omedelbart bort med kommentaren Raderade sidan Fria Vindar (Innehållet förklarade inte ämnets relevans: liten och lokal intressegrupp):

20141121-Wikipedia-FV-Sidan-raderad

Lägg märke till att Fria Vindar gjorde reklam för sidan kl 20.49 dvs 8 minuter efter att sidan redan kl 20.41 raderats på Wikipedia. Det var snabbt jobbat och kvalitetskontrollen på Wikipedia tycks fungera!

Sven Nordblad

Om Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar

 
Uppdatering om Botniabanan

Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har lämnat ett samrådssvar om vindkraftsprojektet på Holmöarna. Tyvärr bygger det på en felaktig bild av fågellivet på Holmöarna och man stöder sig på prejudicerande domar i liknande fall som man misstolkat.

Man har heller inte förstått projektets dubbla syften – dels det självklara att bedriva vindbruk på en plats med mycket goda vindförhållanden men också att bygga upp kunskaperna om vindbruk i skärgårdsområden och dess påverkan på fåglarna.
________________

Fågellivet på Holmöarna

I skrivelsen från SOF och Daniel Bengtsson står det att Holmöarna har stora bestånd av tobisgrissla och svärta. Det var sant för tio år sedan. Särskilt när det gäller tobisgrisslan har ju beståndet gått ner kraftigt och är idag bara en spillra på grund av minkpredation.

Dessutom för man fram uppfattningen att Holmöarna är oerhört fågelrika. Visst kan det vara så att diversiteten är bra, men den är ingalunda unik. Förutom smålom, trana och havsörn är inte bestånden överdrivet rika. Det är generellt ganska tyst i skogen även en fin försommardag. I södra Sverige eller varför inte var som helst på Västerbottens fastland är diversiteten och individrikedomen mycket högre.

Under de senaste 20 åren har också häckande andfåglar avsevärt minskat, till och med så mycket att jakt på dem inte längre är meningsfull. Däremot har trana och särskilt sångsvan ökat markant. Under samma period har vi också haft en ”invasion” av bisam, som på kort tid ätit upp det mesta av gräs och andmat i sjöar som Storfjärden, Klafsänget och Brännfjärden. Skrattmås syns nästan aldrig numera och Svärtor och Ejder är fåtaliga.

Detta bör komma fram till SOF och Länsstyrelsen så att man utgår från korrekta fakta vid granskningen av projektet.

Däremot är det tveklöst så att fågelrikedomen är hög, framför allt vad gäller småfågel under höststräcket. Men där torde vindkraften vara helt utan betydelse. De stora sträck av fåglar man i skrivelsen refererar till gäller sannolikt lom. Dessa är dock havsanknutna och kommer inte i närheten av ett vindkraftverk vid passagen genom Kvarken. För övrigt är ”havsfågelsträcket” sannolikt bara en bråkdel av vad man kan se en bra dag i Kalmarsund eller längs Ölands östkust. Så att ta upp det som ett argument mot vindkraft på Holmön förfelar sitt syfte.

Åter – att basera sina uttalanden på korrekt faktaunderlag är mycket viktigt, inte minst för att inte riskera ornitologernas rykte hos allmänheten. Jämför Botniabanan där vissa ornitologers farhågor om störning av fågellivet helt kom på skam men ledde till försening och fördyring av projektet.

Holmön är en fantastisk plats, men när det gäller fågelrikedom skall vi inte segla under falsk flagg.

Endast ett generellt yttrande

Till SOF:s heder skall läggas att man klart deklarerar att det yttrande man gjort bygger på generella riktlinjer och inte på det specifika Holmöärendet. Men i och med detta mister det naturligtvis en stor del av värdet.

Klicka på Read more för fortsättning …

Read more

Om Västerbottens Museums samrådssvar

Västerbottens Museum har 2014-10-21 avgett ett kompletterande samrådssvar om vindkraftsprojektet på Holmön som väcker frågor.

Det är först och främst besvärande och mycket kortsynt att museet inte tycks kunna se kopplingen mellan kulturmiljö och vindbruk. Vindkraften skulle nämligen kunna ersätta traditionella näringar som fiske och jordbruk när dessa nu inte längre kan tillföra resurserna som krävs för drift och underhåll av de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna.

Men det handlar också om negativa bedömningar om förmodade ljud- och ljusstörningar som kanske Svenska Kyrkan hellre än museet borde göra.

Bakgrunden till sistnämnda påstående är museets uppfattning att ”närheten (till Kyrkan) av ett vindkraftverk innebär ett stort intrång”:

20141021-Vasterbottens-Museum-Kyrkan

Anm) Holmöns Kyrka ligger utanför gränsen 35/40 dB(A) från vindkraftsparken. Lägg till detta den maskering som vågbrus, vind- och trädsus ger. /SN

För det första bör man veta att närmaste vindkraftverk ligger mer än 1 km från kyrkan och synbarheten från Kyrkan torde bli liten särskilt som en avskärmande ridå av vintergröna barrträd finns mellan Kyrkan och verken:

20141110-Holmon-Kyrkan

Men oavsett detta – är Västerbottens Museeum rätt instans att avgöra om ett vindkraftverk innebär ett ”stort intrång” på Kyrkans område?

Svenska Kyrkans uppfattning i klimatfrågan (jmf artikel i VK) är mycket initierad och framgår av ett nyligen publicerat 100-sidigt biskopsbrev där det står:

Klimatförändringen är sannolikt den största utmaningen som människan någonsin har stått inför, skriver Svenska kyrkans biskopar …

Man baserar sin uppfattning på resultaten som IPCC lagt fram. Som den temperaturökning vi riskerar:

Biskopsbrev-IPCC-15

Och man konstaterar:

Vi vet idag att förnybara energikällor måste ersätta fossila bränslen om klimatet ska kunna stabiliseras. Det krävs att utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt för att helt upphöra i mitten av seklet, och åtgärder måste vidtas snabbt; ju senare utsläppen börjar minska, desto svårare, dyrare och mer riskfyllt blir det att komma ner till noll … Men utvecklingen går fortfarande åt fel håll. Figur 1 visar att de globala utsläppen behöver plana ut och börja minska kraftigt inom de närmaste åren om det ska vara möjligt att hejda uppvärmningen under 2 grader, vilket är det mål som formulerats i FN:s klimatkonvention.

I brevet anvisas olika åtgärder som:

• Sätt ambitiösa mål för energibesparingar i Svenska kyrkans byggnader och för användning av förnybar energi.

• Låt förvaltningen av kyrkans ekonomiska tillgångar – aktier, skog och mark – synliggöra hur en teologiskt reflekterad syn på skapelsen bidrar till att minska klimatpåverkan och påskyndar klimatomställningen.

Att mot denna bakgrund påstå – som museet gör – att det skulle innebära ”ett stort intrång” om man från Kyrkan möjligen skulle kunna se toppen på ett vindkraftverk på 1 km avstånd, känns inte rätt.

20141021-Vasterbottens-Museum-Landskapsbild

Eftersom Svenska Kyrkan – som respektlöst sorteras in i kategorin ”somliga” i citatet ovan – i enlighet med nämnda brev har åsikten att satsningen på förnyelsebar energi är mycket angelägen, bör vindkraftsparken på Holmön inte innebära ett problem – tvärtom!
__________

Det nya yttrandet från museet kontrasterar också mot den tidigare kulturmiljöutredningen som lyder så:

”Ett stort framtida hot för det öppna odlingslandskapet och den kulturhistoriska bebyggelsen inom riksintressemiljön Holmöns by, är emellertid den alltmer minskande bofasta befolkningen på ön. Det bästa skyddet för ett kulturlandskap är en befolkning som brukar landskapet på ett hållbart och på ett hänsynsfullt sätt.”

Detta måste uppfattas som ett försiktigt ställningstagande för att vindbruk på Holmöarna kan vara betydelsefullt för öns överlevnad. Det rimmar också illa med det nya närmast hånfulla uttalandet om ”eventuella förmodade kringeffekter” av vindbruket.

Det kan också tilläggas att vindkraften historiskt varit betydelsefull med som mest 7 väderkvarnar på Holmön. Är det då fel att vår generation ställer oss bakom ett modernt nyttjande av vindkraft, som innebär att Holmön kan fungera långsiktigt genom att bidra med klimatanpassad energi för en mycket större befolkning på fastlandet?
__________

Självfallet ska ett museums samrådssvar tas på allvar. Men när Västerbottens Museum till sist jämställer vindkraftsparken med ”industrimiljöer eller stadsmiljöer med larmande ljud och ljusintryck” faller tyvärr förtroendet ytterligare för just detta samrådssvar.

Yttrandet riskerar också att undergräva förtroendet mellan Holmöborna och museet dit Holmöborna under långa tider skänkt värdefulla kulturföremål, små som stora. Kyrkan Helena Elisabeth som står på Gammlia liksom den gamla väderkvarnen vilka museet så fint restaurerat är bara två exempel. Väderkvarnen:

Holmokvarn-pa-Gammlia 19420725-Kvarnen-Gammlia-0

En allmänt negativ och förutfattad inställning till vindkraft lyser igenom i yttrandet från Västerbottens Museum och det vore olyckligt om den verkligen speglar museets inställning i frågan om vindbruk på Holmöarna.

Sven Nordblad

Vad Länsstyrelsen egentligen sade

På Fria Vindar bjuds vi nu på samrådssvar om den planerade vindkraftsparken på Holmöarna. Här en provkarta med populära felaktigheter och överdrifter som tycks hämtade direkt från deras propagandaskafferi:

… ödeläggas, Holmön mekaniseras, spekulation, fågellivet slås ut, olåten, ödesdigra konsekvenser, fisken lämnar kustnära områden, kaos, iskast, fasta jobb av betydelse skapas inte, kränkande, döda Holmön, grov infrastruktur, söndergrävt landskap, buller, blixtljus, fågeldöd, bullermatta, omfattande avverkningar, skogen blåser omkull, gynnar inte färjan, industrimiljöer eller stadsmiljöer med larmande ljud och ljusintryck. …

Om detta har vi på vår sida skrivit mycket och förklarat. Läs gärna de olika artiklarna i högerspalten!

Men så står där plötsligt ett citat som sägs komma från Länsstyrelsens (Lst) tidigare jurist Percy Johansson:

Föregångaren, Slitevind, satte i sin propaganda ett likhetstecken mellan ”att utveckla Holmön” och ”att vara för en vindkraftsetablering”. Denna semantiska förvirring fortsatte då bolaget började betala ut reda pengar till markägare för deras namnteckningar, ett förfarande som fick Länsstyrelsen att reagera. Dåvarande juristen vid miljöavdelningen, Percy Gustafsson, meddelade Slitevind i ett brev det otillständiga i att locka med pengar innan myndigheterna kunnat ta ställning till om det överhuvudtaget var lämpligt med vindkraftsverk på Holmöarna och var i så fall enskilda aggregat skulle placeras.

Är det möjligt att Lst verkligen sagt och menat detta?

Svar finner vi i det meddelande som mycket riktigt skickats – så långt är det rätt – från Lst den 2010-04-22 till de bägge bolagen Slitevind och Holmövind. I detta meddelande (eller är det något annat meddelande från Lst som åsyftas) påpekar Lst att vindkraftverk inte ska placeras inom naturreservatet. Istället bör man planera för ett ”avgränsat projekt utanför naturreservatet”.

20100422-Lst-Meddelande-1

20100422-Lst-Meddelande-2

Inom parentes kan det bantade projekt som Gröna Holmön AB nu beskriver med 19 st verk istället för som mest ett 60-tal verk betraktas just som ett avgränsat projekt.

Vidare säger Lst att ”Valet av lokalisering ska inte primärt utgå ifrån eventuella markägaröverenskommelser”. Vilket närmast är en självklarhet eftersom prövningen av projektet sker enligt Miljöbalkens bestämmelser.

Däremot står det naturligtvis projektören fritt att erbjuda intresserade markägare förskott på den ersättning som verken kommer att generera när de tas i drift.

I meddelandet från Lst nämns överhuvudtaget inget om pengar.

Så vad har vi då? Jo, ett meddelande från Lst om att vindkraftverk inte ska placeras inom naturreservatet utan hellre planeras inom ett avgänsat område utanför detta. Precis som nu sker!

Visst är det bekvämt men fult av Fria Vindar att trots de spelregler som Länsstyrelsen anvisat på uppdrag av riksdag och regering, föra en hetskampanj med personangrepp som främsta verktyg mot projektet, för att försöka stoppa en rättvis prövningen av det. Ett projekt som väldigt många stöder och hoppas på för Holmöns framtid.

Men att hålla sig till de demokratiska spelreglerna verkar inte vara Fria Vindars paradgren!

Sven Nordblad

Kuling på Holmön

 
20141103-Holmokarta-1

Jag är så rädd för vindkraftverk, dom både syns och hörs!
På ön ska bli helt tomt och tyst så ingen nånsin störs.
Må andra länder lida när klimatet ändrar sej –
att våra djur far illa då har aldrig slagit mej.

Och varför bry sej, varför tro på domedagsprofeter?
Bekvämare att blunda då, än se sin termometer.
Men el – det vill jag ha förstås, fast gör den inte här.
Nä bygg nånting nånstans långt bort, det passar bättre där.

Vi som är mot, vi spelar på sentimentala strängar.
Det ska va gammal bondekult och inga vindkraftspengar.
Att dom som äger jord på ön är giriga som få,
det tror jag inte ens på själv, men säger så ändå.

Bygg väg på östra Holmön? Det kan ni låta bli.
Min farfar tog sej aldrig dit, så varför skulle vi?
Att avstå nåt, att offra nåt, förändra horisonten?
Då får det hellre gå för ön så som det gick för dronten!

Jag tror på vad som helst som skrivs, på Fria vindars sida.
Personangrepp och faktafel, det kan ju gärna svida.
Om det är klokt, en bra taktik, att vara så burdus…
Det visar sej så klart en dag, ja framtiden är ljus!

Okej, jag vet, det blåser hårt, på ön långt ut i Kvarken.
Men det är onödigt ändå att starta vindkraftsparken.
Lär finnas grej som varnar den som flyger högt där uppe.
Fast enklast vore det trots allt, om vi bara sluppe!

Den framtid kanske snart är här, då färjan är i fara.
Affär som stängs och hus som töms, då får vi väl förklara:
För vindkraft är just denna ö, ett helt omöjligt ställe.
Och vem behöver väl nåt mer, till sitt uppehälle?

Det är ju visserligen dyrt, att underhålla husen.
Plantera nytt det älgen tar, där går snart flera tusen.
Så låt det bli som det blev då, när vi fick reservatet.
Ge upp er skog, låt slyn ta plats, sen slutar vi med tjatet!

Agda

Klicka på Read more för att läsa mer …

Read more

Vindkraftpark Fröskog i Åmåls kommun – en fallstudie

I ett tidigare inlägg jämförde vi vindkraftsparken i Glötesvålen med projektet på Holmöarna eftersom det finns stora likheter mellan dem. Glötesvalen omfattar 30 vindkraftverk och ligger inom ett lågfjällsområde och är klassat som riksintresse både för rennäring och vindbruk.

Men det finns också anledning att göra jämförelser med andra projekt. Ett sådant är Fröskog där ett avgörande i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) just fattats. Projektet liknar Holmöarna av en särskild orsak – nämligen att bekanta riksmotståndare mot vindkraft agerar på båda platserna och med samma argument.

Froskog-vindpark-karta

I Fröskog finns nu tillstånd att bygga 6 st verk med en totalhöjd av 195 meter enligt Länsstyrelsens i Västra Götaland beslut med dnr 551-18164-2011. Dvs verk som är högre än Turning Torso i Malmö som mäter blott 190 meter, se bild nr 4 från Malmö.

20140828-VV-Vassmolosa-4b

1. Tillstånd

En ansökan om att uppföra 6 st verk lämnades in till Länsstyrelsen i Västergötlands län där Miljöprövningsdelegationen (MPD) gav tillstånd efter att ha bedömt en mängd inkomna synpunkter, mycket ofta identiska med de som används i debatten om projektet på Holmöarna:

– Samråd inte korrekt genomfört
– Välbefinnande
– Levnadsmiljö
– Turning Torso
– Fastighetsvärde
– Turism
– Resursslöseri att bygga mer vindkraft
– Annan ny teknik istället för vindkraft
– Onyttan med vindkraft
– CO2-utsläpp
– Meningslös satsning på vindkraft
– Landskapsbild
– Rekreation, friluftsliv och naturvård
– Maskindirektivet
– Inhängnad
– Fåglar
– Buller och ljus/skuggbildning
– Lågfrekvent buller
– Vittnesmål
– Hindersbelysning
– Vansinnessatsning på vindkraft
– Kulturmiljö
– Bisfenol A
– Radioaktiva tungmetaller
– Återställningskostnader
– Namninsamling med 300 namn (!)

Om Bisfenol A som är en omdiskuterad fråga i Holmöprojektet konstaterar MPD:

20131003-Froskog-Lst-om-Bisfenol

Sammanfattande bedömning:

Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att verksamheten omfattande sex vindkraftverk, om föreskrivna villkor iakttas, går att förena med målen för miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Vad som anförts i ärendet i övrigt förändrar inte denna bedömning. Tillstånd skall därför lämnas för verksamheten.

20131003-Froskog-tillstandsbeslut-Miljoprovningsdelegationen

2. Överklagan till Mark- och miljödomstolen

Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen (MOD). Samma synpunkter som vid tillståndsprövningen återkom i överklagan:

20131103-Froskog-overklagan-Mark-och-Miljodomstolen

3. Beslut i Mark- och miljödomstolen

MOD fattar nu ett kontroversiellt beslut om att införa ett minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus.

Domslut:

Mark- och miljödomstolen gör endast de ändringarna i det överklagade beslutet att
villkor 7 ska ha följande lydelse.

7. Vindkraftverk får inte placeras närmare något av de vid detta tillstånds meddelande befintliga bostadshus än 1 000 meter.

Beslutet innebär att 82% av det planerade vindbruksområdet inte längre kan användas.

20140415-Froskog-dom-Mark-och-Miljodomstolens

4. Överklagan och beslut i Mark- och miljööverdomstolen

Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och vindkraftsbolaget överklagar beslutet i MOD till MÖD.

Länsstyrelsen i Västra Götaland anför:

Det föreskrivna villkoret 7 innebär en inskränkning av bolagets möjligheter att placera vindkraftverk som inte kan anses vara förenlig med god hushållning av markområden. Av bullerberäkningar framgår att bullervillkoret kan innehållas även om avståndet till bostäder understiger 1 000 meter. I vissa fall räcker det med cirka 570 meter. Det föreskrivna bullervillkoret 40 dB(A) vid bostäder får anses vara en tillräcklig indirekt begränsning av avståndet till bostäderna. Av upplevelse- och synbarhetsskäl kan ett minsta avstånd om 500 meter vara lämpligt.

MÖD upphäver beslutet om visst minsta avstånd och sammanfattar:

I ett mål om tillstånd till vindkraftverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det ur bullersynpunkt inte är miljömässigt motiverat med ett preciserat krav på visst avstånd utan att det är tillräckligt att placeringen av vindkraftverken regleras genom ett villkor om maximalt tillåtet buller vid bostäder.

20141023-Froskog-Dom-Mark-och-Miljooverdomstolen

20141023-Froskog-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen

MÖD hänvisar också till en liknande dom där bullernivå och inte avstånd skall vara avgörande:

20130828-Statkraft-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen-473-13
_________________

Så här ser svensk miljölagstiftning ut! Låt nu projektet på Holmöarna få en rättvis miljöprövning. Och låt oss slippa den uppsjö av felaktiga och vilseledande argument som snedvrider debatten. Även om somliga inte vill acceptera det.
_________________

Sven Nordblad

Vindkraft ger arbeten lokalt

I anslutning till Thorbjörn Lindbergs tidigare artikel i VK Bara utveckling ger livskraft på Holmön är det intressant att titta på studier som görs om de arbetstillfällen som vindkraften skapar lokalt. Nätverket för vindbruk som arbetar på uppdrag av regeringen driver bland annat ett nätverk som kallas Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll och de följer och utvärderar Havsnäsprojektet i Strömsunds Kommun.

Detta projekt är en värdefull kunskapsbank att ösa ur. År 2008 var det Sveriges största landbaserade vindkraftspark och omfattar 48 st vindkraftverk av fabrikat Vestas med effekten 2 MW. Med den kunskapen som utgångspunkt har noden utvecklat ett beräkningsverktyg för att uppskatta arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Att ta fram gemensamma rutiner för säkerhets- och arbetsmiljöfrågor är ett annat verksamhetsområde för noden.

En uppföljning av Havsnäs vindkraftpark efter 2 år visar att vindkraftparken på årsbasis sysselsätter 18,5 heltidstjänster för den löpande servicen, samt drift & underhåll, ägarservice för skötsel av vindkraftparken och byggnader, underhåll av vägnät samt elnät och andra kringeffekter. Räknat på en brukstid för vindkraftparken på 20 år, så handlar det om 370 årsarbeten. Detta motsvarar omkring 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk och nästan 0,2 tjänster per MW.

Totalt behöver vindkraftsparken Havsnäs över 11 vindkrafttekniker/år i ca 20 år, vilket blir 220 årsarbeten:

20141024-Havsnas-drift-och-underhall

Bygdemedel delas också ut liksom det planeras för Holmöprojektet. Men med den skillnaden att på Holmön går en mycket större del av avkastningen till de gemensamma projekten istället för till enskilda markarrenden. Här listan för Havsnäs för 2011-2014:

20141024-Havsnas-Bygdemedel-2011-2014

På Holmön planeras alltså, med stort stöd från Holmöborna, ett vindkraftsprojekt med 19 st verk. Då är det naturligtvis intressant att prova beräkningsverktyget för att bättre kunna bedöma hur många arbeten med drift och underhåll som långsiktigt skulle kunna skapas på Holmön.

Kalkyldelen för drift- och underhåll ger följande mycket intressanta resultat:

20141024-Prognosverktyg-Holmon-19-verk

Drygt 7 årsarbeten/år under parkens beräknade livslängd på ca 20 år kan alltså skapas på Holmön. Till detta kommer också de arbeten som följer av bygdemedel och markarrenden!

Så här kan det bli. De som menar att vindkraftsparken på Holmön kan skötas av en enstaka tekniker som då och då besöker ön per helikopter vet helt enkelt inte vad de talar om.

Låt oss nu i 20 år unna Holmön denna sista chans till överlevnad – en mycket kort tidsrymd i öns månghundraåriga historia!

Sven Nordblad

Bara utveckling ger livskraft på Holmön

För att Holmön skall vara en levande bygd året runt måste vi gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov. Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör ta ansvaret att leda och utveckla ön långsiktigt. En reviderad utvecklingsplan länkad till kommunens, ”Strategier för framtiden” behövs.

Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten och i dag till stor del boende på Holmön.

Under 1900-talet till i dag har Holmöns by åderlåtits på ett alarmerande sätt, från drygt 400 åretrunt boende invånare, till dagens 30 tal, att bara skriva sig på ön är ett spel för galleriet. Totalt är 65 personer i dag mantalsskrivna på ön. Grunden till den negativa utvecklingen ligger i ändrade levnadsvanor där fiske, jordbruk och jakt fått stå tillbaka för arbeten på fastlandet.

För att Holmön skall fortsätta vara en levande bygd året runt måste vi nu gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov för att sedan fly ön på hösten.

Under vintern 1999/2000 engagerades öbor/fritidsboende i ett stort projekt om en utvecklingsplan för Holmön fram till 2010.

Huvudpunkterna var en ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Konkreta projekt med ett partnerskap av 66 deltagare – som skulle revideras och kompletteras kontinuerligt. Viktigast av allt var målet att det 2010 skulle finnas 180 fastboende i samhället.

Målsättningen finns fortfarande, men vi nådde inte fram. Därför krävs nu nya tag med en reviderad utvecklingsplan som länkas samman med Umeå kommuns, ”Strategier för framtiden” från 2012.

Att ett fåtal personer försöker begränsa företagssatsningar som kan utveckla Holmön har vi inte råd med.

Staten har satsat totalt drygt 36 miljoner de senaste åren på en förbättrad förbindelse med fastlandet. En förbindelse som kommer att möjliggöra att vi kan möta vår målsättning för Holmöns utveckling. Alla företag är välkomna, även vind- och solkraftföretag.

En miljömässig vindkraftsetablering innebär att bygdemedel tillförs samhället, vilket ger oss en kraftigt ökad ekonomisk möjlighet att möta framtiden och uppnå de målsättningar vi har för utveckling av vår levande kulturbygd. Bygdemedlen blir en ovärderlig tillgång för byns och öns framtid.

Baserad på bygdemedlen kan konkreta ekonomiska investeringar och projekt förverkligas. Projekten utföres i samarbete med vindkraftbolaget, Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket. Inom EU finns dessutom stora möjligheter till ekonomiskt stöd för skärgårdsprojekt, som man exempelvis nyttjat i Öviks kommun.

Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör här ta ansvaret att leda och utveckla Holmön långsiktigt. Med en förväntad kraftigt ökande befolkning i Umeå ligger Holmön idealiskt till som besöksmål, ett mål med högsta möjliga kvalitet.

Turistbostäder uppföres (byggs för kraftbyggarna), vägnätet utökas vilket ökar tillgängligheten för bofasta och besökare. Vandrings- och cykelleder kan rustas och utvecklas. I samband med nya elkablar över Kvarken dras också vattenledning samt en fiberkabel till byn.

Allt arbete utföres med största miljöhänsyn. Med ett ökat inflyttnings- och besöksflöde förbättras möjligheterna att få en bättre färja samt ökat underlag för företag inriktat mot transporter runt/på Holmön, natur, jakt- och fiskeguidningar, återskapande av våtmarker, småskaligt ekojordbruk samt vindkraftsturism. Med ett ökat tryck av besökare och boende kommer även servicenäringarna att få ett årligt uppsving.

Motståndarna till vindkraft strävar efter att endast förmedla sina tankar mot en vindkraftsetablering, fakta och andras tolkning av samma verklighet vill man inte ta till sig. Hemliga listor, anonyma inlägg och nyttjandet av riksmotståndare till vindkraft gör att tilltron för motståndet urholkas.

Låt oss alla samarbeta för en utveckling av Holmön, vi värnar samtliga om Holmöns natur och miljö, därför bör vi gemensamt medverka i utvecklingen av ett framtida bebott Holmösamhälle, öppet även för vindkraftsetablering.

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i oktober 2014 och en debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Medvind för förnybar energi och vindkraft på Holmön

 
Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:

– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?

Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet

Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.

Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.

Flygfoto_OKG-580x386
Foto OKG

Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft

VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.

I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.

Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.

I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.

Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över

Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:

Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.

Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.

Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki

I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.

 
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …

Read more

Gröna Holmön AB och Friavindar

Nu har det nya bolaget Gröna Holmön AB tagit över vindkraftsprojektet från Slitevind som dock står kvar som minoritetsägare. Man har presenterat en samrådshandling för den ändrade utformningen av vindkraftsparken med ett mindre antal verk inom två istället för tre områden.

En intressant detalj som visas i det nya underlaget är att vindkraftverken kan ställas in för reducerad ljudnivå vilket gör att bykärnan hamnar utanför 35 dB området istället för som tidigare 40 dB. Denna möjlighet kan vara av värde vid ostliga vindar vilka dock är mindre vanliga.

Samradshafte_2014-09-25-01

En bild från Byviken visar hur avståndet till närmaste vindkraftverk påverkar perspektivet – telemasten i förgrunden uppfattas som högre än vindkraftverket trots att verket är högre än i tidigare förslag. Genom att det västra området strukits syns inte längre några verk mot söder längs vägen från färjan vilket är en klar förbättring.

Friavindar

Nu undrar man hur detta tas emot av gruppen Friavindar som motarbetar vindkraft i allmänhet och på Holmön i synnerhet. Inser och förstår man de uppenbara fördelar som följer med det nya förslaget?

Men ett besök på sidan förskräcker. De hätska tongångarna och de vilda spekulationerna fortsätter – t.ex att undertecknad (Sven N) skulle ha spökskrivit samrådshandlingen. Grova personangrepp i parti och minut – och ett personangrepp är det fortfarande även när man använder finurliga förkortningar och omskrivningar. Tidigare röster som manat till sans och måtta tycks ha tystnat.

Bland de märkligare konspirationsteorierna finner vi detta exempel. Här menar man att vindkraftverken listigt spridits ut med avsikten att senare kunna bygga ännu fler verk. Bortsett från vad Länsstyrelsen skulle kunna säga om detta så kommer det inte att fungera eftersom vindkraftverken om de står för nära stjäl vind från varandra. Jag (Sven N) inser också när jag läser kommentaren att jag knappast längre reagerar på Friavindars tillmälen gällande Holmöborna – i detta fall ”dumma” eller ”egoistiska” – men det betyder förstås inte att det är OK att så grovt bryta mot god nätetik.

20140927-FV-Dumma-eller-egoistiska

Och varför framhärdar Friavindar med påståendet om att Försvarsmakten inte känner till projektet trots att det framgår av samrådshandlingen att detta inte stämmer? Redan 2012 yttrade sig Försvarsmakten om projektet enligt denna artikel i VK.

Sedan det här med renarna. Har Friavindar inte förstått att det är samebyn som avgör om man vill använda Holmön för renbete? Det är inget som vindkraftsprojektören kan påverka men man visar i samrådshandlingen att möjligheterna till renbete knappast försvåras.

Man kan undra om de som sägs stödja Friavindar verkligen accepterar skriverierna eller varför de i annat fall inte protesterar mot den obehagliga tonen i kampanjen som förs i deras namn.

Som tidigare kommenterar man helst anonymt på sidan. Endast ett fåtal identifierbara signaturer finns med som t.ex C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist från FSL som ingendera har något med Holmön att göra. För att det ska bli möjligt att alls referera till inlägg har man tvingats tillgripa ett nummersystem för kommentarerna.

Vore det så svårt att stå upp med sitt eget namn när man kommenterar?

Men även myndigheterna får en släng av sleven. Artikelförfattaren på Friavindar Dag Blomqvist kallar dem spratteldockor helt utan förmåga att agera eller tänka själva:

20141021-FV-DB-Myndigh-spratteldockor

Frågan är väl om Friavindar nu tangerar gränsen för näthat eller till och med överskrider den eftersom de inte alls lever upp till kraven på god nätetik! Jämför med de regler som gäller för kommentering på SVD.

Med näthat avses kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar

Döm själva:

www.friavindar.se

Det Friavindar nu borde göra är att moderera sin sida och ändra sitt hårda språk som ön inte mår bra av och låta vindkraftsprojektet prövas enligt de demokratiska spelregler som fortfarande gäller i Sverige – alltså även på Holmön!

Hälsar

Sven Nordblad – Rotorn, (r), Rxxxxx, S*2!
Sven Karlsson – S*2!
__________________

En reflektion …

… är om det sociala ute på byn fungerar för de som uttrycker sig så på Friavindar. På vinterhalvåret är det få människor på byn och trygghet för alla önskas (när inte telefonin alltid fungerar) liksom trivsel och trevnad. Alla på byn behövs och borde kunna se varandra i ögonen, skriva illa om sina grannar är inte bara kränkande det skapar murar. Det mesta kan vi prata med varandra om, även för att lösa konfliktsituationer m.m, som i skolans värld. Eller söker redaktionen för Friavindar efter att mobbingsituationer skall uppstå och utvecklas till fullskalig vuxenmobbing?

Nej, denna pajkastning måste upphöra omgående på ön – vi är ju vuxna – för att bevara den trygghet och den trivsel och den trevnad som alla behöver och önskar sig! Gräv ned stridsyxan är uppmaningen om detta skall sluta på ett hedervärt sätt.

Överlåt till myndigheter att besluta det som är lagstadgat, enligt demokratins principer. Kränkande ord, vare sig dessa skrivs eller talas, slår i regel mot de som anstiftar och vidarebefordrar otrevligheterna.

Sven Karlsson

———————–

Kommentarer från diskussioner på Friavindar. Tryck på Read more för ett utdrag …

Read more

Färjan — hur länge till?

Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.

Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:

Vbm_A18612

T.v. ligger Holmöns gamla boskapsfärja, den s.k. ”kofärjan”, byggd av Abel Jonsson i Täfteå. Den användes för boskapstransporter till fastlandet, hade akterspegel och var öns största båt. Den bogserades efter färjan ”Holmön” som skötte holmötrafiken mellan 1938-1956. På bilden bakom kopråmen ser man akterspegeln på färjan 63/70 (Holmön), vilken även bogserade kopråmen. Den färjan var i tjänst på Holmöleden 1956-1983. 63/70 färjan är fortfarande aktiv, nu på Island. Längst bak på bilden ser man livräddningsbåten ”Drottning Viktoria” med stationsnamnet Holmön målat på långsidan. Fotografen Olov hasslöv dokumenterade båtbyggeri på Holmön och skrev böcker i ämnet.

Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.

För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.

2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden

Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.

Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?

Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:

2014-Ulvon-farja-biljettaxa

I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.

Trafikverket-Grov-skattning-av-antalet-passagerare-Holmofargan

Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.

Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.

Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.

Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.

Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.

Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:

Trafikverket-farjan-trafikkostnader

Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.

Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.

Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.

En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.

Göran Burén

Stora valenkäten 2014

Westander genomförde våren 2014 Stora Valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats.

Där ställdes bl.a frågor om inställningen till förnybar energi och resultatet av enkäten visar ett mycket starkt stöd för fortsatta satsningar på vindkraft. Åtta av tio riksdagskandidater vill förlänga stödsystemet för förnybar elproduktion till 2030 medan bara en av tio motsätter sig detta.

Här är frågorna som ställdes och svaren som gavs:

Westander-Stora-Valenkaten-2014-3

Det är intressant att notera att 77 procent vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att utreda och ta ett samlat grepp över hur tillståndsprocesserna för vindkraft kan förkortas och underlättas:

Westander-Stora-Valenkaten-2014-11

En SIFO-undersökning gjord på uppdrag av SVT under våren 2014 visar också att 71 % av Svenska folket vill behålla stödet till vindkraften:

20140219-SIFO-SVT-Vindkraft-undersokning

Man kan också nämna att 2013 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att 81 procent av svenska folket är positiva till vindkraft, 8 procent varken positiva eller negativa, 7 procent negativa medan 4 procent har ingen uppfattning.

Alltså fortsatt starkt stöd för vindkraft både bland riksdagskandidater och Svenska folket!

Erfarenheter från Lillhärdal

Via den riksomfattande föreningen Hela Sverige skall leva fick vi kontakt med Bengt Liljemark, ordförande i Medvind för bygden i Lillhärdal om deras erfarenheter av vindkraft och bygdemedel.

Lillhärdal i Härjedalen är ett utmärkt exempel på hur en bygd kan använda vindkraften som en positiv vändpunkt.

Precis som på Holmön fanns det en liten men högljudd grupp som protesterade aggressivt mot vindkraft. De bombarderade kommunen med protestbrev. Vid den första ansökan till kommunen fick vindkraftsexploatören därför avslag på grund av protesterna. Lillhärdal gick samman och skickade in ett medborgarförslag till kommunen. De allra flesta skrev på. Förslaget gick igenom direkt och etableringen av vindkraft kom igång.

Studiebesök från Lillhärdal

Enligt Bengt Liljemark är det inte bara boende som är medlemmar i ”Medvind för bygden”, utan även många turister och andra tillfälliga besökare.

”Medvind för Bygden” har som mål att:

1. Skapa en förvaltning av bygdepeng

2. Medverka för att stötta lokalt föreningsliv

3. Medverka till fler jobb genom att stötta lokalt företagande genom olika ekonomiska garantier vid nystartande av företag och EU-projekt, men även för befintliga företag

4. Stötta den lokala vindkraftsutbyggnaden för att nå dessa mål

När jag nämner vilka som figurerar på Fria Vindars hemsida och på VKs debattsida, visar det sig vara samma personer som härjat i Lillhärdal. Personer som inte har någon anknytning till Holmön utan är spridda över hela landet, men med motviljan mot vindkraft som gemensamt symtom. Dock valde man en annan strategi än den återhållsamma polemik vi valt på Holmön. Man valde att tiga ihjäl dem. En strategi som tycks ha lyckats.

Idag märker de boende i Lillhärdal vilka positiva effekter etableringen av vindkraft har för bygden. Dels ger det arbetstillfällen vid uppsättande av vindkraftverk, dels för det dagliga underhållet. Baserat på en avkastning på en procent och när samtliga 110-130 verk är på plats är beräkningarna att man kommer ha en årlig avkastning på upp mot tio miljoner kronor. Pengar som kommer att fördelas enligt normerna ovan.

Anmärkningsvärt är att de personer som varit aktivt och högljutt emot vindkraft, visserligen kommer att använda resurserna i form av förbättrad infrastruktur, men aldrig dyker upp på möten om vilka lokala projekt som skall stödjas och om hur pengarna bäst skall användas.

Skulle samma mål i Lillhärdal kunna användas på Holmön? En första förutsättning är givetvis att det finns ett tydligt skrivet avtal med exploatören hur stor andel av vinsten som skall gå tillbaka till bygdemedel. Vi är övertygade om att fördelning av bygdemedel till olika projekt och företag på Holmön kommer att vara ett angenämt bekymmer. Den uppenbara positiva effekten är att bofasta, sommarboende och turister kan gå samman och ha de ekonomiska muskler som krävs för att vända den nedåtgående spiralen och utveckla Holmön in i framtiden.

Björn Olsen
Sven Nordblad

Läs mer:
Vindens Återbäring – Hela Sverige ska leva
Myter om vindkraft
Vindkraftsturism till Jädraås

Vindkraften som energiproducent

I ansträngningarna att motarbeta vindbruk på Holmöarna framställs vindkraften ofta som en dålig och dyr energiproducent. Medan olika exotiska förslag som bio-gas, geotermisk energi, vågkraft, kall fusion (Rossis E-cat) beskrivs som alternativ. Tittar man närmare på dessa visar de sig dock inte alls hålla måttet.

När det gäller ekonomin drar man gärna paralleller till den tyska energiomställningen men undviker att beskriva de avgörande skillnaderna mot den svenska satsningen på förnybar energi.

Och hur ser egentligen framtiden för ny svensk kärnkraft ut?

Vindkraften levererar i första hand energi och inte effekt. Detta beror förstås på att det inte alltid blåser. Däremot blåser det mer under vinterhalvåret, när strömmen behövs som mest, än under sommaren.

Vi har tidigare visat hur det blåser på Holmögadd och det är i själva verket mycket få platser i Sverige som har en högre medelvind än den här uppmätta. Detta är också orsaken till att Holmöarna är aktuella för vindkraftsprojektet. Vindkarta från Umeå Kommun:

Umea_Kmn_Vindstyrka

Energiinnehållet beräknas som vindhastigheten i kubik. För januari med 6,7 m/s medelvind jämfört med juli 4,3 m/s innebär detta nära 4 ggr så stor elproduktion i januari!

Här är data från Vindstat som visar hur vindkraftsproduktionen fördelar sig över året och är störst under vintern.

Dessa diagram visar hur årsproduktionen för vindkraften stadigt ökar och snart når 12 TWh/år. Detta är inte ett obetydligt tillskott till den totala elproduktionen som är ca 150 TWh/år:

20140830-Kraftlaget-vindkraft

För att reglera den varierande vindkraftsproduktionen används den svenska och norska vattenkraften. Men även kraftvärmeanläggningar kan utnyttjas.

Den svenska kärnkraftsexperten Janne Wallenius som vid KTH sysslar med att utveckla en experimentreaktor kallad Electra har bedömt situationen så här:

På den nordiska elmarknaden kan det vatten som faller från himlen förvisso utgöra tillräcklig reglerförmåga för en stor närvaro av vind, men i ett globalt perspektiv ser det vanskligare ut.

20140828-VV-Vassmolosa-4b

Vindkraftverk i Vassmolösa fabrikat Vestas totalhöjd 150 meter. Längst till höger Turning Torso 190,4 meter hög i Malmö som syns väl på långt håll men på närmare avstånd försvinner den lätt bakom hus och träd. Allt beror på perspektivet.
 

Vindkraftens ekonomi

I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 26,4 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.

De förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Detta betalas via elkonsumentens elräkning (de elintensiva industrierna undantagna) med 2,7 öre/kWh 2013 varav ca 1,7 öre/kWh går till vindkraften. Vindkraftsproducenten får tack vare detta idag 2014 ca 18 öre/kWh att jämföra med nära 40 öre/kWh år 2009. Se detta diagram:

20140830-Kraftlaget-elcertifikatpris

Tack vare den ökade produktionen av förnybar kraft har elpriserna rasat efter 2011 vilket tillsammans med den låga ersättningen för elcertifikat innebär att lönsamheten för ny vindkraft är svag. De låga elpriserna drabbar naturligtvis också alla övriga kraftslag.

Elpriser-Nord-Pool-1996-2013

Och trots att vindkraft numera hör till de allra billigaste kraftslagen att bygga kommer de uppsatta målen inte att nås:

Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att avtalet med Norge ska uppfyllas. Det förslag till kvotjustering som Energimyndigheten tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019, varav 8 TWh 2016. Under åren 2016-2020, då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8-3,5 öre per kWh, vilket för en villakund med en årlig elanvändning på 20 000 kWh motsvarar 360-700 kronor årligen.

Kontrollstation 2015

Detta innebär alltså att kostnaden för elcertifikat återgår ungefär till nivån 2009 och för elkonsumenten kommer de lägre elpriserna fortfarande att uppväga kostnaderna. De nya kvoterna planeras att gälla from 2016 och kommer att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften:

20140830-EM-Genomsnitt-elcertifikat

De sammanlagt 25 TWh förnybar energi som Sverige tillför tillsammans med de 26,2 TWh som byggs med Norge motsvarar nära nog hela den svenska kärnkraftsproduktionen!

Detta kan kallas en revolution i det tysta och går på tvärs mot de domedagsprofeter som ständigt försöker räkna ut vindkraften!

Den tyska energiomställningen

I Tyskland bygger man nu kraftigt ut de förnybara energislagen för att kunna ersätta kärn- och kolkraft. Och man är på god väg. Detta diagram visar förändringarna mellan 2013 och 2014:

2014-Tyskland-Energiprod-2014-2013-Jmf

Kostnaderna är dock avsevärt högre för de tyska elkonsumenterna. Energimyndigheten konstaterar att tyskarna betalar 43 öre/kWh för energiomställningen jämfört med knappa 3 öre/kWh i Sverige.

Men det eldas mycket brunkol i Tyskland med svenska Vattenfall i spetsen som 2012 bröt hela 62 miljoner ton kol i Tyskland och producerade el motsvarande 55 TWh. Alltså lika mycket som den svenska kärnkraftsproduktionen. Detta sker tack vare att kolet är billigare än naturgas och leder till att gaskraftverk tom tvingas stänga. Elen exporteras sedan och medan Tyskland alltså för egen del minskar sina utsläpp så ökar de totalt sett. Skulle en skatt på utsläpp av CO2 införas i EU kunde utvecklingen vändas.

DWO-Stromexport-NEU

Vindkraftens LCA (Life-Cycle Analyses)

Somliga menar att vindkraften förbrukar mer energi under sin livstid än den producerar och åstadkommer större utsläpp av CO2 än den ersätter. Det här är naturligtvis felaktigt.

Ett vindkraftverk behöver ungefär 6 månader på sig för att generera den energi som åtgår för att bygga det.

När det gäller utsläpp så har bl.a Vattenfall tagit fram LCA värden för olika kraftslag:

LCA-VF-Vaxthusgaser
LCA-VF-Svaveldioxid
LCA-VF-Kvaveoxider

Som man ser är värdena för vindkraft utomordentligt bra och kan jämföras med naturgas där relationen är 15/503 gCO2eq/kWh vad gäller utsläpp av CO2. Man kan nämna att enligt IPCC är relationen 12/11 gCO2eq/kWh vid jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft på land.

För vindkraftsprojektet på Holmön innebär detta att utsläpp av 180.000 ton CO2 från fossil energiproduktion med naturgas förhindras. Detta inses av denna graf som visar vindkraftens låga rörliga kostnader dvs den tränger ut dyrare kraftslag:

diagram_prissattning_el

Grafen visar också att ett vindkraftverk inte går i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.

Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att långivaren (banken) övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi på genom att kostnaderna för drift och underhåll ligger på ca 15 öre/kWh och de rörliga kostnaderna är som visats lägst av alla kraftslag.

Mycket av den svenska vindkraftsproduktionen exporteras bl.a till Finland och Polen. Här en typisk bild som visar kraftläget i Norden. Lägg märke till den stora nordiska exporten till Finland som ändå inte räcker till varför elpriset ofta är högre där:

20140802-SKV-Kraftlaget-Norden

Läs mer: Myter om vindkraft

Kärnkraft

Vilken roll kommer ny kärnkraft att spela i framtiden i Sverige när de nuvarande kärnkraftverken med Oskarshamn O1 i spetsen allt eftersom faller för åldersstrecket?

Kommer den tidigare nämnda blykylda experimentreaktorn Electra med en effekt av 0,5 MW (motsvarande 1/3-del av vad ett enda modernt vindkraftverk producerar) att få tillståd att byggas? Reaktorn förutsätter att 7.000 kg utbränt kärnbränsle upparbetas till 70 kg plutonium. Kommer detta att tillåtas?

År 2010 bestämdes att ny kärnkraft bara får byggas som ersättning för gammal, att inga som helst subventioner skall ges och att kärnkraften ska bära sina försäkringskostnader fullt ut. Här två artiklar från Reuters där Anna-Karin Hatt (C) beskriver Sveriges inställning:

Interview-Sweden stands by refusal to subsidise new nuclear
Sweden rejects British model for new nuclear plant deals

Not) I Storbritannien kommer ev ny kärnkraft vid Hinkley Point C att garanteras ett minimipris på 1 kr/kWh under 35 år och dessutom indexreglerat.

Här en intressant artikel daterad 2014-07-07 som citerar Dagens Industri:

Svenska kraftnäts generaldirektör och Svensk Energis vd förklarar i intervju varför det sannolikt inte kommer byggas några nya reaktorer i Sverige.

I december 2012 skrev Supermiljöbloggen om hur Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, konstaterat att kärnkraften inte hör hemma i ett hållbart energisystem och att han dessutom inte tror att industrin vill stå för kostnaderna som skulle följa bygget av nya reaktorer i Sverige.

Nu i fredags skrev Dagens Industri om att Mikael Odenberg, Svenska Kraftnäts generaldirektör, och Kjell Jansson, branschorganisationen Svensk Energis vd, kommit till liknande slutsatser.

I intervjun med Dagens Industri säger Odenberg:

– Man måste ha väldigt goda nerver för att våga investera i kärnkraft. Det handlar om att binda oerhört mycket kapital i någonting som ska börja ge avkastning om femton år på en elmarknad som du inte har en susning om hur den ser ut. Jag tror inte på det.

Och tillägger:

– Min bedömning är att det helt enkelt inte går att räkna hem investeringen i en ny reaktor. Den kommersiella osäkerheten är för stor.

Jansson är inne på samma spår och säger till Dagens Industri:

– Vi ska hålla dörren öppen, men som det ser ut nu tror jag inte att det byggs några nya reaktorer i Sverige.

Extra osäker blir investeringar i ny svensk kärnkraft när man betänker att, som nämnts tidigare, mer än 50 TWh förnybar energi inom systemet för elcertifikat kommer att tillföras i Sverige och Norge fram till 2025!
________________

Sven Nordblad

Holmön på 1950-talet

Den 14 juli 1953 kom prinsessan Sibylla på besök till Holmön. Besöket och livet på Holmön skildrades i ett skolradioprogram av folkskolläraren Gunvor Stenberg.

Holmön var en gång Sveriges minsta kommun. Den största befolkningen fanns under första halvan av 1900-talet då som mest cirka 430 personer var fast boende mot idag omkring 60.

Först en beskrivning av livet på Holmön:

SR-Holmon-ett-orike

Holmön – ett örike. Av Gunvor Stenberg.

SR-1-BE

1. Vintervägen från fastlandet till Holmön.

SR-2-VK

2. Holmöns hamn – Byviken. ”Idag kommer storfrämmande”.

SR-2-1-VK

SR-3-VK

3. Vad heter den fisk som Prinsessan Sibylla fick till present, när hon besökte Holmön?

SR-4-BE

4. Holmögadds fyr. Den fyrbenta lådan till vänster har en viktig uppgift – vilken får du veta i programmet.

SR-5-BE

5. När säl är i sikte – sparkar sig jägaren fram på skredstången – ett slags långskida.

Bilden är tagen den 15 maj 1941.

SR-6-BE

6. Holmöns skola. Läraren är också öns präst.

SR-Holmon-bildtexter

SR-Holmon-tack

Tack till Västerbottens Museum för medgivande att publicera bilderna tagna av Bertil Ekholtz samt Västerbottens-Kuriren för bilderna från Prinsessan Sibyllas besök på Holmön.

Sven Nordblad


Anm)
Bild 2 och 6. Prästen tillika läraren är Sigfrid Landin som tjänstgjorde på Holmön 1949-1960. Hans hustru Anna och son Jan finns med i vimlet på kajen när prinsessan Sibylla besöker ön.
Bild 3. Den som överlämnar laxen till Sibylla är Bengt Jonsson och den som står bredvid är Karl-August Holmgren och till höger Emelie Janzén.

 

Vindkraft och vägarna

Att bygga vindkraft på Holmöarna innebär att vägar måste anläggas för installation och underhåll av vindkraftverken. Somliga kallar dessa vägar grova och menar att de innebär skövling medan andra inte håller med och också ser fördelar för turism, jakt, fiske, skogsbruk, bär- och svampplockning.

Var kommer vägarna att gå? De kommer att bli färre eftersom antalet projektområden efter samråd minskades från tre till två. Det västliga området är inte längre aktuellt utan det är det östra och södra området som det nu planeras för och som också är utsedda till riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten efter samråd bl.a med Länsstyrelsen i Västerbotten. Se denna karta:

2013-EM-Holmon-Vindbruksomr-1

Vägdragningen enligt det tidigare samrådsförslaget upprättat av Slitevind daterat 2013-12-20 gäller i huvudsak så vitt vi vet och vindkraftverkens slutliga placering kommer att fastställas i samråd med prövningsmyndigheten. Vägarna anläggs med största hänsyn tagen till känsliga områden, se färgmarkeringarna i kartan, som myr- och våtmarker, nyckelbiotoper etc:

20131220-Holmoarna-karta-verksplaceringar

En stor fördel med att utesluta det västliga området är att alla verk nu hamnar öster om byn vilket minskar skuggbildning och ljud eftersom västliga och sydliga vindar inte driver ljud in över byn och östliga vindar är mindre vanliga. Vindrosen från SMHI för Holmögadd visar vindarna under januari och juli månad. Eftersom Holmöarna skuggar Holmögadd från norr kommer de nordliga vindarna att vara något kraftigare och de sydliga något svagare än diagrammen visar:

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Vägbredder

Minsta vägbredd för transport och underhåll av de planerade verken Gamesa 5.0 MW är 4,5 meter. Verken är sektionerade på så sätt att de kan transporteras med samma utrustning och krav på vägarna som för mindre verk Gamesa 2.0 MW.

De nya vägarna skall anpassas väl i naturen utan höga vägbankar. Vid prövningen jämnställs de närmast med normalt förekommande skogsbilvägar.

För den nya sträckningen på östra Holmön kan man välja samma vägbredd 4,5 meter och anlägga mötesplatser för i första hand timmerbilar och skotare. Eller bredda vägen till 5,5 meter.

Vad innebär detta?

Här en bild av Ängesövägen alldeles efter bron:

20140716-Angesovagen-0109

Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?

Nästa väg på listan är Holmövägen norr om Salteriet:

20140716-Holmovagen-0102

Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?

Arealer

I samrådsförslaget anges att ytor för vägar, uppställningsplatser och elnät omfattar 25 ha. Den totala skogsarealen som påverkas är 40 ha. Detta innebär att 15 ha åtgår för korridorer t.ex i vägkurvor. Holmön och Ängesön omfattar vardera ca 2.400 ha. Genom att antalet områden för vindbruk minskats från tre till två kommer ytorna rimligen att bli mindre.

Som jämförelse har Norra Skogsägarna lämnat uppgift på ungefärlig omfattning av de skogsytor som berörs av skogsbruksåtgärder på Holmöarna. Avverkning och gallring sker inte varje år då produktionen är för liten. Vid senaste uttag slutavverkades ca 30 ha (4.700 m3fub) och 45 ha gallrades (1.800 m3fub) vilket motsvarar ungefär 2 års tillväxt. Under vindkraftsparken hela livslängd på ca 30 år kommer alltså 450 ha skog att slutavverkas.

Den skogsareal om ca 40 ha som åtgår för projektet beräknas binda 280 ton CO2/år. Vindkraftsparkens produktion ersätter 180.000 ton CO2/år jämfört med elproduktion med naturgas. Vinsten uppgår alltså till 179.720 ton CO2/år.

Sett i relation till de ytor som berörs av normalt skogsbruk på Holmöarna är de arealer som åtgår för vindkraftsprojektet mycket små. Detta kan inte kallas skövling.

Skogsbruk

Vindkraftsparken planeras inom det som idag kallas områden för produktivt skogsbruk. Inte inom Naturreservatet eller Natura 2000 områden. Detta innebär att en mängd skogsbruksåtgärder normalt utförs som markberedning, plantering, stödplantering, gödsling, gallring och till sist slutavverkning.

Den ökade tillgängligheten innebär ett rationellare skogsbruk med avsevärt mycket mindre körskador i markerna. Som exempel hinner en skotare som samlar ihop avverkat timmer göra 8 varv på fastlandet mot endast 3 varv på Holmöarna beroende på de sämre vägförhållandena.

Skogsdiken som idag är igenkörda av skogsmaskiner kommer också att restaureras när våtmarks- och bäckpassager samanlagt ca nio stycken anläggs. Jämför kartbilden ovan. För våt- och myrmarker innebär detta snarare ett bättre skydd än idag.

Jakt, bär- och svampplockning

Jakt inom området kommer att kunna bedrivas som tidigare. Inga inhängnader eller liknande kommer att behövas. Åter är den ökade tillgängligheten till fördel t.ex när det gäller hemtransport av fällda djur.

Elgportraet_han_Alces_alces

Men hur kommer själva jakten att påverkas? Ibland hörs oro i denna fråga. Ett axplock kommentarer från jaktbloggar antyder dock att jakten inte försämras. Det här materialet av Leif Häggstrom ingår i ett projekt i Vindval i samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket: [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]

Att få bättre tillgång till Holmöns och Ängesöns rika bär- och svampmarker har varit ett starkt önskemål från Holmöborna. De nya vägarna kommer att underlätta detta.

Turism och friluftsliv

Den ökade åtkomligheten till Holmöns östliga och Ängesöns norra delar som de nya vägarna innebär är en stor fördel för turism och friluftsliv. Enbart möjligheten att kunna ta sig runt i en slinga på öarna istället för att som idag cykla tur och retur samma väg skall inte underskattas. Eller möjligheten för rörelsehindrade att se mer av Holmöarnas natur. Och det finns många vackra platser väl värda att besöka längs de nya vägarna. Vid Svärtesbredden på östra Holmön planeras en mindre väg ner mot havet. En turistsatsning här med brygga och kanotuthyrning skulle vara ett fint utflyktsmål.

Men denna väg tjänar också ett annat och kanhända viktigare syfte. I takt med att Gäddbäck och kanalen mellan Holmön och Ängesön alltmer grundas upp behövs på sikt möjlighet till en småbåtshamn så att man fortfarande på ett enkelt vis kan nå de östra delarna av öarna för fiske och friluftsliv. Utformningen av denna måste ske i samråd med Länsstyrelsen eftersom området ligger inom Natura 2000 området.

Vägarna ovan fotograferades den 16 juli 2014 mitt på dagen. Avsikten var inte att fånga dem utan turister men eftersom inga var synliga under de timmar fotograferingen skedde blev det ändå så.

Från Öland och Gotland finns också erfarenheter som visar att turismen inte missgynnas av vindkraften. Snarare finns möjligheter att anordna särskild vindkraftsturism som lockar besökare runt om i landet.

Läs mer om turism och vindkraft på Öland och Gotland.

Frågeställningar

Vägarna planeras även över marker där markägarna inte tecknat avtal med Slitevind. Överenskommelser måste träffas med dessa i de fall de inte accepterar vägsträckningen. Våtmarker är särskilt känsliga för ingrepp och vägar med passager i dessa områden måste bevakas noga, vilket naturligtvis också görs av prövningsmyndigheten. Vägarna måste också ha lämplig, ej för grov ytbeläggning som passar för cykel.

Påståendet om att vindkraftsparken innebär skövling och grova vägar kan vi nu avfärda en gång för alla.

Men även om det så här långt ser positivt ut vad gäller vägarna är det viktigt, särskilt vid kommande samrådsförhandlingar när reviderade förslag presenteras, att fortsatt noga bevaka Holmöns intressen i denna fråga!

Sven Nordblad
Björn Olsén

EKO-grisar, BIO-gas och SOL-energi

När vi diskuterar Holmöns framtidsmöjligheter nämns ibland EKO-jordbruk och BIO-gas och SOL-energi som lovande förslag. Men hur ser framtiden på Holmön egentligen ut för dessa planer?

VK rapporterade nyligen att Umeå Kommuns sista grisbonde slagit igen.

Grisbonden Erik Bäckström, i Stöcke, välkomnar intresset men konstaterar att det kommer för sent. Han är den ende grisbonden i Umeå kommun. I januari skickade han sina sista grisar på slakt. Slakteriet vill inte skriva på nya avtal och därmed kan han inte satsa på att köpa in nya grisar. Han renoverade sitt stall för sex år sedan. Installerade golvvärme och målade om. Av den satsningen återstår endast lån.

– Jag skulle kunna ha 400 grisar här, säger Erik Bäckström som nu inte har en enda.

– För oss är antibiotika ett utskrivet läkemedel. Där (Danmark) får grisarna antibiotika i fodret. Det blir som att vi skulle äta antibiotika till frukost, lunch och middag. Men de har haft konsumenterna med sig. Konsumenterna har köpt köttet, säger Erik Bäckström som har liten förhoppning om att grisföretag på nytt kan bli lönsamma.

Artikel i VK

En rustad ladugård med plats för 400 grisar är inte längre lönsam. Erik berättar när jag talade med honom att slaktpriserna är för låga och omkostnaderna för höga. Eriks grisar bodde fint, bara två per box och matades inte med antibiotika som utländska importgrisar ofta gör. Köttet klassificerades som ”Närproducerat svenskt” och borde rimligen haft en god och lönsam marknad. Men icke.

Erik var den sista av kommunens grisbönder som tvingades ge upp. VK har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för näringen. År 2011 fanns i hela Västerbottens Län bara 12 grisbönder kvar, år 1996 var antalet 142

Artikel i VK

Lönsamhetskalkyl för uppfödning av EKO-grisar

Hur ser den ekonomiska kalkylen ut för uppfödning av EKO-grisar. Svenska Pig har utrett detta och ett kalkylblad för EKO-kravcertifierad produktion visas här:

EKO-gris-Krav-kalkyl

För Holmöns del är detta inte goda nyheter. Exemplet avser en kalkyl för 65 årssuggor med 20 kultingar per år. Tyvärr krävs då 140 ha åkermark för foderproduktion vilket är det dubbla mot vad Holmöns samtliga åkrar kan erbjuda.

Förlusten (TB3) per sugga och år uppgår till 532 kr eller sammanlagt ca 30.000 kr. Och detta alltså på en djurbesättning dubbelt så stor som den Holmön maximalt skulle kunna föda. Då bortser vi ifrån att markerna på Holmön är magra och skulle behöva omfattande kultivering för att tillnärmelsevis kunna producera foder i tillräcklig mängd. Lägg sedan till detta de svåra transportförhållandena som ytterligare fördyrar produktion på Holmön.

BIO-gasenergi

Det har också framförts tankar om att producera el via BIO-gas. Råvara för detta skulle kunna vara flytgödsel från det nämnda EKO-jordbruket med EKO-grisar. Till och med som ett alternativ till el från vindkraft.

Låt oss titta på kalkylen.

LRF och Västra Götalandsregionen har gjort ett faktablad kallat El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket:

Broschyr gårdsbaserad biogas

Broschyr_gardsbaserad_biogas_3

Broschyr_gardsbaserad_biogas_6

Broschyr_gardsbaserad_biogas-5

En svinuppfödning med ca 1.300 grisar ger blygsamma 84.000 kWh el per år. Detta är optimistiskt i överkant för Holmöns del och motsvarar lika mycket el som ett enda 5 MW vindkraftverk producerar på 48 timmar vid en kapacitetsfaktor av 35%. Vindkraftverk är mycket effektiva elproducenter!
____________________

SOL-energi

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men framförs ibland som ett alternativ till vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.

Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % hela 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.

En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.

En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
____________________

Som var och en nu förstår finns det inga möjligheter att driva ett EKO-jordbruk med KRAV-grisproduktion och en BIO-gas anläggning för elproduktion med lönsamhet på Holmön.

Jordbruk, även ekologiskt sådant, är en verksamhet som har mycket svårt att nå lönsamhet. Allt annat är önsketänkande. Och att hela tiden ropa på bidrag från EU, Umeå Kommun eller Länsstyrelsen är i längden ohållbart. Politikerna tröttnar. Vi måste visa att Holmön kan stå på egna ben.

Med vindbruk på Holmön och 0,5-1 miljon kronor i bygdepeng ändras förutsättningarna radikalt. Genom bidrag kan summan sedan växlas upp till det dubbla.

Information från Jordbruksverket

Nu finns plötsligt medel för att trygga t.ex ett jordbruk som skulle hjälpa till att hålla markerna öppna och skapa de arbeten som tillsammans med de som vindkraften ger, innebär en framtid för Holmön med bofasta året runt och en tryggad färjeförbindelse och affär.

Men sannolikt är det bättre att som Hushållningssällskapet rekommenderar satsa på Herrefordboskap för att hålla markerna öppna istället för grisproduktion som i den skalan vi nu diskuterar inte är optimalt för Holmön av olika anledningar.

Att Peter och Susanne föder upp hushållsgrisar i litet antal är en annan femma. Men minns att bägge arbetar utanför hemmet för försörjningen dessutom, så detta kanske mest kan betraktas som en hobbyverksamhet, om än en mycket trevlig sådan!

Vi måste nu arbeta gemensamt för Holmöns framtid men förslagsvis överlåta grisproduktionen till Erik Bäckström som har 400 lediga stallplatser just nu!

Sven Nordblad

Holmövind

I juli publicerade Gunnar Fredriksson en artikel i VK. Denna var ett svar på de tidigare artiklarna av Thorbjörn Lindberg som visas på annan plats på vår sida. Gunnar menar sammanfattningsvis att Slitevinds satsning på vindkraft på Holmöarna inte är till nytta för ön och han kritiserar även starkt Naturvårdsverkets agerande när naturreservatet bildades.

Men det kanske mest uppseendeväckande i artikeln var ändå nylanseringen av vindkraftbolaget Holmövind. Som också fick stöd i en insändarkommentar. Sedan Holmövind beslöt att släcka ner sin hemsida Holmövind så har man allmänt trott att projektet var dött och begravet. Bild från gamla hemsidan med verksplaceringar sedda från Berguddens fyr:

Holmovinds verk sedda från Bergudden

Men projektet pågår och bolaget är aktivt enligt artikelförfattaren och bolagsregistret. Här ett citat ur Gunnars artikel:

Ännu fungerar bolaget ”Holmövind” och skulle man välja mellan pest och kolera förefaller ”Holmövind-alternativet” klokast, eftersom de skattar i kommunen och har byamässiga intressen, bättre placeringar för snurrorna och dessutom gynnar samfälligheten på ön.

För att bevaka Holmöns intressen i vindkraftsfrågor finns en markägargrupp utsedd av Holmöns byamän. Sammankallande i gruppen är Sven Karlsson, väl insatt i förhandlingarna genom åren med de båda bolagen Holmövind och Slitevind. Han kommenterade så här i VK:

Bäste Gunnar,

Du gör en liknelse mellan pest och kolera när Du beskriver Holmövinds- och Slitevinds planer om vindkraft på Holmöarna. Holmövind hade i sina första planer redovisat två kraftverk invid Lillhälluddens strand. Ett mindre där nuvarande SMHI:s väderstation är belägen och ett större invid kumlet på norra hällspetsen. Ett verk strax öst om Kyrkan samt ett på Kammen. Utöver detta fanns reserverad yta där nuvarande affären är belägen samt det mesta av nuvarande parkeringsplats som upplagsområden.

I deras kontraktförslag (upphävt) med byamännen var det tveksamt om något arrende skulle utgå till samfälligheten för allt detta. När Slitevind presenterade sin lösning med ett solidariskt arrendekontrakt med bygdemedel ansåg de flesta markägare att denna lösning skulle accepteras. Vi behövde vid den tidpunkten och även i dag den hjälp vi kunde/kan få för att vårda och bevara Holmöns bys vitala värden, som leder till en god utveckling. Men inte sälja sin själ och medge byggnationer på olämpliga platser, där man möttes av verk redan i inseglingsrännan i Byviken eller verk som skulle störa byns centrala och norra delar samt Kyrkogården.

Att det skulle bli ett paradis har det aldrig varit tal om. Det får självklart var och en avgöra, men byn är för mig ett paradis, som är värt att skydda och bevara, som kan möjliggöras med hjälp av bl.a. vindkraft. En uppfattning som jag hoppas även Du och många fler även med djupa rötter delar. Vindkraften jagar inte bort besökande, det har bevisats på många platser i landet, utan tvärt om.

Jag delar helt din uppfattning om att fler entreprenörer borde etablera sig på ön, för att göra byn mer levande, men vilka är då dessa som har resurser och riskvilligt kapital. Vi får ena oss och göra avkall inom vissa områden om byn skall räddas.

Bäste Gunnar och alla andra,

Sänder en fortsättning till min föregående kommentar om dagsläget: Holmövind hade som mest kanske plats för ett 10-tal verk på den mark de förfogade över, enligt samma ekonomiska koncept, som från början. Foton över deras senaste planer fanns tills helt nyligen på garagedörr i Norrfjärden.

Holmövinds utställning i Byviken

Eftersom de troligen i dag inte har så mycket byggbar yta ligger projektet i träda, men anledningen får de självklart svara på. De har ändå byggbar yta på Kammen och på andra platser och inget hindrar dem från att fullfölja med en ansökan, även med ytterligare mark de kan skaffa.

Slitevind hade som mest redovisat ett 60-tal verk, som nu är nedbantat efter samråd till ett 20-tal verk efter samtal, diskussioner, förhandlingar etc (som ej redovisas), på platser inom nu godkända vindbruksområden. Se denna bild – dock uteslöts Västerön:

Vindbruksområden

Dessa planeringssamtal pågår allt efter behov för byns bästa. Vi markägare har sagt kollektivt ja vid två sammanträden innan arrendeavtalet godkändes. Allt har skett i demokratisk ordning med juridiskt biträde och ingen har känt sig lurad. Att några inte gick med måste accepteras.

Men jag förstår inte din liknelse Gunnar, med pest och kolera det är ingen sjukdom som vi försöker bota, där den ena går att bekämpa med vatten. Det handlar om att utveckla Holmön i tiden och för framtiden. Mer fakta och information finns att läsa under sidan www.holmon.info, som kommer att uppgraderas efter behov.
_____________

Klicka på Read more för fler kommentarer …

Read more

Holmöns framtida utveckling

Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag. Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år? Det skriver Thorbjörn Lindberg.

I min debattarikel av den 2/7, ”Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö”, försökte undertecknad peka på vikten av att vi alla enas om att stödja alla typer av seriösa företag som vill satsa på Holmön.Min vädjan har tydligen klingat ohörd i vissa kretsar om jag får tro de 274 synpunkter som kommenterat artikeln till dagens dato.

Sedan 2002 har jag bearbetat myndigheter, både regionala och nationella, med vederhäftiga/professionella synpunkter om transporterna till och från Holmön. Arbetet har öppet redovisats för allmänheten under dessa år, tyvärr har det inte lett fram till en färja som klarar alla kriterier vilka ett levande samhälle bör kunna kräva. Regionalt pekar man på varandra när det gäller att satsa på Holmön (Region Västerbotten/Umeå kommun/ Länsstyrelsen och Landstinget).

Börjar man nämna ordet transporter till och från ön pekar alla med hela armen på Trafikverket, som i sin tur åberopar Holmöns befolkningsutveckling, som de anser omöjliggöra en utökad satsning på Holmöns färjeservice till den nivå vi önskar. Där står vi nu! Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag.

Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år?

Vad jag kan se på kommentarerna till min tidigare artikel framkommer inte några fungerande förslag på satsningar. De förslag man framför kräver hela tiden att ”man” eller ”någon” skall utföra uppgiften, men förslagen på bioodlingar och dylikt ryms på ön oavsett andra satsningar.

Men andra storskaliga satsningar behövs, för närvarande läs ”vindkraft”, där även andra större satsningar välkomnas.

Får vindkraften möjlighet att bygga en park på ön, kan man under planeringsfasen lägga in en utvecklingsmöjlighet för ön även efter vindbyggnationen. Där arbetsvägar läggs så att besöksnäringen ges maximal tillgänglighet till öns sevärdheter. Våtmark anläggs.

20140724-182136-pic-677461610

Arbetarbostäderna byggs på attraktiva områden till mycket hög standard som lätt kan omvandlas till turistbostäder.

Umeå kommun/region Västerbotten kan här bli medfinansiärer. När nya elkablar dras över Kvarken kommer man samtidigt att kunna få efterlängtad fiber ut till ön. Den nya lämpliga färjan kommer då att kunna beställas.

Vi vill öppna skolan, ålderdomshemmet samt låta affär och annan samhällservice leva vidare, detta kommer bara att vara möjligt med ett större antal människor boende på ön.

Välkomna företagssatsningen!

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en ny debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Näsuddens vindkraftspark på Gotland

På Gotland var man tidiga med vindkraft. Näsudden på södra delen av ön är det mest kända området. Ett generationsskifte pågår nu där. Gamla verk på 500/600 kW ersätts med nya på 1800-3000 kW som är både större och effektivare.

Men hur påverkas energiproduktionen och fåglarna av generationsskiftet och vart tar de gamla verken vägen?

Några intressanta slutsatser:

– I de tre faser som hittills genomförts har 59 verk minskats till 27 men produktionen ökat

– Samtliga 59 gamla verk har sålts till östeuropa

– I fas 2 har 27 st verk minskats till 12 st och ändå ökar produktionen 3 ggr

C-E Simonsbacka har i ett inlägg i VK angivit att skaderisken för fåglar ökar med 1,77 ggr vid jämförelse mellan ett gammalt verk och ett nytt. Sett i relation till det mindre antalet verk och den kraftigt ökade produktionen bör detta innebära att skaderisken för fåglar i fas 2 minskat till 0,26 ggr eller 1/4-del i relation till producerad energi.

– Man kan alltså konstatera att stora vindkraftverk innebär väsentligt lägre skaderisk för fåglar än små verk sett i relation till producerad energi.

Det är också intressant att notera att det finns en aktiv andrahandsmarknad för gamla vindkraftverk. Som innebär att gamla verk inte överges när de tjänat ut i Sverige.

Ett examensarbete från 2012 utfört vid Högskolan i Halmstad beskriver generationsskiftet så här:

I Sverige har inte generationsskiften genomförts i speciellt stor utsträckning. Det är enbart på Gotland som det genomförts några projekt. En del svenska företag har börjat undersöka möjligheterna i att genomföra ett generationsskifte för vindkraft på fastlandet. Detta beror mestadels på att många verk börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd, och att det går att utvinna mer energi från samma plats. Projektet vid Näsudden på Gotland består av fyra olika faser. Figur 4 visar hur det ska se ut när projektet är färdigt. Just nu är fas ett, två och tre klara.

Nasudden-Hogskolan-Halmstad-2012-JT-EJ-1

Figur 4. Näsudden är planerat att se ut så här efter genomförda generationsskiften i fyra olika steg

Flera olika företag och vindkraftskooperativ har varit inblandade i Näsuddenprojektet. De vindkraftverk som tidigare var uppförda i dessa områden, byggdes under 1990-talet och närmade sig slutet av sin livscykel.

I de olika faserna har vindkraftverk av storleken 600 kW och lägre, bytts ut mot 1800 kW respektive 3000 kW. I de tre faserna som genomförts har 59 vindkraftverk ersatts av 27. Alla de 59 äldre verken har sålts till Östeuropa. På Näsudden producerades innan generationsskiftet 51 GWh, det kan jämföras med nya parkens (figur 4) beräknade årsproduktion på 204 GWh. Detta innebär en ökning av energiproduktionen med 400 %.

I figur 5 visas hur fas två på Näsudden genomförts. Trots att det står 15 färre vindkraftverk på platsen, produceras det tre gånger så mycket energi.

Nasudden-Hogskolan-Halmstad-2012-JT-EJ-2

Figur 5. Data för fas två av generationsskiftet på Gotland

Vindkraftens generationsskifte

Läs också:

Vindkraften påverkar inte turismen på Gotland negativt

Den Svenska Allemansrätten

Den-svenska-allemansratten

Foto: Max Gustafson

Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö

Ingen av nuvarande verksamheter på Holmön möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. En modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder är nödvändig. Fler engagerade företag behövs. Det företag som vill bygga vindkraft bör få göra detta. Detta kan tillföra byn stora belopp årligen. Utveckling innebär förändring. Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten som i dag till stor del är boende på Holmön. Han är också tidigare ledchef på färjeleden till Holmön.

Den 21 april 2014 hade bybor, fritidsboende och andra intresserade inbjudits till ett möte i Holmöns Gamla prästgård. Syftet med mötet var att mångsidigt belysa hur vi gemensamt kan finna utvecklingsvägar, så att Holmöns samhälle kan överleva och växa.

Tyvärr utföll mötet inte som många av oss hade hoppats. En mindre gruppering använde mötet för att ensidigt och aggressivt argumentera mot vindkraft. De goda framtidsförslagen fick inte det utrymme som flertalet önskade. Hur vill vi att framtiden ska te sig? Framtiden är redan här, vi måste nu omgående skapa grunden för kommande generationer att njuta av denna mycket speciella miljö.

Utan fast boende Holmöbor finns ingen färja i framtiden, ej heller en året runt öppen butik. Under senare årtionden har man på Holmön, genom bidrag, skapat företag, bland annat snickeri och fiskodling. Dessa och andra försök har tyvärr inte lyckats överleva mer än kortare tidsrymder. Affären, vandrarhemmen och restaurangen får i huvudsak sin intäkt under två månader på sommaren, vilket inte heller fungerar på sikt.

Ingen av nuvarande verksamheter möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. Vissa förslag finns att återuppliva basnäringarna, jordbruk och fiske, vilket i stort sett är omöjligt både av ekonomiska och praktiska skäl. Fiske kan i dag inte bedrivas kommersiellt. Biogasanläggning ger ej heller någon ekonomi eller inflyttning. Både jordbruk- och fiske är näringar som i hela världen har stora lönsamhets/miljö problem.

EU:s jordbruksstöd är under omarbetning, vilket kan innebära reducerat stöd framgent. Turistsatsningar har en möjlig framtid på Holmön, den förutsätter framför allt bättre transporter, aktiviteter samt bra boende. Holmöns kultur har en given plats i framtidsperspektivet. En skärgårdssatsning från Umeå kommun är viktig, för att Umeås ökande befolkning skall få möjlighet att besöka Sveriges soligaste ö.

Eftersom Holmöns befolkning i dag är liten till antalet med hög medelålder måste en inflyttning komma till stånd. Det kan ske med en kombination av två saker, där det första är en modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder – efter en kundanpassad turlista.

20120711-Holmon-Transportfragan

Det andra som behövs är verksamheter på ön som kan utveckla samhället och samtidigt ge byn intäkter. Vi behöver fler engagerade företag.

För närvarande finns det bara ett stort företag som under flera år satsat stora belopp för att etablera verksamhet på Holmön. Om detta företag får tillstånd att bygga vindkraft, planerar de att investera i vägar, bygga hus och investera i samhället på ett utvecklande sätt. Ett företag som tillverkar miljömässig el och kan tillföra byn stora belopp årligen.

Läget är nu akut för Holmöns överlevnad. Holmöns boende, markägare, fritidsfolk och andra besökare måste här göra gemensam sak och enas om att Holmöns samhälle skall fortleva som ett året runt bebott samhälle. Det gör vi genom att på alla nivåer stödja företag som vill satsa på vår ö.

Holmöns invånare har i alla tider varit vana att klara sig själva, det vill vi även i framtiden genom att samarbeta med vindkraftföretaget och stödja andra företagssatsningar på ön. Målsättningen är då att även staten/kommunen inkluderar Holmön i den pågående samhällsutvecklingen som fortgår i resten av landet.

Holmöborna har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till bevarandet av Holmöarnas unika miljö genom att ge Naturvårdsverket möjlighet att skapa Sveriges största skärgårdsreservat. Genom ett klokt samarbete mellan alla inblandade kan vi skapa möjlighet att satsa på vindkraft och samtidigt ta tillvara vår unika miljö. Utveckling innebär förändring.

Thorbjörn Lindberg

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en vild debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland

Öland och Holmön är öar som på många vis liknar varandra. Jordbruk och fiske är traditionella näringar men också turism. De är också gamla kulturbygder och södra Öland är upptaget på UNESCOS:s världsarvslista.

Ur världsarvskommitténs motivering:

”Dagens landskap på Södra Öland är präglat av sin långa kulturhistoria samt av de geologiska och topografiska förhållandena. Södra Ölands odlingslandskap är ett enastående exempel på hur människan nyttjar öns mångformiga landskap på bästa möjliga sätt.”

Södra Öland är också klassat som ett Ramsarområde med sjömarker som är en av norra Europas viktigaste rastlokaler för bl a arktiska vadare och gäss och är häckplats för ett stort antal sjöfåglar och vadare som är beroende av kontinuerligt hävdade miljöer.

Likheterna med Holmöarna är stora – kulturhistoria, stora naturvärden och fåglar. Den stora skillnaden är förstås att Öland i nutid är ett öppet landskap (Alvaret) och att historien sträcker sig flera tusen år tillbaka jämfört med flera hundra år på Holmöarna.

Det byggs också mycket vindkraft på västra sidan av Öland och i Mörbylånga kommun finns idag inte mindre än 36 st verk. Några av dem syns på denna bild tagen från Ottenby gravfält:

Vindkraftverk-fran-Ottenby-gravfalt

Hur påverkar all vindkraft turismen i området? Jag kontaktade Sten Persson vid Degerhamns Ställplats & Hamn som är en modern campingplats med 4.000 gästnätter per år belägen vid Kalmarsund. Det som är lite speciellt är att 4 st vindkraftverk finns alldeles i närheten. Det närmaste mindre än 100 meter ifrån.

Degerhamn-camping-1

Sten berättade: ”Folk som kommer hit blir alltid förvånade över att verken inte hörs och vi får aldrig några klagomål på dem. När vindkraften diskuteras här på Öland är det mestadels sommarölänningarna som har synpunkter emot. Inte vi bofasta. Mitt förslag är att bara de som är mantalsskrivna här borde få bestämma om vad som ska byggas.”

Man kan tillägga att både Mörbylånga Kommun och Länsstyrelsen i Kalmar är positiva till fortsatt utbyggnad av vindkraften på Öland. Även Öland behöver nämligen utveckling och inte avveckling.

Kan Ölänningarna bygga vindkraft kan Holmöborna!

Men även på Gotland samsas vindkraft och turism mycket bra visar en undersökning genomförd 2013. Läs här sammanfattningen och undersökningen!

Sven Nordblad

Vindkraft tjänar Holmöarnas intressen

Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen. Debatten om vindkraft på Holmöarna måste hållas konstruktiv, debattörerna ska inte förespegla större mandat än vad man faktiskt har.

Vi som är verksamma och har förtroenderoller på Holmön vill ha en saklig debatt om vindkraften.

Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen.

Strukturomvandlingen har gjort att Holmöarna inte längre har tillräckligt näringsliv och att avkastningen på jordbruksfastigheterna i dag är låg. Sjöfartsverket, Försvaret, Kustbevakningen och sjöräddningsposteringen har av olika skäl rationaliserats bort.

Därmed har byns befolkningsunderlag minskat avsevärt som påverkar byns överlevnad. Det är viktigt för Holmöarnas framtid att det finns arbetstillfällen, vilket kan uppnås till viss del genom klimatvänlig vindkraftsproduktion. Våra förfäder kände också till denna viktiga energikälla och hade som mest sju väderkvarnar på Holmön. Denna kvarn från Holmön står nu på Gammlia:

Holmokvarn-pa-Gammlia

Holmöarnas kultur- och naturvärden är viktiga. Slitevind har gjort ambitiösa, omfattande och kunskapshöjande utredningar för att klarlägga och beakta dessa värden.

De ambitiösa fågelutredningarna gör det möjligt att parera eventuella störningar för fågellivet.

Kulturmiljöstudierna visar stora värden och att det samtidigt är angeläget att Holmöarnas markägare kan ha intäkter, som möjliggör att hålla det viktiga byggnadsbeståndet och kulturlandskapet i bra skick samt att samfällda vägar, diken och övriga anläggningar för byn kan skötas och underhållas väl. Slitevind har utlovat bygdemedel som stöd till föreningslivet på ön.

Vindkraft skapar arbetstillfällen både under byggtiden och under drifttiden. Tanken är att driftpersonalen skall bo på Holmön. Detta för att på ett smidigt sätt kunna klara både planerat och oförutsett underhåll. Holmön får härigenom flera arbetstillfällen, serviceunderlaget på byn blir bättre och framtidstron stärks.

Det vägnät som avses byggas för vindkraftens behov bedömer vi betydelsefullt för vårt skogsbruk, både ekonomiskt och för att nedbringa markskador. Vidare får vi på Holmön och öns besökare bättre tillgång till bär- och svampmarker och till naturreservatet på Holmöns östsida, som i dag är mycket svårtillgängligt.

Sammantaget uppskattar vi Slitevinds ambitioner och stöttar dessa. Utifrån resonemang och god sammanhållning vi haft ute på Holmön vill vi nu under samrådstiden väcka en tanke att koncentrera verken till riksintresseområden för vindkraft, det vill säga det norra och det södra området och att härigenom kunna avvara det västra området på Holmön. Detta bedömer vi vara möjligt med bibehållande av i stort sett samma antal verk och samma effekt. Fördelarna är att både utblickarna från byn och natur- och kulturvärden påverkas mindre.

Vi är angelägna att debatten om vindkraft på Holmöarna hålls konstruktiv och att debattörerna inte skall förespegla större mandat än vad man har.

Lars Janzen, ordförande för Holmöns samfällighetsförening
Elise Tegström, markägare
Sven Karlsson byaman, utsedd sammankallande för markägargruppen för vindkraft
Walter Holmberg, företräder markägargruppen
Olle Nygren, markägare och arbetspendlare, boende på Holmön
Inge Holmgren, markägare
Bengt Krisandersson, markägare

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i januari 2014

Turistsatsning motarbetas

Fria Vindar är nu motståndare till den biologiska mångfalden. Satsningen på att restaurera Degersjön har aggressivt bemötts av Fria Vindar. Det senaste är ett besvär som skickats till Länsstyrelsen och Umeå Kommun. Skälen som anges senast på VK´s debattsida är bland annat att bete skulle försvinna för det tänkta ekojordbruket samt att man inte vill ha konstgjorda ”ankdammar” på Holmön.

From: friavindar779
Sent: den 24 juni 2014 16:50:30
To: Umeå Kommun; Länsstyrelsen i Västerbottens län
Subject: Nej till kompensationsåtgärder, Holmöarna!

Vi säger ett kraftfullt NEJ till de kompensationsåtgärder som planeras av SlitevindAB ute på Holmöarna. Vi lever här ute i en jungfrulig marin landhöjningsbiotop. Grunda havsvikar avsnörs med tiden och nya våtmarker och insjöar bildas. Att nu som föreslås göra Degersjön till en konstgjord fågelsjö finns inget behov för. Det är bara en ursäkt för att bana väg för en storskalig vindkraftsexploatering som vi också säger ett kraftfullt nej till. Naturen här ute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig! Vi som tycker så är FriaVindar, Holmöns största sammanslutning. Vi består till stor del av Holmöättlingar med rötter från ett fiskarbondeliv. Bland oss finns ett stort antal mark och fastighetsägare!

Vänligen
Torbjörn Eriksson/talesperson FriaVindar

Tänk på följande citat från Torbjörn Eriksson, Fria Vindar: ”Naturen härute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig”. Det är ett mantra, utan innebörd, de ständigt upprepar. Och hur kan man säga så samtidigt som man anser sig vara av bonde- och fiskarsläkt?  De verkar inte förstå att natur och kultur måste samverka för att behålla en levande landsbygd.

Här måste några punkter klarläggas. För det första har restaurering av våtmarker genomförts på en mängd platser i Sverige. På samtliga platser har det blivit en succé för den biologiska mångfalden med en större variation av växter, fjärilar och fåglar. Detta har varit till stor glädje för besökare samt för de djur som attraheras av våtmarken.

För det andra är en våtmark ingen konflikt till ett ekojordbruk. I många fall och särskilt i magra isolerade områden är en våtmark en förutsättning för ekojordbruk. Våtmarken hålls öppen av frigående djur, växtligheten är frodigare kring en våtmark och detta växelspel gynnar både våtmark, vilda och tama djur. Djuren göder våtmarken och våtmarken göder djuren.

För det tredje är turism något som Holmön mår bra av. En aktiv Degersjö skulle kunna förlänga turistsäsongen avsevärt. Dels kan besökare följa fåglar från maj till oktober. Detta gynnar panget, affären, ekojordbruket och slutligen färjans överlevnad. För att det skall fungera är tillgänglighet nyckelordet. Vår tanke är att Degersjön skall vara lättillgänglig för samtliga besökare även de som är funktionshindrade.

Se gärna närmare på presentationen om Degersjön här på sidan

Björn Olsen

Betong och Bisfenol A

Parhästarna C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist båda närstående FSL försöker nu som inhoppare utan närmare kännedom om Holmöarna hjälpa Friavindar i deras kampanj mot  vindkraft.

Nu senast i inlägg 2014-06-29 och 2014-06-15 menar de att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan.

Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar.

Man påstår också att Holmöarna skulle förstöras totalt av blotta mängden betong och armeringsjärn. Siffran 31.600 m3 för 23 verk motsvarande 80.500 ton nämns av C-E Simonsbacka. Det låter kanske mycket men vad innebär det egentligen om siffran stämmer – t.ex är verk som förankras direkt i berg inräknade. Totalvolymen motsvarar då en kub med blott 31,5 meters sida.

Sedan är Holmön ett dåligt valt exempel just när det gäller betong eftersom det finns stora mängder av den varan bland annat efter militärens tidigare omfattande rustningar på den ”jungfruliga” ögruppen.

Eller kanske Bergudden är parhästarnas nästa mål. Där finns kvarlämnade ledningscentraler, betongstigar längs fyren och en hamn – av betong. Menar de att detta också är en tickande miljöbomb? Eller våra dricksvattenbrunnar som är fodrade med – betongringar.

Lika populärt som osakligt är det också att hävda att när vindkraftverken ska skrotas så kommer ”sågspån” från vingkapning att förorena marken med Bisfenol A. För det första kan man undra varför sågspånet alls lämnas kvar men framför allt vilka mängder Bisfenol det kan innehålla. Av deras inlägg och kommentarer kan man nämligen få uppfattningen att vingarna består av stora mängder Bisfenol.

Men icke. Och det är faktiskt Dag Blomqvist som själv publicerat sanningen men kanske utan att inse detta. Restmängden Bisfenol i en vinge är enligt Kemikalieinspektionen nämligen mycket liten eller ca 1 ppm dvs en miljondel. Det betyder att vingarna till ett verk sammanlagt innehåller kanske 60 gram Bisfenol eller lika mycket som i en tub härdare för epoxylim för hobbybruk. Och att den frisatta mängden Bisfenol sedan är långt, långt mindre.

20130215-EG-Kemi-Bisfenol-A

En kontrollfråga från mig till Kemikalieinspektionen bekräftar att antagandet om att den totala mängden BPA i en vinge uppgår till ca 20 gram verkligen stämmer:

20140627-KEMI-EG-Svar-om BPA

Man visar också att man inte förstått vindkraftens ekonomiska fundamenta genom att hävda att vindkraftverken troligen kommer att gå i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.

Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att banken övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi genom att kostnaderna för drift och undehåll ligger på ca 15 öre/kWh och att de rörliga kostnaderna är lägst av alla kraftslag.

Här ett diagram från Energimarknadsinspektionen:

diagram_prissattning_el

Åter kan vi konstatera att vilka osakligheter som helst verkar vara tillåtna i kampanjen mot vindkraften!

Men jag vill också skicka en särskild hälsning till signaturen Oskarsson som oroar sig för att det blåser för lite. Här på Holmön tvingades man åter ställa in den så kallade Postrodden därför att det blåste – för mycket!

Sven Nordblad
______________

Mer fakta om Bisfenol A

Alla torde vid detta laget ha förstått att endast mikroskopiska halter av ämnet BPA avges från den epoxiplast som vindkraftverkens vingar innehåller. Halten BPA i vingarna uppgår till storleksordningen 1 ppm dvs mindre än 60 gram eller lika mycket som i en vanlig limtub för hobbybruk. Halten BPA i en vinge är tom lägre än maximal halt i konserver. Enligt EU-direktiv är det tillåtet med en urlakning av 3 mg BPA/kg föda [European Commission, 2000a]. Till och med signaturen Dag Blomqvist medger numera detta när han betecknar avgiven mängd BPA som ”liten”.

Exponeringen av BPA sker istället fr.a via livsmedel och termopapper.

Men det är nu meningarna går isär. Dag Blomqvist accepterar inte att BPA är aerobt lättnedbrytbart i jord och hävdar också att BPA bioackumuleras dvs lagras i kroppen:

Hur ska ni kunna sanera bort den bisfenol A som under 30 års tid spridits runt omkring i naturen, och som lagrats upp i fåglar, fiskar och andra djur samt i människor som får sin fortplantningsförmåga förstörd?

Men BPA bryts ner i jord enligt den sammanställning som NV gjort:

Enligt Fent et al, 2003, upplöses BPA snabbt i jord med en halveringstid på <3 dagar och att BPA:s potential att kontaminera grundvatten är låg.

Cousins et al, 2002, har i sina studier påvisat halveringstider av BPA i jord och ytvatten på <1 vecka vid aerob biologisk nedbrytning. Troligen sker den aeroba nedbrytningen lika fort i ytsediment.

Det mest problematiska med Dag Blomqvists påstående om att BPA lagras i kroppen är naturligtvis den rädsla och oro för en livslång påverkan detta skulle innebära. Som inget har med vindkraftverk 1 km ute i skogen att göra utan beror på det intag av BPA vi får t.ex genom livsmedel och termopapper. Livsmedelsverkets utredning om intag av BPA från källor för barn och källor för vuxna.

Lyckligtvis stämmer Dags påstående inte utan BPA avlägsnas ur kroppen. De mängder man uppmäter beror på den kontinuerliga tillförseln av BPA och inte på upplagring. Man kan alltså genom sin livsföring påverka den mängd BPA man utsätts för. De stora livsmedelskedjorna har också infört termokvitton som inte innehåller BPA och nappflaskor får heller inte innehålla BPA.

BPA metaboliseras huvudsakligen genom glucuronid konjugation, där BPA omvandlas till en mer vattenlöslig sammansättning [European Commission, 2003]. Detta är viktigt för detoxifieringen av BPA då ämnet elimineras fort, primärt via avföringen [Shaw och Chadwick, 1998].

Man brukar tala om biokoncentrationsfaktor (BCF) som anger ett ämnes förmåga att upplagras. Ett värde över 2.000 anger att upplagring sker.

I prover på fisk som fått vistas ett antal dagar i vatten med känd halt av BPA har faktorn uppmätts till låga värden som visar att BPA inte upplagras.

BCF bestämdes för karp Cyprinus carpio vilka blivit exponerade av BPA-koncentrationer på 150 μg/l och 15 μg/l under sex veckor. Vid exponeringen av 150 μg/l uppmättes en BCF på 5,1-13,3 och vid exponeringen av 15 μg/l uppmättes BCF på <20-67,7 [European Commission, 2003].

Regnbågsforell exponerades av BPA med en koncentration av 100 μg/l varefter nivåerna av BPA uppmättes i blodplasma, lever och muskelvävnader. Nivåerna i blodplasman nådde ett maximum under de första tolv timmarna av exponeringen och leverns och muskelvävnadernas maxvärden nåddes efter 24 respektive 48 timmar. BCF för alla tre proverna låg mellan 3,5-5,5 [European Commission, 2003].

Livsmedelsverkets uppfattning är att vi trots sänkta gränsvärden för BPA ändå ligger under tolerabelt intag, se pressmeddelande.

BPA är ett ämne som man ska behandla med respekt. Men det gäller att vara rädd för rätt saker och inte använda BPA som ett argument emot vindkraft. Vad blir annars nästa steg – att förbjuda alla plastbåtar i Byviken?

Källa: NV Diarienr. 721-1173-03Mm
______________

Utsläppen av CO2 måste minska

De stora utsläppen av CO2 som nu sker måste minska för att klimatförändringarna inte ska bli katastrofala. Även Holmön kommer att påverkas.

På sidan Businessinsider beskriver man 22 olika anledningar:

22 skäl att minska utsläppen av CO2

Det handlar om allt från glaciärer som smälter bort till korallrev som försvinner, sköldpaddor som inte kan fortplanta sig, vattenbrist och mycket annat:

Grinell-glacier

Nu har Friavindar räknat ut att 30 ha skog binder 210 ton CO2/år. Det motsvarar ytan av den vindkraftspark som ska byggas på Holmön. Men vindkraftsparken kommer att producera ren el som motsvarar utsläpp av 180.000 ton CO2 dvs en faktor 1.000 ggr bättre.

Valet är enkelt eller hur?

Sven Nordblad

Konsensus

Konsensus-1

Klicka för större bild.

Fyra saker att enas kring

GB-P1060166

Det finns omständigheter som vindkraftsförespråkare och motståndare bör kunna ena sig kring:

Utan en fungerande åretrunt-trafik är det omöjligt att bo på Holmön. Likaså att fler sysselsättningstillfällen skapas med en vindkraftpark än utan en. Den dag Holmötrafikens framtid ska avgöras kommer vindkraftparken att vara en stark tyngd i vågskålen.

Det skriver Göran Burén, författare och Holmöbo.

Några saker kan vi vara överens om, vare sig vi är för eller mot vindkraft på Holmön.

För det första – utan en fungerande åretrunt-trafik är det omöjligt att bo på Holmön.

För det andra – det finns en kritisk gräns, när staten inte längre finner det motiverat att driva någon trafik till Holmön.

Vi börjar med det första. En omfattande kulturförstöring väntar den dagen då Färjerederiet får tillåtelse från statsmakterna att lägga ner Holmötrafiken. En femhundraårig ökultur går i graven.

Om detta är en stor tragedi eller inte kan man ju ha delade meningar om. Jag har tänkt att bo här så länge jag lever och det skulle vara mycket smärtsamt att tvingas ge upp den tanken. För att slippa det är jag beredd att acceptera en hel del förändring på ön. I den mån kraftverken kommer att höras, får jag väl tänka, att det priset betalar jag gärna för att få ha min bostad på denna fantastiska ö.

På sommaren kommer vi säkerligen att kunna ta oss hit, men Holmön som sommarö är inte den ö vi känner och älskar i dag. Det speciella med Holmön är ju inte den så kallade orörda naturen, för någon sådan finns knappt, utan att här lever (ännu så länge) en fungerande åretruntkultur.

Här finns barnfamiljer, här finns affär, här finns djur som betar och håller markerna öppna, här finns äldreboende (för tillfället i malpåse), här fanns bara till för några år sedan en skola och den kan givetvis öppnas igen om utvecklingen vänder.

Hur nära är vi då den kritiska gränsen? Ingen ansvarig vill säga något om det, men tecken är illavarslande.

I våras hölls ett stort samråd och vi fick beskedet att efter sommaren skulle man börja projektera den nya färjan. Det blev inget av det och det kanske heller aldrig var tänkt att bli något. Man förhalar, man hittar på kostsamma provisorier i stället för att göra en långsiktig investering. Varför? I hopp om att få lägga ner linjen?

Det finns ungefär 40-50 bofasta på ön i dag. Antalet sjunker stadigt. För tio år sedan var det 90. Om några år finns inte längre några barn som måste skjutsas till skolan och samhället har inte längre laglig skyldighet att upprätthålla trafiken. Vad händer då?

Nu har Rederiet köpt in en färja, inte precis ny. Inköpspriset är 6,5 miljoner. Kanske kommer den aldrig till Byviken, för skepparna har dömt ut den och färjeledschefen sagt sig inte kunna ta ansvar för den.

Det är svårt att förklara Färjerederiets manövrar på annat sätt än att de går och väntar på att slippa Holmötrafiken. Man köper en billig färja för att inte binda upp en massa pengar.

Med en vindkraftpark på ön blir bilden en annan. Då kommer det att finnas ett starkt samhällsintresse att ha kvar åretrunttrafiken. Kraftverken ska servas och repareras, folk och fordon måste kunna ta sig över Kvarken.

Det är en tredje sak, som vi borde kunna vara överens om.

Exakt hur många som blir sysselsatta vet vi inte i dag, men det rör sig om flera årsarbeten. Om de kommer att bo på ön eller på landsidan vet vi inte heller, men var de än är mantalsskrivna måste de ha en säker förbindelse till och från fastlandet. Alternativet helikopter, som pratas om ibland, är alldeles för opålitligt.

Att vindkraftparken kommer att vara en stark tyngd i vågskålen den dagen när Holmötrafikens framtid ska avgöras, det är en fjärde sak, vi borde kunna enas om.

Göran Burén

———————–

Artikeln är tidigare publicerad i VK i mars 2014

Om sidan

Välkomna till ”Holmöns framtid”

Det blåser på Holmön. Inte bara bokstavligt utan även bildligt. Detta är något som hotar att splittra den samfällighet vi alla känt för ”vår ö” och för varandra. Tonläget har stundom skruvats upp till en sådan nivå att det för många känts obehagligt. Det är något som måste kvävas i sin linda. Vi har haft nog av interna konflikter som hotat att slita Holmön mitt itu.

Åsikterna är många om vilken väg vi måste gå in i framtiden för att Holmön skall fortsätta som en livskraftig ö med färja och en fungerande infrastruktur. För de flesta av oss är det oacceptabelt att Holmön sakta men säkert tappar sin fastboende befolkning för att så småningom bli en sommarö. En förlorad färja, en igenbommad affär som tappat sin funktion som mötespunkt och förlusten av annan infrastruktur skulle vara skadligt för alla men är likväl ett fullt tänkbart scenario som inte ligger långt in i framtiden.

Den här sidan har vi startat för att kunna ge en balanserad information kring olika utvecklingsmöjligheter som finns för Holmön. Vi kommer inte skygga för några ämnen, även om de är kontroversiella. Däremot vill vi inte ha ett öppet kommentarsfält efter de olika inläggen. Det finns bättre sätt att kommunicera en avvikande uppfattning än att lämna öppet för snabba och ibland elaka anonyma inlägg. Vi kan ha olika åsikter kring etablering av vindkraft, kompensationsåtgärder och färjan. Men vi måste respektera varandra. Är det något av det som presenteras här som du inte kan förlika dig med eller är stark motståndare till varför inte kontakta oss direkt för en öppen men vänlig diskussion. Vi kan och får vi ha olika åsikter, men i grund och botten har vi har ett gemensamt:

Holmöns bästa för våra ögon.

Vilka är vi som står bakom sidan? Det framgår av signaturerna under de olika inläggen. Välkommen att kontakta oss på epost holmon.info@gmail.com

Vi börjar med två inlägg:

– Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur (Björn Olsen)

– Är bygdemedel från vindkraft muta (Sven Nordblad)

Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur

Degersjon-presentation-1

Vad skulle det betyda att ha en levande och aktiv våtmark på Holmön? Frågan har debatterats livligt senaste tiden. Vissa menar att Holmön har de våtmarker ön förtjänar och kan försörja. Andra tycker att anlagda våtmarker är ”ankdammar”. Men flera tror att en levande våtmark kommer att bli ett givet besöksmål för turister, sommarboende och fastboende på Holmön.

Först och främst handlar det inte om att anlägga en helt ny våtmark som saknar historisk förankring på Holmön. Den tänkta placeringen är Degersjön, alldeles söder om gamla affären, som idag inte är någon sjö utan snarare en åker som växer igen. I början av 1900 talet dikades Degersjön ut för att skapa odlings och betesmark. När hävden småningom försvann började igenväxningen. Det handlar alltså inte om att skapa något nytt, det handlar om att återskapa något som funnits på Holmön.

Degersjon-5

Det finns ju gott om våtmarker på Holmön som Klaffsänget och Fanasjöarna. Det är sant, men att återskapa Degersjön skulle skapa en miljö som skiljer sig från de övriga näringsfattiga sjöarna. Degersjön var sannolikt en näringsrik sjö som närdes av både folk och fä. Därmed hade den även en flora, fjärils- och fågelfauna som var mångdubbelt rikare än vad Holmöns våtmarker kan erbjuda idag.

Den violetta guldvingen trivs i det som idag är Degersjöns södra del. Det är en mycket vacker rödlistad fjäril som förtjänar ett besök. Ta med en handkikare så är det lätt att se någon av de femtiotal guldvingar som finns. Den violetta guldvingen trivs i slåttermark, gärna med en del vätor. Om Degersjöns utveckling fortsätter som hittills kommer det snart att vara igenvuxet och den violetta guldvingen kommer att försvinna i samma takt som slyet växer upp. Så här ser Degersjön ut idag.

Degersjon-2014-1

Några hyser farhågor att våtmarker skapar fina kläckningsmiljöer för olika stickmyggarter. Erfarenheter från andra platser är att det inte blir några problem. Tvärtom kan den öppning i landskapet som en våtmark skapar ge så fria vindar att myggorna knappast blir något bekymmer. De flesta stickmyggor på Holmöarna kläcks i små vätor under granar. Och granar finns det gott om på Holmöarna, alldeles för gott om.

Flera har debatterat att Holmön behöver ekologiskt jordbruk, med frigående får, kor och grisar. Ett lovvärt initiativ som skall stödjas. Särskilt idag när debatten om varifrån vi får vårt kött är mer aktuell än någonsin. Se gärna den DN-debatt artikel som publicerades den 10 juni 2014.

Ett bra sätt är att beställa kött av Peter och Susanne och på så sätt öka drivkraften att få en hållbar och ekonomiskt lönsam djurhållning på Holmön. Här kan den restaurerade Degersjön och den ekologiska djurhållningen samverka. Runt Degersjön bildas bra bete. Problemet för näringsrika sjöar är att de växer igen om det inte finns någon hävd. Att ha frigående djur håller landskapet öppet och samtidigt göder djurens avföring och urin sjön på ett bra sätt. Samtidigt är en ”slättsjö” en fälla som binder kväve och andra näringsämnen mycket effektivt. Således får vi en sjö med många biologiskt aktiva zoner som kommer att gynna frigående djur, fåglar och inte minst den violetta guldvingen. Konceptet har tidigare provats framgångsrikt på en mängd platser i Sverige till nytta och nöje för både näring och turism.

För något år sedan drogs bidraget för att återskapa våtmarker in från Länsstyrelserna. Därmed försvann den viktigaste finansieringskällan. Således måste man nu ha externa aktörer som går in med finansiering för kompensationsåtgärder. Den restaurerade Storavan i anslutning till Botniabana är ett bra exempel på det. Besök den om ni har chans och föreställ er en levande Degersjö på Holmön.

Innan dess, ta en titt på presentationen om hur Degersjön skulle kunna se ut i framtiden och vilken potential som finns i en återskapad sjö.

Degersjön Powerpoint

Björn Olsen
_____________

Uppdatering: Fria Vindar motarbetar projektet

Är bygdemedel från vindkraft muta

Bygdemedel innebär att en viss del av intäkterna från vindkraften återförs till bygden. Systemet används sedan länge för vattenkraften där den är lagstadgad. För vindkraften är det ett frivilligt åtagande.

För Holmöns del skulle de 0,5-1 milj kronor om året som vindkraften kan ge i bygdemedel göra det möjligt att stödja t.ex ett ekologiskt jordbruk eller skapa och underhålla en fågellokal som Degersjön (se särskilt inlägg) eller stödja affären och friluftslivet. Genom att bidrag för olika verksamheter också kan sökas från EU och liknande kan bygdemedlen dubblas eftersom bidrag i regel kräver egenfinansiering med 40-50 %.

Hela Sverige ska leva har gjort en bra sammanfattning om bygdemedel:

Vindbrukets lokalekonomiska nytta

Vad innebär ett mutbrott?

Givande av muta föreligger när någon lämnar, utlovar eller erbjuder en muta eller en annan otillbörlig belöning till en arbets- eller uppdragstagare för dennes tjänsteutövning. Tagande av muta begås när en arbets- eller uppdragstagare för sin egen eller för annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.

Varken markägare eller för den delen Holmöns affärsföreståndare kan sorteras in i kategorin tjänsteutövare med ett arbete hos Umeå Kommun eller Länsstyrelsen där de har möjlighet att deltaga i beslut om vindkraft. Alltså kan varken markarrenden eller förskott på markarrenden från vindkraft betraktas som muta.

Read more